Lärarlyftet II, Högskolan Kristianstad
|
Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/lararlyftet Den som söker till denna kurs utan godkännande från skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen |
| Kursens namn: |
LFB338 Svenska för lärare |
| Antal poäng: |
30 högskolepoäng |
| Ämne: |
Sv |
| Anmälningskod: |
HKR-10009 |
| Målgrupp: |
Du som har lärarexamen och undervisar i svenska i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig. Förkunskapskrav är 60 hp i svenska varav 30 hp språklig inriktning samt 30 hp litterär inriktning eller motsvarande. Huvudmannens godkännande krävs, blankett hämtas på Skolverkets hemsida. |
| Studieform: |
Halvfart campus/distans. Undervisningen sker via en Internetbaserad kursplattform. 10 tillfällen är högskoleförlagda och lärarledda. Planerade dagar är 23/8, 14/9, 22/10, 29/11 2012, 22/1, 28/2, 26/3, 17/4, 6/5, 30/5 2013. Resterande tid utgör själv-, fält- och gruppstudier med nätbaserad kommunikation. |
| Kurstid: |
2012-08-20 -- 2013-06-02 |
Här finns en länk till kursens hemsida
Kursens innehåll och upplägg
Innehållet tar sin utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten. Kursen har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lärande och innehållet baseras på aktuell forskning. Kursen har sin tyngdpunkt på undervisning av elever i grundskolans senare år.
Kursen är en ämnesdidaktisk fördjupning i svenska och ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. Kursen skall öka lärarens förmåga att arbeta dialogiskt och att reflektera över sin egen och sina elevers tal-, läs- och skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar densamma. Arbetet med att utveckla sin förmåga att se och bedöma elevers lärande problematiseras. Kursdeltagarna ska kunna följa och bedöma elevers språkutveckling och kunskapsutveckling utifrån lokala och nationella kursplanemål med förankring i läroplanen.
Arbetet med att utforma lokala pedagogiska planeringar, LPP, kopplas samman med de i kursen ingående verksamhetsförlagda moment som genomförs i den egna verksamheten.
Skönlitteraturen är central liksom hur man arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Ett centralt moment är olika sätt att arbeta med skönlitteratur för att därmed öka elevers läslust och förmåga att uppleva och bearbeta texter i syfte att öka elevernas kunskaper i olika ämnen.
Kursen lyfter fram språkliga, sociala, kulturella och individuella aspekter på språktillägnande, retorik, berättande, berättande texter och sakprosatexter, texter som kombinerar ord, bild och ljud samt skolbibliotekets roll i lärandet.
Kursen är upplagd i huvudsak som en distanskurs. Undervisningen sker via en Internetbaserad kursplattform med några campusförlagda delar med lärarledd undervisning i form av föreläsningar, redovisningsseminarier, handledning och grupparbete. De studerande arbetar enskilt och/eller i grupp med kurslitteratur och med kursuppgifter som baseras på inläst litteratur, textexempel och på de studerandes egna erfarenheter och iakttagelser i den egna yrkesverksamheten. Uppgifterna redovisas muntligt och/eller skriftligt på kursplattformen och vid kursträffarna. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där studenterna får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolan.
Kursdeltagarna ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i skolan. Kursdeltagarna ska med hjälp av loggboksskrivande relatera kursinnehållet till sin egen erfarenhet av undervisning i vardagen. Genom att dela med sig av varandras erfarenheter reflekterar och diskuterar kursdeltagarna över sin egen och sina kollegors undervisning.
Kursen förutsätter ett aktivt deltagande under de direkta kursträffarna, på kursplattformen och i arbetet med kursuppgifterna.
Examination sker fortlöpande inom ramen för undervisningen i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt och i grupp. Kursdeltagarna redogör skriftligt för reflektioner kring kurslitteraturen inom fördjupad läs- och skrivutveckling i kombination med sina erfarenheter från de verksamhetsförlagda momenten. Kursdeltagarna utarbetar i grupp en LPP för ett ämnesövergripande arbetsområde i vilket ska ingå arbete med skönlitteratur samt medier som pedagogiskt redskap. Arbetet redovisas både muntligt och skriftligt. LPP:n ska kunna användas i undervisningen för grundskolans senare år. Dessutom genomför kursdeltagarna en enskild skriftlig tentamen inom området språksociologi och språkbruk. En uppsats om 7,5 hp skrivs inom området tal-, läs- och skrivutveckling. En temadag om språk genomförs i den egna verksamheten.
Genomgående gäller att god språkbehandling och god presentationsteknik krävs vid all examination. Arbetet förutsätter kursdeltagarnas aktiva deltagande i planering, genomförande och utvärdering. Detta bedöms kontinuerligt.
Förväntade effekter av kursen
Efter genomgången kurs ska studenten
• kunna diskutera aktuella teorier avseende språkutvecklande arbetssätt samt tal-, läs- och skrivutveckling och visa på fördjupad förståelse för hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers språkutveckling och lärande samt utveckla olika skrivstrategier
• ha utvecklat och fördjupat sin förmåga att praktiskt arbeta med elevers läs- och skrivutveckling i ett dialogiskt klassrum och reflektera över sina elevers läs- och skrivutveckling samt ha kunskap om olika språkliga aspekter som påverkar densamma
• ha fått kunskap om olika sociala och kulturella aspekter på språktillägnande och språkbruk såsom genus, etnicitet och social tillhörighet
• ha fördjupat sina kunskaper om barn- och ungdomslitteratur och lässtimulerande arbetssätt i alla ämnen och därutöver kunna leda bokprat och boksamtal med ett professionellt förhållningssätt
• förstå och använda svenskämnets didaktiska möjligheter och se dess potential genom att integrera läsande, skrivande och talande i skolans alla ämnen samt utveckla sin undervisning gällande lässtrategier
• förstå retorikens och berättandets betydelse för språkutveckling och lärande
• kunna analysera och redogöra för skolbibliotekets roll i kunskaps- och lärprocesser samt argumentera för skönlitteratur som kunskapskälla i samband med undervisning i alla ämnen
• ha kunskap om innebörden av olika sorters texter och hur dessa kan samspela och ha tillgodogjort sig kunskaper om hur medier kan användas samt inse betydelsen av hur dagens elever använder sig av nya kommunikations- och uttrycksformer
• redogöra för och resonera kring olika sätt att dokumentera, värdera och stödja elevers språk- och kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för bedömning och betygssättning med särskilt fokus på elevernas egen dokumentation och arbete med självbedömning utifrån LPP
• kunna följa och kritiskt granska forskning och debatter om språk- och kunskapsutveckling samt kunna söka ny kunskap för att arbeta med äldre elevers vidare språkutveckling och lärande.
Undervisningsform
Se studieform ovan
Kursansvarig kontaktperson
Mary Ingemansson, telefon 044-20 33 41, e-post mary.ingemansson@hkr.se
Kursens lärare
Mary Ingemansson är folkskollärare med lång yrkeserfarenhet från grundskolans mellanstadium samt fil. dr och lektor i svenska inriktning litteraturvetenskap. Hon arbetar med uppdragsutbildning inom områdena litteraturdidaktik och skolbiblioteksfrågor samt med barn- och ungdomslitteratur i fristående kurser vid Högskolan.
Annette Ewald är fil. dr och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Hon har lång erfarenhet av undervisning i grund- och gymnasieskolan och har medverkat i nationella utredningar, utvärderings- och läroplansarbete inom det ämnesdidaktiska fält som rör flera av svenskämnets kärnfrågor: barns- och ungas språk-, läs- och skrivutveckling, litteraturdidaktik och undervisningspraktiker som stödjer kommunikativa förmågor i ett brett perspektiv. Hennes forskning har en uttalat praktiknära profil.
Helén Persson är universitetsadjunkt i svenska och historia vid Högskolan Kristianstad.
Yair Sapir, fil. dr och universitetslektor i svenska språket med inriktning mot svenska som andraspråk. Han undervisar i svenska språkets struktur och grammatik, svenska som andraspråk och danska samt har forskat om språkvård.
Gunilla Vikbrant Linnerud är filosofie magister i pedagogik. Hon är universitetsadjunkt i svenska och svenska som andra språk vid Högskolan Kristianstad. Gunilla har mångårig erfarenhet från undervisning på grundskolans högstadium.
Camilla Ohlsson är filosofie magister i litteraturvetenskap med inriktning barn- och ungdomslitteratur. Hon är universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan Kristianstad. Camilla är fritidspedagog och grundskollärare i matematik och naturvetenskap och har arbetat många år i förskola, grundskola och i särskola.
Anders Jönsson, universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik med inriktning mot bedömning vid Högskolan Kristianstad. Han bedriver även forskning kring bedömning vid Centrum för Professionsstudier vid Malmö högskola. Anders Jönsson ger med sin bok Lärande bedömning ett nytt perspektiv på bedömning och hur den kan stödja elevers lärande
Kursutvärdering
Kursutvärdering sker fortlöpande under kursens gång och utifrån olika perspektiv i relation till kursens mål och med tanke på kursens kvalitet. Deltagarnas helhetsupplevelse av kursens måluppfyllelse diskuteras samt utvärderas genom en skriftlig enkät vid kursens avslutning. Utvärderingen ska ge de deltagande lärarna möjlighet att reflektera över sin egen utveckling i förhållande till de förväntade målen som presenteras i kursplanen samt hur dessa kan relateras till den egna yrkesverksamhetens utveckling. Utvärdering och dess innehållsliga återkoppling ska betraktas som en del av kursens genomförande. Utvärderingsresultatet delges deltagarna och uppdragsgivaren samt ingår som underlag för vidareutveckling av kursen.
Studievägledning
Sektionen för Lärande och Miljö har två studievägledare; Håkan Johansson, som är kontaktperson för student vars efternamn börjar på A-N och Eva Åberg, som är kontaktperson för student vars efternamn börjar på O-Ö.
Telefon till Håkan 044-20 34 92, telefon till Eva 044-20 34 96, telefontid måndag-fredag kl. 13-14.
E-postadressen till studievägledarna är studievagledning.lm@hkr.se För besökare på campus finns Håkan och Eva i hus 6 efter tidsbokning