• FORensic psychology (Rättspsykologi)
• FAMily psychology (Familjepsykologi)
• MEmory and general cognition (Minnespsykologi)

Rättspsykologin har vunnit många anhängare bland studenter, vilket har gjort HKR till den ledande kursgivaren inom detta allt viktigare område av tillämpad psykologi. Allmänhetens intresse ökar ständigt, lett av intensiv mediebevakning kring vetenskapliga metoder för att förebygga, upptäcka och lagföra brott. Den seniora forskaren inom detta område, Ulf Holmberg, har mött påtagligt internationellt intresse för sin forskning och genomför nu ett större projekt som stöds av polismyndigheten.

Utvecklingspsykologin representeras av två disputerade forskare, varav en har avancerat till docentur. De representerar två något olika forskningsinriktningar, med en inriktning på föräldraskap och anknytning främst bland yngre barn, medan den andre koncentrerar sig på förälder - tonåring relationer.  Den första forskningslinjen har tagit fasta på hur föreställningar om mödraskap förmedlas mellan generationer i ett slags informellt lärande som sätter sin prägel på sätten att anknyta till varandra inom familjen (Bengtsson & Psouni, 2008). Ett projekt i förlängningen av detta forskningsintresse har nyligen fått större fleråriga anslag från bl. a. Vetenskapsrådet.

Den andra forskningslinjen undersöker upplevelser av föräldrars omvårdnad och uppfostran ur både barns och föräldrars perspektiv under tonåren (Masche, 2009; Masche, Almagro Pulido & Scheele-Heubach, 2003) och i början av vuxenåldern (Masche, 2008).  Denna forskning har också lämnat  bidrag till statistisk metodutveckling (Masche, 2009; Masche & van Dulmen, 2004).

Det kognitiva området för minne och inlärning har en tydlig relevans för utbildningsvetenskap. Ett aktuellt avhandlingsprojekt om minnesutveckling hos förskolebarn kan komma att bli till nytta för lärare för yngre barn. Ett annat avhandlingsprojekt, inriktat på personlighetsmässiga, sociala och intellektuella faktorer som påverkar betygen i gymnasiet, är brett och allmänt relevant för lärare och lärarutbildare. Det sistnämnda projektet delar en kontaktyta med forskningen inom LISMA-miljön som syftar till att bedöma och förklara elevernas intresse för studier i naturvetenskap och matematik.

Under de senaste 2 åren har vi etablerat metoder för att utföra experiment via Internet (http://experiment.gstenberg.se), även i tidskritiska tillämpningar såsom reaktionstidsmätning. Denna metod  tillämpas nu för insamling av uppgifter i utvecklingen av tester för neuropsykiatriska störningar.

Den internationella minnesforskningen har under de senaste decennierna upptäckt en stor variation av minnesformer, som framgångsrikt har knutits till olika neuroanatomiska hemvist i hjärnan. En av de bäst etablerade distinktionerna är den mellan episodiskt och semantiskt minne, där den senare framför allt utgör behållare för de allmänkunskaper som skolan syftar till att förmedla. Relationen mellan de båda har varit ganska outforskad, men man har i allmänhet antagit att de stärker varandra, så att det som man vet mycket om, också fastnar lättare i episodminnet. En serie experiment har emellertid visat att förkunskap kan försvåra lika väl som underlätta ny inlärning, och att detta kan förutsägas utifrån typen av förhandskännedom (Stenberg, Hellman & Johansson, 2008). Med användande av namn som modellmaterial har fenomenet vid neurofysiologiska mätningar kunnat knytas till två minnesområden i hjärnan (Stenberg, Hellman & Johansson, 2009).

En annan forskningslinje har undersökt abstrakt och konkret material, och de olika sätt dessa behandlas på vid inprägling (Stenberg, 2006) och framhämtning (Stenberg, Johansson & Rosén, 2006), något som kan belysa den stora fördel bilder har framför motsvarande ord i minnet.

En distinktion av allt överskuggande betydelse för forskning om minne och inlärning är den mellan omedvetet och medvetet. Kunskap av ibland förbluffande komplexitet kan förvärvas utan medvetande om att så sker. Ett modellmaterial, artificiell grammatik, har undersökts ingående och uppfinningsrikt i en avhandling (Johansson, 2008), vars författare numera arbetar i vår grupp. Hans undersökningar (Johansson, 2009a, 2009b) kommer att följas av flera med inriktning på skillnaderna mellan omedveten och medveten kunskap i ett planerat projekt.