Matematik och språklig mångfald i förskolan

30 högskolepoäng, Grundnivå (FO503L)

Dnr: U2013-242-2114

Nivå:Grundnivå
Ämnesgrupp:Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt (UV1)
Ämne/områdeskod:Matematik/tillämpad matematik (MAA)
Utbildningsområden:Samhällsvetenskapliga området, 75%
Naturvetenskapliga området, 25%
Huvudområde:Ej huvudområde.
VFU-andel:-
Engelsk titel:Mathematics and Children‘s Many Ways of Expressing Themselves in the Preschool

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i Förskollärarutbildningen. Kursen är högskoleförlagd och innehåller 30 hp ämnesstudier.

Fördjupningsnivå

G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt pågående förskollärarutbildning med minst 100 hp godkända inom denna eller motsvarande. Dessutom ska mål för VFU i samtliga föregående delprov som innehåller VFU vara uppnådda.

Syfte

Kursen syftar till att studentens egna kunskaper i matematik fördjupas för att ge möjlighet att stimulera barns matematiska lärande. Kursen syftar också till att studenten utvecklar kunskaper kring ett ämnesintegrerat förhållningssätt.

Innehåll

Moment 1 Lek, utveckling, lärande: Grundläggande matematikutveckling, 7,5 hp
Momentet syftar till att studentens egna kunskaper i matematik fördjupas för att ge möjlighet att stimulera barns matematiska lärande. Ett helhetsperspektiv på barns språk- och matematikutveckling och en naturlig koppling mellan språk och matematik lyfts fram och belyses. Samtalets betydelse för att grundlägga en god begreppsutveckling inom matematiken diskuteras och problematiseras. Centrala områden som studeras är taluppfattning, rumsuppfattning, tidsuppfattning samt problemlösning. Begrepp samt dess samband som t ex likhet och olikhet, delar och helhet, former och mönster synliggörs. Sociala och kulturella skillnaders påverkan på barns matematikinlärning behandlas. Digitala verktyg som t ex olika matematikspel introduceras och prövas.

Moment 2 Lek, utveckling, lärande: Estetiska lärprocesser som redskap i barns lärande, 22,5 hp
Momentet syftar till att studenten utvecklar kunskaper kring ett ämnesintegrerat förhållningssätt till såväl yngre som äldre, såväl enspråkiga som flerspråkiga förskolebarns lärande. En viktig grundval är att utveckla en vidgad syn på språk där matematik, bild, musik, pedagogiskt drama, tal- och skriftspråk tillsammans ses som redskap för lärande.

Studentens förståelse av de estetiska ämnenas betydelse för barns möjlighet att uttrycka erfarenheter, känslor och tankar bildar en röd tråd genom momentets innehåll och uppläggning. Musikens och bildens betydelse för barns lärande och utveckling behandlas i momentet och studenten ges möjlighet att utveckla kunskap kring förskollärarens möjlighet att använda och tillsammans med barn skapa egna bilder och egen musik. I momentet studeras dessutom forskning om kommunikation och skapande genom pedagogiskt drama.

Studenten ges möjlighet att utveckla kunskap kring frågor om hur barns vardag och egna erfarenheter kan bilda utgångspunkt för lärande med särskild fokus på demokrati och förmåga till kritiskt tänkande. I momentet fördjupar studenten sina kunskaper om hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas av, för och med barn. Frågor kring multimodal kommunikation relateras till studentens såväl som till barns förmåga att förstå, analysera och kritiskt reagera på och själv producera texter i olika mediala former. Målet är att studenten utvecklar sin förmåga att ge barn, oavsett sociala och kulturella skillnader, möjlighet att bli kritiska läsare och producenter av texter om sin omvärld. Olika platsers och miljöers betydelse för barns lek och lärande relateras till momentets övriga innehåll. Kristianstads biosfärområde fungerar för studenten i momentet både som exempel på en lärmiljö med förankring i närmiljön och som exempel på innehåll i pedagogisk verksamhet.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för barns tidiga begreppsbildning i matematik (1)
  • kunna diskutera lekens betydelse för barns lärande och utveckling med särskild fokus på matematik och estetiska lärprocesser (2)
  • kunna ge exempel på och förklara estetiska uttryckssätt och estetiskt innehåll lämpat för yngre barns lärande, samt för deras språkliga och matematiska utveckling (3).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna planera ett tematiskt arbete med utgångspunkt i estetiska lärprocesser, interkulturalitet och barns medievärldar (4)
  • tillsammans med andra kunna planera och analysera pedagogiska aktiviteter i matematik och multimodala uttryck (5).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna värdera och motivera val av estetiska uttryckssätt och estetiskt innehåll lämpat för yngre barns lärande och språkliga samt matematiska utveckling (6)
  • kunna värdera barns behov av pedagogiskt drama, lek och estetiska uttryckssätt för lärande och utveckling (7)
  • kunna diskutera och kritiskt värdera estetiska språks och digitala mediers roll för barns läs- och skrivutveckling (8)
  • kunna värdera olika platsers betydelse för barns lärande och utveckling (9).

Genomförande

I kursen möter studenten varierande arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, gruppstudier, självständiga studier, laborativa moment, diskussioner och reflektioner. Moment 1 omfattar tre fältstudiedagar som används i syfte att studera och relatera matematik till barns perspektiv och förskolans verksamhet.

Som ett led i studien av olika platsers betydelse för barns lek, lärande och utveckling ingår i moment 2 sex fältstudiedagar. Dessa kopplas till tematiska studier där barns olika platser i vardagliga sammanhang som till exempel lekplatser, köpcentra, naturmiljöer studeras med utgångspunkt i de texter barnen möter i dessa miljöer.

Examination – prov och former

Moment 1
Delprov 1 (6 hp) Matematikutveckling.
Individuell skriftlig hemtentamen utifrån centrala områden i förskolans matematik. Lärandemål 1 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (1,5 hp) Förskolebarnens matematikutveckling.
Muntligt litteraturseminarium med redovisning i grupper kopplat till frågor som särskilt rör de yngre förskolebarnens matematikutveckling. Lärandemål 3 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Moment 2
Delprov 3 (5 hp) Lekens och de estetiska språkens betydelse.
Individuell salstentamen. Lärandemål 2, 3 och 5-7 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (5 hp) Lekens och de estetiska språkens betydelse.
Individuell skriftlig hemtentamen med muntlig redovisning i grupp relaterat till barns språk och matematikutveckling. Lärandemål 2, 3 och 5-7 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (6,5 hp) Demokratifrågor och kritiskt tänkande.
Individuell skriftlig hemtentamen samt muntlig redovisning med stöd av digital framställning, kopplad till studier av barns möjligheter till multimodal kommunikation i förskolans verksamhet. Lärandemål 4 och 8 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 6 (6 hp) Platsens betydelse.
Individuell skriftlig hemtentamen samt en kompletterande framställning i valfritt medium, relaterad till platsens betydelse för barns lek, lärande och utveckling. Lärandemål 9 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Betygsgraderna Underkänd, Godkänd och Väl godkänd tillämpas. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 18 hp.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2013-11-28. Giltig från och med 2014-01-20.

Revideringar

2014-01-10
Ändring av text under rubriken examination - prov och former

Revidering giltig från och med 2014-01-20.

2013-12-03
Ändring av litteratur samt lärande mål 8

Revidering giltig från och med 2014-01-20.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. Därefter examineras studenten i enlighet med vid examinationstillfället gällande kursplan. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan inom ytterligare två år, efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med sagda kursplan.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till en månad före kursstart.

Moment 1

  • Molander, K., Strandberg, G., Kellander, T., Lättman-Masch, R., Wejdmark, M. & Bucht, M (2007), Leka och lära matematik ute i förskolan. Halmstad: Naturskoleföreningen. (88 s). Anmärkning: Alla Tiders Teknik, Falu kommun
  • Nämnaren Tema 9 (2013), Förskolans matematik. NCM Göteborg. (84 s).
  • Rundgren, Helen & Gottberg, Jessica (2006), Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR). (120 s).
  • Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. (16 s). http://www.skolverket.se
  • Sperry Smith, Susan (2012), Early Childhood Mathematics. 5 uppl. Pearson/Allyn and Bacon. (278 s).

Moment 2

  • Asplund Carlsson, Maj m.fl (2008), Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (160 s).
  • Carlsson, Lisa,,Lanz Christina (2006), Bild som samtal - bildarbete i undervisningen för konstruktiv konflikthantering. Examensarbete, Lärarutbildningen Högskolan Kristianstad.
  • Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2003), Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv – exempel i förskolan. HLS Förlag. (295 s). Läsanvisning: Kap. 4-7 (130 sidor)
  • Fagius, Gunnel, red (2007), Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. (175 s).
  • Fast, Carina (2007), Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (100 s).
  • Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012), Förskolans didaktik och dockan som redskap: kommunikation och skapande i förskolan. Lund: studentlitteratur. (132 s).
  • Fristorp Elm, Annika., Lindstrand, Fredrik. (2012), Design för lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (208 s).
  • Johansson, Katarina (2012), Det målande barnet. Diskursanalys av estetiska läroprocesser i relation till Deweys estetiska erfarenhetsbegrepp.. Anmärkning: Magisteruppsats Högskolan Kristianstad
  • Jonsson, Agneta (2011), Nuets didaktik. Förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Göteborgs Universitet. (137 s).
  • Jönsson, Karin, red (2009), Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber. (190 s). Läsanvisning: Axelsson, Monica: Vardagsspråk och skolspråk i utveckling, 25 s.
  • Kennedy, Birgitta (1999), Glasfåglar i molnen: Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS. (176 s).
  • Kress, Gunther (2000), Before Writing Rethinking the paths to literacy. Routledge. (100 s).
  • Kress, Gunther (2000), Representation, lärande och subjektivitet: ett socialsemiotiskt perspektiv. I: Bjerg Jens (2000): Pedagogik En grundbok. Stockholm Lieber. Läsanvisning: (s 202-235)
  • Malmström, Elisabet (2006), Estetisk pedagogik och lärande: Processer i bildskapandet, delaktighet och erkännande. Stockholm: Carlsson Bokförlag. (141 s).
  • Malmström, Elisabet (2011), Beyond the word, within the sign: Inquiry into pre-school children’s handmade pictures about schooling. Education Inquiry. http://www.use.umu.se/digitalAssets/65/65125_malmstrom_vol2_nr1.pdf Anmärkning: Vol 2 No 1 Läsanvisning: (s111-126)
  • Malmström Elisabet (2013), Bild och pedagogikens estetiska språk: En analys av nationella styrdokument. Anmärkning: Ingår i: Utbildning och Demokrati (ISSN 1102-6472) Vol 22 (1) Läsanvisning: s 109-135
  • Nordin-Hultman, Elisabeth (2004), Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. (247 s).
  • Paulsen, Brit (1996), Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (141 s).
  • Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008), Hur långt är ett äppelskal? Tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber. (229 s).
  • Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008), Undervisa i pedagogiskt drama. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. (281 s).
  • Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. (16 s). http://www.skolverket.se
  • Skolverket (2010), Perspektiv på barndom och lärande: En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (239 s). http://www.skolverket.se Läsanvisning: Hartsmar, N. & Jönsson, K.: Lärandets vem, varför, vad och hur i förskolan och skolans tidiga år, 40 s.
  • Artiklar om 50 sidor tillkommer

Uppdaterad: av Sofia Johansson