Allt som inte är författarens egna tankar, ord, slutsatser eller omdömen måste ha en hänvisning till den författare som informationen är hämtad ifrån när man skriver akademiska texter. Finns ingen referens till originalförfattaren kallas detta för plagiering, vilket är detsamma som fusk.
Det finns många olika system att använda när man refererar. Det viktigaste är dock inte vilket system man använder, utan att man är konsekvent – det vill säga att man gör likadant överallt i texten och i referenslistan när man hänvisar, och man inte blandar olika system.
Man måste alltid hänvisa till originalkällan när man refererar, det vill säga man kan inte säga att Johanna Bredberg säger enligt Nilssons bok (2008, s. 201) att…, utan här måste man hitta och läsa Bredbergs bok och hänvisa till originaltexten i sin egen text. Nedan tas de system som vanligen används vid Högskolan Kristianstad upp.
Att skriva referenser enligt APA (The American Psychological Association)
Referenser i den löpande texten
APA använder sig, likt Harvardsystemet, av ett parantessystem i den skrivna texten. Hänvisningar i den löpande texten skrivs enligt formatet upphovsmannens efternamn samt årtal för publicering varje gång efter det att man tar upp och använder något som inte är ens tankar, ord, slutsatser eller omdömen.
Exempel: Som framgått av en nyligen utgiven studie (Bredberg 2001) har inte...
I de fall då ingen enskild författare finns redovisad på dokument från myndigheter och organisationer blir myndigheten eller organisationen automatiskt upphovsman.
Exempel: Som framgått av en nyligen utgiven studie (Socialstyrelsen 2007) har inte...
När man har fler än två författare till ett verk som man hänvisar till är praxis att man skriver ut alla efternamnen första gången man hänvisar till källan i texten. När man hänvisar till källan nästa gång väljer man däremot att bara skriva ut den första personens efternamn följt av ”et al.” (Latin för ”och alla de andra”). Detta gör man för att parenteserna inte ska bli för långa och därmed störa läsaren alltför mycket.
Exempel:
Första gången referensen nämns skriv:
(Sandberg, Andersson & Blomdahl 2003).
Andra gången referensen nämns skriv:
(Sandberg et al. 2003).
Att citera i den löpande texten
När man citerar ordagrant med hjälp av citattecken måste även den sida på vilket citatet förekommer i verket redovisas i den löpande texten.
Exempel: Läkaren ansåg att ”placeboeffekten förbättrades när patienterna fick ha husdjur på avdelningarna och lyssna på klassisk musik” (Karlsson, 2004, s. 57). Däremot har andra studier visat att…
Redovisning av sida gäller inte för citat från Internetdokument, eftersom ju dessa inte har ”sidor” på samma sätt, men alltid för citat ur böcker eller artiklar.
Referenslistan
Referenslistan, i slutet av arbetet, där man redovisar samliga källor som har använts och referats till i den löpande texten, sorteras alfabetiskt på upphovsmannens efternamn enligt APA-systemet.
Bokreferenser
- APA-systemet skriver referenser till böcker som följer:
Efternamn, Initialer (publiceringsår). Titel. Förlagsort: förlag.
Till exempel: Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber.
Var noga med att det är publiceringsår, förlagsort och förlag som ska redovisas i referensen för böcker och inte tryckår, tryckort eller tryckeri. Var och när boken är tryckt är inte relevant i sammanhanget och ska inte redovisas i en referenslista.
- Om en bok har flera författare måste alla namnen skrivas ut i referenslistan såtillvida författarna inte är fler än sex. Är författarna fler än sex skrivs bara de första sex namnen ut, följt av förkortningen ”et. al.”
- APA-systemet skriver aldrig ut författarnas förnamn i referenslistan. Man förkortar alltid förnamn till initialer.
- Om en bok har redaktörer, och därmed inte ”riktiga författare”, är det viktigt att redaktörskap markeras med (red.) efter förnamnet. Uppslagsverk och lexikon har exempelvis ofta redaktörer.
Till exempel:
Axelsson, P. & Josephson, H. (red.) (1997). Norstedts plusordbok. Stockholm: Norstedt.
- Om en bok har en redaktör, men flera olika författare som har skrivit olika kapitel, är det författaren som har skrivit just det kapitel som man har hämtat informationen från som man redovisar i den löpande texten. I referenslistan redovisar man sedan också enbart just det speciella kapitlet, enligt exemplet:
Efternamn kapitelförfattare, Initialer kapitelförfattare. (publiceringsår). Kapiteltitel. I: Redaktörens efternamn, redaktörens initialer (red), Bokens titel (sidor). Förlagsort: Förlag, sidor.
Waagø, Kirsten & Skaug, Eli-Anne (2006). Aktivitet. I: Kristoffersen, Nina Jahren, Nortvedt, Finn & Skaug, Eli-Anne (red.) (2006). Grundläggande omvårdnad 2 (s. 272-299) Stockholm: Liber.
Artikelreferenser
- Artiklar ur tidskrifter redovisas enligt APA-systemet:
Efternamn, Initialer (publiceringsår). Artikeltitel. Tidskriftens titel, Volym (nummer), sidor.
Exempel:
Heikkinen, K., Salanter, S., Kettu, M. & Taittonen, M. (2005). Prostatectomy patients’ postoperative pain assessment in the recovery room. Journal of Advanced Nursing, 52(6), 592-600.
Referenser till Internetkällor och Internetmaterial
- Webbsidor skrivs i referenslistan enligt APA:
Efternamn, Initialer. (Publiceringsår). Titel. Hämtad datum, från www-adress.
Exempel:
Bratt, O. (2007) Prostatacancer. Hämtad 2009-02-03, från http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=127145.
- Glöm inte att Internetmaterialet alltid också har en upphovsman, en titel och ett publiceringsår som måste redovisas. Hittar man inte dessa tre uppgifter på sidan så ska man starkt tvivla på om man egentligen ska använda informationen. Hur trovärdig och vetenskaplig kan den vara utan någon som ligger bakom och står för uppgifterna?
- Man måste dessutom alltid redovisa ett åtkomstdatum för Internetmaterial, det vill säga vilket datum man var inne och läste och hämtade informationen från sidan. Detta datum måste finnas med eftersom när det gäller Internet så kan sidor ofta försvinna, uppgifter kan ändras, och så vidare. Med ett åtkomstdatum har man dock ett visst belägg för att så stod det visst här den dagen som jag var inne och läste på webbsidan.
Referenser till lagar och lagtexter
- Lagtexter ur Sveriges rikes lag refererar man till enligt:
Författningsförkortning årtal: nummer. Titel. Förlagsort: Förlag.
Exempel:
SFS 1997:142. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Att skriva referenser enligt Harvard-systemet
Referenser i den löpande texten
Harvard använder sig av ett parantessystem i den skrivna texten och hänvisningar i den löpande texten skrivs enligt Harvard enligt formatet upphovsmannens efternamn, årtal för publicering och sida varje gång efter det att man har hämtat information eller åsikter från någon annan.
Exempel: Som framgått av en nyligen utgiven studie (Bredberg 2001, s.82) har inte...
Inga förnamn, förnamnsinitialer, boktitlar, Internetadresser, lagnummer, eller liknande förekommer i den löpande texten. Den informationen kommer först i referenslistan! Upphovsmannens efternamn, publiceringsårtal och sida är allt som får finnas med i den löpande texten.
Det är viktigt att man inte glömmer sidhänvisningen när man använder Harvardsystemet. Det enda tillfället när en sida inte behöver redovisas är vid användning av Internetdokument, eftersom ju Internetsajter ju inte har ”sidor” på samma sätt som böcker och artiklar. Sida skall dock alltid redovisas vid hänvisning till en bok eller artikel.
När man har två eller flera författare till ett verk som man hänvisar till är praxis att man skriver ut alla efternamnen första gången man hänvisar till källan i texten. När man hänvisar till källan nästa gång väljer man däremot att bara skriva ut den första personens efternamn följt av ”et al.” (Latin för ”och alla de andra”). Detta gör man för att parenteserna inte ska bli för långa och därmed störa läsaren alltför mycket.
Exempel:
Första gången referensen nämns skriv:
(Sandberg, Andersson & Blomdahl 2003, s. 74).
Andra gången referensen nämns skriv:
(Sandberg et al. 2003, s. 102).
I de fall då ingen enskild författare finns redovisad på dokument från myndigheter och organisationer blir myndigheten eller organisationen automatiskt upphovsman.
Exempel: Som framgått av en nyligen utgiven studie (Socialstyrelsen 2007, s.109) har inte...
Referenslistan
Referenslistan, i slutet av arbetet, där man redovisar samliga källor som har använts och referats till i den löpande texten, sorteras alfabetiskt på upphovsmannens efternamn enligt Harvardsystemet.
Bokreferenser
- Harvardsystemet skriver referenser till böcker som följer: Efternamn, Förnamn (publiceringsår). Titel. Förlagsort: förlag.
Till exempel:
Birkler, Jacob (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber.
Var noga med att det är publiceringsår, förlagsort och förlag som ska redovisas i referensen för böcker och inte tryckår, tryckort eller tryckeri. Var och när boken är tryckt är inte relevant i sammanhanget och ska inte redovisas i en referenslista.
- Om en bok har flera författare måste alla namnen skrivas ut i referenslistan.
- Det är valfritt om man väljer att skriva ut hela förnamnet på författaren eller väljer att förkorta förnamnet till enbart en initial. Båda sätten att skiva är korrekt, men man får inte blanda sätt att skriva. Väljer man att skriva ut förnamnen så måste man göra det på samtliga författare genom hela referenslistan. Väljer man däremot att använda initialer så måste man förkorta alla namnen i hela listan.
- Om en bok har redaktörer, och därmed inte ”riktiga författare”, är det viktigt att redaktörskap markeras med (red.) efter förnamnet. Uppslagsverk och lexikon har exempelvis ofta redaktörer.
Till exempel:
Axelsson, Per & Josephson, Håkan (red.) (1997). Norstedts plusordbok. Stockholm: Norstedt.
- Om en bok har en redaktör, men flera olika författare som har skrivit olika kapitel, är det författaren som har skrivit just det kapitel som man har hämtat informationen från som man redovisar i den löpande texten. I referenslistan redovisar man sedan också enbart just det speciella kapitlet, enligt exemplet:
Efternamn kapitelförfattare, Förnamn kapitelförfattare. (publiceringsår). Kapiteltitel. I: Redaktörens efternamn, redaktörens förnamn (red), Bokens titel. Förlagsort: Förlag, sidor.
Waagø, Kirsten & Skaug, Eli-Anne (2006). Aktivitet. I: Kristoffersen, Nina Jahren, Nortvedt, Finn & Skaug, Eli-Anne (red.) (2006). Grundläggande omvårdnad 2. Stockholm: Liber, s. 272-299.
Artikelreferenser
- Artiklar ur tidskrifter redovisas enligt Harvardsystemet:
Efternamn, Förnamn (publiceringsår). Artikeltitel. Tidskriftens titel Volym (nummer), sidor.
Exempel: Widar, M; Ahlström G; Ek, AC (2004). Health-related quality of life in persons with long-term pain after a stroke. Journal of Clinical Nursing 13(4), s. 497-505.
Referenser till Internetkällor och Internetmaterial
- Webbsidor skrivs i referenslistan enligt Harvard: Efternamn, Förnamn (Publiceringsdatum). Titel (Elektronisk). Tillgänglig: www-adress. (Åtkomstdatum)
Exempel:
Alhmén, Jarl (2008). Hemodialyspatient, handläggning på akutmottagning (Elektronisk). Tillgänglig: www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=256. (2009-04-08).
- Glöm inte att Internetmaterialet alltid också har en upphovsman, en titel och ett publiceringsår som måste redovisas. Hittar man inte dessa tre uppgifter på sidan så ska man starkt tvivla på om man egentligen ska använda informationen. Hur trovärdig och vetenskaplig kan den vara utan någon som ligger bakom och står för uppgifterna?
- Man måste dessutom alltid redovisa ett åtkomstdatum för Internetmaterial, det vill säga vilket datum man var inne och läste och hämtade informationen från sidan. Detta datum måste finnas med eftersom när det gäller Internet så kan sidor ofta försvinna, uppgifter kan ändras, och så vidare. Med ett åtkomstdatum har man dock ett visst belägg för att så stod det visst här den dagen som jag var inne och läste på webbsidan.
Referenser till lagar och lagtexter
- Lagtexter ur Sveriges rikes lag refereras till enligt:
Titel. Författningsförkortning årtal: nummer.
Exempel:
Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1997:142.
Att skriva referenser enligt Vancouver-systemet
Referenser i den löpande texten
Vancouver använder sig av siffror inom parentes när man hänvisar till material i den löpande texten.
Exempel: Som framgått av en nyligen utgiven studie förbättrades placeboeffekten när patienterna fick ta med sig sina husdjur samt lyssna på klassisk musik på avdelningen (3).
Sifferhänvisningarna ska alltid komma i nummerordning så fort en ny källa introduceras!
Referenslistan
Referenslistan, i slutet av arbetet, där man redovisar samliga källor som har använts och referats till i den löpande texten, sorteras i nummerordning enligt Vancouversystemet. Källorna får samma nummer som de har i den löpande texten och redovisas även i samma ordning som de förekommer i texten.
Bokreferenser
- Referenslistan enligt Vancouver skrivs för böcker enligt: Efternamn, Förnamn. Titel. Förlagsort: Förlag, publiceringsår.
Exempel: Gadegaard, Katarina. Lärande i praktiken: sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter. Stockholm: Lärarhögskolan, 2001.
- Om en bok har flera författare måste alla namnen skrivas ut i referenslistan.Det är valfritt om man väljer att skriva ut hela förnamnet på författaren eller väljer att förkorta förnamnet till enbart en initial. Båda sätten att skiva är korrekt, men man får inte blanda sätt att skriva. Väljer man att skriva ut förnamnen så måste man göra det på samtliga författare genom hela referenslistan. Väljer man däremot att använda initialer så måste man förkorta alla namnen i hela listan.
- Om en bok har redaktörer, och därmed inte ”riktiga författare”, är det viktigt att redaktörskap markeras med (red.) efter förnamnet. Uppslagsverk och lexikon har exempelvis ofta redaktörer.
Exempel: Axelsson, Per & Josephson, Håkan (red.) Norstedts plusordbok. Stockholm: Norstedt, 1997.
- Om en bok har en redaktör, men flera olika författare som har skrivit olika kapitel, är det författaren som har skrivit just det kapitel som man har hämtat informationen från som man redovisar i den löpande texten. I referenslistan redovisar man sedan också enbart just det speciella kapitlet, enligt exemplet:
Efternamn kapitelförfattare, Förnamn kapitelförfattare. Kapiteltitel. I: Redaktörens efternamn, redaktörens förnamn (red), Bokens titel. Förlagsort: Förlag, publiceringsår, sidor.
Waagø, Kirsten & Skaug, Eli-Anne. Aktivitet. I: Kristoffersen, Nina Jahren, Nortvedt, Finn & Skaug, Eli-Anne (red.). Grundläggande omvårdnad 2. Stockholm: Liber, 2006. s. 272-299.
Artikelreferenser
- Artiklar skrivs enligt Vancouver: Efternamn, Förnamn. Artikeltitel. Tidskriftens titel. Årtal; volym (nummer), sidor.
Exempel: Jacobson, J. Antipsychotics and dementia: a troubling mix. American Journal of Nursing. 2008; 108(12): 20-21.
Referenser till Internetkällor och Internetmaterial
- Webbsidor skrivs enligt: Efternamn, Förnamn. Titel (Elektronisk). (Publiceringsdatum) Tillgänglig: wwwadress. (Åtkomstdatum)
Exempel: Bratt, Ola. Prostatacancer (Elektronisk) (2007-01-22) Tillgänglig: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=127145. 2009-02-03.
Referenser till lagar och lagtexter
- Lagtexter ur Sveriges rikes lag refererar man till enligt:
Titel (Författningssamling årtal: nummer). Förlagsort: Förlag.
Exempel:
Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Stockholm: Justitiedepartementet.
/Anna Boström 2010