Lärarlyftet, Högskolan Kristianstad

Länk till ytterligare information och ansökan (Kursens hemsida)

Kursen ges som kompetensutveckling för lärare i förskoleklass och i grundskolans tidiga år. Arbetet i kursen förutsätter att kursdeltagarna samtidigt ges möjlighet att delta i verksamhet i skolan.

Kursen utgår från grundtanken att såväl teorier som kursdeltagarnas erfarenheter skall diskuteras i perspektiven av lärarens roll och alla elevers möjligheter till delaktighet. En annan grundtanke är att all lärarutbildning som rör barns/elevs språk-, skriv- och läsutveckling skall ses i ett flerspråkighetsperspektiv. En tredje utgångspunkt är att generella lärarkompetenser och ämnesdidaktisk kompetens utgör två sidor av samma mynt. Det handlar alltså om lärares möjligheter att leda arbetsprocesser och skapa ett arbetsklimat som stödjer barnens utvecklingsmöjligheter och stärker deras glädje och lust att lära och utvecklas.

Kursen har en stark didaktisk inriktning, det vill säga en inriktning mot ämnesteori, ämnesdidaktik och generella lärarkompetenser. Lärares olika redskap att följa och bedöma barns utveckling utgör bärande inslag, liksom klassrumsobservationer samt dokumentation, beskrivning, reflektioner och diskussion av kursdeltagarnas egen undervisning.

Fördjupningsnivå
Grundnivå, fördjupning.

Förkunskapskrav
Pedagogisk högskoleutbildning.

Förväntade läranderesultat
Efter genomgången kurs skall kursdeltagarna på ett problematiserande sätt såväl muntligt som skriftligt kunna:

• redogöra för och resonera om aktuell forskning om språkutveckling och lärande samt kritiskt förhålla sig till olika forskningstraditioner på området ur såväl ett enspråkighets- som ett flerspråkighetsperspektiv
• beskriva och resonera kring lärares ledarskap och val av innehåll och arbetssätt med utgångs¬punkt i olika teoretiska perspektiv med särskilt fokus på skolans uppdrag att möta alla barn, framför allt ur perspektiven klass och genus
• redogöra för och resonera kring olika sätt att följa, dokumentera, diagnostisera och stödja barns språk¬utveckling och lärande och därmed skapa underlag för bedömning och betygssättning
• analysera och kritiskt diskutera olika läromedel utifrån kunskap om olika teorier och egna erfarenheter av verksamhet med barn
• analysera barns olika texter och barns texterfarenheter ur ett genreperspektiv samt resonera kring val av innehåll och arbetssätt som ger barn möjlighet att röra sig i och mellan olika medier och genrer.

Innehåll

Moment 1: Lärarens roll i barns tal-, skriv- och läsutveckling
Inom momentet behandlas teorier om barns språkutveckling och lärares möjligheter att skapa stimulerande pedagogiska miljöer. Utgångspunkten är barns lek och vardagliga sammanhang. Exempel ur den dagliga verksamheten i förskoleklass och skola bildar underlag för analyser där olika teorier om lärande och språkutveckling prövas.

Moment 2: Olika sätt att stödja barns språkutveckling
Inom momentet belyses och diskuteras olika sätt att stödja barns språkutveckling. Läromedel, medieformer, IKT samt arbetsformer och arbetssätt studeras i perspektiven klass, genus och flerspråkighet. Inom momentet prövas och diskuteras också hur olika diagnosmaterial kan användas i arbetet med barns skriv- och läsutveckling och som underlag för bedömning och betygssättning.

Moment 3: Barns tal, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv
Inom momentet studeras och diskuteras teorier om barns tal-, läs- och skrivutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv och som en del av förskoleklassens och skolans språk-, kun¬skaps- och demokratiuppdrag så som det formuleras i läroplan, kursplaner och internationella styrdokument. Här utgör lärarens förmåga att organisera barns samlärande som ett möte mellan allas tankar och erfarenheter en viktig del.

Moment 4: Muntliga och skriftliga texter och genrer
Barns egna texter studeras och diskuteras i perspektivet av deras erfarenheter av olika medier och textgenrer liksom lärares uppgift att skapa möjligheter för barn att röra sig i och mellan olika genrer och medier.

Moment 5: Språkutvecklande arbete med barn i förskoleklass och skola
Kursdeltagarnas egen och andras verksamhet studeras och diskuteras med hjälp av lärar¬dag¬böcker och klassrumsobservationer som bildar underlag för fördjupad analys och värdering av olika sätt att bygga stödstrukturer för barns språkutveckling.

Genomförande
Arbetet i kursen är problemorienterat och gruppbaserat. Deltagarnas egen verksamhet utgör basen och stöds av föreläsningar, självstudier, gruppstudier och seminarier samt deltagarnas pedagogiska dokumentation. Kursen har 9 högskoleförlagda tillfällen, där emellan sker studierna med nätbaserad kommunikation mellan lärare och kursdeltagare och kursdeltagarna emellan.

Vid gruppstudier inom momenten 1, 2, 3 och 4 för deltagarna diskussionsprotokoll och vid självstudier reflektionsanteckningar. Inom moment 2 genomförs läromedelsanalyser, inom moment 2 och 4 analyser av elevtexter. Inom moment 5 skriver deltagarna lärardagböcker och verksamhetsobservationer samt genomför även elevdiagnoser och videoinspelningar av egen undervisning. Samtliga texter redovisas och diskuteras i det högskoleförlagda arbetet.

Examination, prov och former
Moment 1 examineras fortlöpande vid redovisningar och diskussioner av enskild läsning och gruppstudier (1,5 hp) samt i ett litteraturseminarium där 5 till 6 titlar ur kurslitteraturen bildar underlag för examinationen av moment 1 och 3 (se nedan moment 3).

Moment 2 examineras i form av gruppvis genomförda läromedelsanalyser samt individuellt genomförda diagnoser av 3 barns läsning där olika diagnosmaterial prövas och diskuteras som underlag för fortsatt undervisning och som underlag för bedömning och betygsättning (1,5  hp).

Moment 3 examineras dels fortlöpande i form av bearbetning av reflektionsdagböcker och gruppstudieprotokoll (1,5 hp), dels i det för moment 1 0ch 3 gemensamma litteraturseminariet (3 hp) samt genom den avslutande skriftliga uppgiften (se nedan under samtliga moment).

Moment 4 examineras i form av individuellt eller gruppvis genomförda elevtext- och undervisningsanalyser (1,5 hp).

Moment 5 examineras i form av analyser och diskussion av videoinspelningar av kursdeltagarnas arbete tillsammans med barn, i form av individuellt genomförda och gruppvis analyserade lärardagböcker och slutligen i form av enskilda eller gruppvis genomförda verksamhetsobservationer (2 hp).

Samtliga moment examineras i ett avslutande individuellt eller gruppvis genomfört skriftligt arbete av kritiskt resonerande karaktär. Om arbetet görs i grupp skall en avslutande analyserande och resonerande del skrivas individuellt (4 hp).
 
Betygsgraderna för kursen är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För betyget Godkänd krävs aktivt arbete i kursens samtliga moment och uppgifter. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 50% av kursens mindre examinationsuppgifter samt på den kursövergripande skrivuppgiften.

Kursutvärdering
Utvärdering och kvalitetssäkring sker enligt den i Nämnden för utbildningsvetenskap fastställda Handlingsplan för utvärdering (se Utbildningsplan, lärarutbildning). Utvärdering av kursens innehåll och uppläggning och egna insatser sker dels fortlöpande i dialog mellan lärare och kursdeltagare, dels avslutningsvis i en individuell skriftlig Internetbaserad utvärdering och i en gemensam muntlig diskussion.

Kontaktperson
Eva Borgfeldt telefon 044-20 33 25 E-post eva.borgfeldt@hkr.se

Utbildare
Eva Borgfeldt
Universitetsadjunkt i svenska på Högskolan Kristianstad. Hon har en fil.mag. examen i svenska med didaktiskt inriktning och sedan tidigare en barnavårdslärarexamen. Eva har undervisat i svenska i åk 6 – 9. Parallellt med arbetet i Kristianstads kommuns grundskola var hon verksam som didaktisk utvecklare efter att ha genomgått utbildning i didaktisk analys.

Annette Ewald är fil. dr och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Hon har lång erfarenhet av undervisning i grund- och gymnasieskolan och har medverkat i nationella utredningar, utvärderings- och läroplansarbete inom det ämnesdidaktiska fält som rör flera av svenskämnets kärnfrågor: barns- och ungas språk-, läs- och skrivutveckling, litteraturdidaktik och undervisningspraktiker som stödjer kommunikativa förmågor i ett brett perspektiv. Hennes forskning har en uttalat praktiknära profil.

Anna Flyman Mattsson är lektor i svenska med didaktisk och språkvetenskaplig inriktning på Högskolan Kristianstad. Anna Flyman Mattsson har disputerat inom allmän språkvetenskap på en avhandling om andraspråksinlärning i klassrum. Hennes pågående forskningsprojekt går ut på att studera barns flerspråkighet och växling mellan olika språk.



Länk till ytterligare information och ansökan (Kursens hemsida)