Allmänna utbildningsområdet II

30 högskolepoäng, Grundnivå (AAU23L)

Dnr: U2013-242-117

Nivå:Grundnivå
Ämnesgrupp:Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt (UV1)
Ämne/områdeskod:Pedagogiskt arbete (PGA)
Utbildningsområden:Undervisningsområdet, 85%
Verksamhetsförlagd utbildning, 15%
Huvudområde:Utbildningsvetenskap
VFU-andel:4,5 hp
Engelsk titel:General Education Area II

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i lärarutbildningen och är gemensam för studenter från olika inriktningar. I kursen ingår 4,5 hp sammanhängande verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Fördjupningsnivå

G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat på kursen Allmänna utbildningsområdet I 30 hp. Dessutom ska mål för VFU i samtliga föregående delprov som innehåller VFU vara uppnådda.

Syfte

Studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över hur naturvetenskap och teknik kan påverka och påverkas av människor och få kunskap om ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt för att utifrån ett holistiskt synsätt kunna möta skolans utmaningar. Studenten ska också kunna reflektera över mångkulturalismen i samhället och hur denna ska kunna bemötas i skolan. Studenten ska utveckla sin förmåga kring bedömning och betygsättning av barns/elevers lärande.
Studenten ska få ökad kunskap i att kunna planera, genomföra och redovisa en empirisk undersökning grundad i ett problemområde eller i en fråga.

Innehåll

Kursen bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt där tvärvetenskapliga och tematiska ämnesstudier med inriktning mot lärande för hållbar utveckling är centralt. Detta belyses dels ur ett naturvetenskapligt/tekniskt perspektiv, dels ur ett samhällsvetenskapligt/kulturvetenskapligt perspektiv.

Moment 1: Ämnesövergripande arbete med naturvetenskap och teknik
Innehållet bearbetas utifrån lärande för hållbar utveckling och med fokus på naturvetenskap och teknik. Den tekniska utvecklingen och människans förhållande till teknik i vardagen belyses. Momentet behandlar också teorier om ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt i olika skolformer.

Moment 2: Skolan i världen - Världen i skolan
Momentets centrala tema är kulturell mångfald och de krav som ställs på skolan. Olika samhälleliga och kulturella faktorer som kan inverka på barns och ungdomars livsvillkor och socialiseringsprocess studeras. Estetiska värden, att möta alla barn och ungdomar, delaktighet och sammanhang diskuteras som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling.

Moment 3: VFU
Momentet innehåller 4,5 hp VFU. Ett ämnesövergripande/tematiskt projekt genomförs och tar sin utgångspunkt i ett naturvetenskapligt/tekniskt sammanhang. Studentens yrkesutveckling analyseras bland annat genom reflektion kring lärarrollen, olika arbetsformer och samarbete.

Moment 4: Lärandeteorier och lärares arbete
Konstruktivistiska och sociokulturella teorier om lärande och utveckling studeras. Teorierna analyseras i förhållande till ledarskap och läraruppdraget. Utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och bedömning belyses för respektive skolform. Konflikthantering och gruppklimat studeras ur ett psykosocialt perspektiv.

Moment 5: Vetenskaplig undersökning
En empirisk undersökning av ett problemområde eller en fråga knutet till innehållet i moment två genomförs och dokumenteras i en uppsats.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för och reflektera över hur naturvetenskap och teknik kan påverka och påverkas av människor (1)
  • kunna redogöra för teorier om ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt (2)
  • kunna beskriva och reflektera över barns och ungdomars socialisation, livsvillkor och kulturella bakgrund i relation till förutsättningar för utveckling och lärande (3)
  • kunna redogöra för och jämföra utvalda lärandeteorier i förhållande till läraruppdraget (4)
  • kunna föra ett resonemang kring bedömning och betygsättning av barns och elevers lärande och utveckling (5)
  • kunna identifiera och använda vetenskapliga metoder och teorier relevanta för utbildningsvetenskap (6).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna presentera en vetenskaplig text kring en för kursen central fråga (7)
  • kunna visa förmåga att planera, genomföra, utvärdera och redovisa ett ämnesövergripande/tematiskt projekt (8)
  • kunna demonstrera förmåga att samspela i studentlaget samt föra ett resonemang kring olika roller, olika arbetsformer och samarbete i studentlaget (9)
  • kunna planera, genomföra och redovisa en empirisk undersökning grundad i ett problemområde eller i en fråga knutet till innehåll i moment två (10).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna resonera utifrån gällande regelverk kring hur alla former av kränkande behandling av barn och elever kan förebyggas och motverkas (11).

Genomförande

Kursen genomförs med föreläsningar, gruppstudier och seminarier som grund. I den verksamhetsförlagda såväl som högskoleförlagda delen av kursen ska studenter samarbeta i studentlag. I moment tre planeras och genomförs ett projektarbete i samband med VFU. Studiebesök i omgivande samhälle ingår i kursen. Under moment fem genomförs en empirisk undersökning av ett problemområde eller en fråga knutet till det centrala temat i moment två. Undersökningen redovisas i en vetenskaplig uppsats som presenteras och behandlas genom opposition och försvar vid ett uppsatsseminarium.

Examination – prov och former

Delprov 1 (5 hp)Ämnesövergripande arbetssätt. Individuell skriftlig och muntlig examination. Förväntade läranderesultat 1 och 2 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.


Delprov 2 (5 hp) Barns och ungdomars livsvillkor. Individuell skriftlig examination. Förväntade läranderesultat 3 och 7 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (5 hp) VFU med besök. Individuell skriftlig examination och muntlig gruppexamination. Förväntade läranderesultat 8 och 9 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (7,5 hp) Lärandeteorier och lärares arbete. Individuell skriftlig och muntlig examination. Förväntade läranderesultat 4, 5 och 11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (7,5 hp) Vetenskaplig uppsats. Parvis skriftlig examination med handledning. Förväntade läranderesultat 6 och 10 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Betygsgraderna Underkänd, Godkänd och Väl godkänd tillämpas. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov omfattande minst 20 hp.

För delprov 3 äger studenten rätt att examineras vid högst 3 tillfällen. Begränsningen införs på grund av att momentet kräver extra resurser för att kunna genomföras.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU):
En student kan tvingas avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet eller synnerligen olämpligt uppträdande kan komma att skada annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen eller om student bryter mot ingångna avtal eller gällande regelverk som berör den verksamhetsförlagda utbildningen. Om ett avbrytande sker ska en individuell plan bestämmas för studenten och delges henne eller honom skriftligen. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollen av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske. En student äger rätt till maximalt två kontrolltillfällen. Studenten får inte delta i verksamhetsförlagd utbildning på nytt innan kontrollen skett och studenten har konstaterats besitta de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs.
Förslag till individuell plan ska beslutas gemensamt av programansvarig, examinator på aktuell kurs och av studentkåren utsedd representant. Beslut om avbrytande av students VFU och fastställande av individuell plan fattas av Rektor efter föredragning av programansvarig. Beslut om studentens fortsatta deltagande i verksamhetsförlagd utbildning, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av programansvarig.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd i nämnden 2013-01-18. Giltig från och med 2013-01-21.

Övergångsbestämmelser

Student antagen till denna kurs äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter dess sista giltighetsdatum. Därefter examineras studenten i enlighet med vid examinationstillfället gällande kursplan. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan inom ytterligare två år, efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med sagda kursplan.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till en månad före kursstart.

  • Bjerstedt, Åke (1997), Rapportens yttre dräkt. Studentlitteratur. (77 s).
  • Brusling, Christer & Strömqvist, Göran, red (2007), Reflektion och praktik i läraryrket. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (280 s).
  • Denscombe, Martin (2009), Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur. (445 s).
  • Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur. (264 s). Läsanvisning: s 46-95;220-249
  • Ellmin, Roger (2006), Rätt DoS för lärande: Dokumentation och samtal: Portfolio, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Malmö: Gleerup. (145 s).
  • Kolfjord, Ingela (2009), Konflikthantering i skolan:kamratmedling framför nolltolerans. Malmö: Bokbox förlag. (123 s).
  • Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007), Ungdomsgrupper i teori och praktik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. (271 s).
  • Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (2011), Pedagogisk bedömning: Om att kunna dokumentera, bedömaa och utveckla kunskap. (270 s).
  • Myndigheten för skolutveckling (2007), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (115 s). Läsanvisning: sid 7-71
  • Nilsson, Jan. Wagner, Ulla & Rydstav, Emma (2008), Vilja och våga. temaarbete i grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. (135 s).
  • Ohlsson, Jon (2004), Arbetslag och lärande: Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur. (194 s).
  • Persson, Magnus (red) (2000), Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. (225 s). Läsanvisning: Sid 15-101 samt ett valfritt kapitel.
  • Selander, Staffan & Rostvall, Anna-Lena (2010), Design för lärande. Stockholm: Norstedts. (269 s).
  • Skolverket (2010), Lärare i den nya gymnasieskolan - Högre krav och kvalitet. (27 s). http://www.skolverket.se Anmärkning: Beställningsnummer 10:1192
  • Skolverket (2011), Läroplan för de frivilliga skolformerna – reviderad 2011. http://www.skolverket.se
  • Skolverket (2002), Sammanhang och samspel: Tankar om projektarbetet. Stockholm: Statens skolverk. (102 s).
  • Skolverket (2011), Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. 2 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. (16 s).
  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se
  • Sundin, Bo (2006), Den kupade handen: Historien om människan och tekniken. 2 uppl. Stockholm: Carlsson. (362 s).
  • Skolverket Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning. http://www.skolverket.se
  • Svenska Unescorådet (1997), Salamanca-deklarationen och handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm: Svenska Unescorådet. (38 s). Anmärkning: Skriftserie 0348-8705:1996:4
  • Torstenson-Ed, Tullie (2003), Barns livsvärld: Genus, etnicitet, generation, särskilt stöd och värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur. (188 s).
  • Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000), Barns samlärande: En forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk. (119 s).

Uppdaterad: av Sofia Johansson