Av Pia Bagge
Noggrannhet och konsekvens i dokumentationen av varifrån man hämtat den information som man använder i en uppsats/rapport är en förutsättning för att läsaren snabbt ska kunna kontrollera sakuppgifter och snabbt ska kunna sätta sig in i ämnet för uppsatsen. Det är viktigt att allt som inte är författarens egna tankar, slutsatser eller omdömen har en hänvisning till den författare som informationen är hämtad ifrån. Det finns många vedertagna system att citera en författare på och också att skriva referenser. Vilket system man väljer beror oftast på inom vilket ämnesområde man publicerar sig. Dessutom brukar olika vetenskapliga tidskrifter ha egna regler för hur texthänvisningar och bibliografiska referenser ska skrivas. Källorna skall anges på ett standardiserat och konsekvent sätt och de mallar som används brukar kallas för referenssystem.
Institutionen för Hälsovetenskaper rekommenderar Harvardsystemet eller Vancouversytemet.
Det finns en internationell standard för hur man ställer upp och utformar bibliografiska referenser. Den internationella standarden har beteckningen ISO 690:1987 och den svenska standarden SS 03 82 07 (1989).
Länklista till fler referenssystem
APA-style
MLA
Att skriva bibliografiska referenser
Harvardsystemet
Harvardsystemet kallas ibland The-author-year-style och ibland parentessystemet. Enligt Harvardsystemet anges i löpande text, inom parentes, den författare som åberopas eller citeras i en källhänvisning (=texthänvisning). Källhänvisningen om är en bibliografisk referens i kortformat, innehåller författarens namn samt det årtal som publikationen är utgiven och ofta även en sidangivelse. Om författarens namn är inflätad i texten skriver man bara årtalet och eventuell sidangivelse inom parentes. Det är viktigt att komma ihåg att ett citat skall vara exakt angivet, alltså ordagrant efter författarens text. Citatet bör också vara på grundspråket samt hämtat ur en primärkälla.
Exempel på hur texthänvisningar skrivs enligt Harvardsystemet:
| Bredberg (1998, s. 18-24) hävdade att... |
| |
| Som framgått av en nyligen utgiven studie (Bredberg 2001, s.82) har inte... |
Mer exempel och djupare information om hur man skriver texthänvisningar enligt Harvardsystemet finns i dokumentet Guide till Harvardsystemet. Alternativ engelskspråkig version från Monash University.
Vancouversystemet
Vancouversystemet, som också kallas siffersystemet, är ett system söm är mycket vanligt i medicinska sammanhang. Många biomedicinska tidskrifter använder sig av detta system. Ett svenskt exempel är Läkartidningen.
Texthänvisningar i Vancouversystemet anges med siffror i nummerordning, siffrorna sätts inom parentes. I litteraturlistan, som måste finnas med i slutet av en rapport, anges sedan den bibliografiska referensen under samma siffra.
Exempel på texthänvisning i Vancouversystemet:
| Någon ökad risk för återfall har inte kunnat påvisas (1) och inte heller några biverkningar (2) av det nyligen... |
Mer fullständig information om Vancouversystemets riktlinjer får man på sidan Uniform Requirements för Manuscripts Submitted to Biomedicla Journals.
Alternativ engelskspråkig länk till Vancouversystemet:
I en uppsats/rapport måste det finnas en referenslista med bibliografiska uppgifter till de dokument som citerats eller refererats. Bibliografiska uppgifter är uppgifter om ett dokument. För en bok är det t.ex. författare, titel, förlag, utgivningsort samt utgivningsår. Om en läsare ska kunna återfinna ett dokument måste referenslistan vara korrekt och enhetligt gjord samt innehålla tillräckligt med information. De vedertagna referenssystemen anger riktlinjer för hur man ska skriva en referens och det är viktigt att man är konsekvent, och följer de riktlinjer man valt, så att alla referenser i rapporten är uppbyggda på samma sätt. Institutionen för Hälsovetenskaper rekommenderar följande referenssystem:
Exempel på hur man skriver en referens till en bok:
| Malmsten, K. (2001). Etik i basal omvårdnad - i någon annans händer. Lund: Studentlitteratur. |
Exempel på hur man skriver en referens till en tidskriftsartikel:
| Owen, S. (2001). The practical, methodological and ethical dilemmas of conducting focus groups with vulnerable clients. Journal of Advanced Nursing, vol. 36:5, ss. 652-659. |
Mer och djupare information om hur man skriver referenser enligt Harvard finns i dokumentet Guide till Harvardsystemet.
Alternativ engelskspråkig version från Monash University.
Exempel på hur man skriver en referens till en bok:
| Bjärås G, Kanström L. Folkhälsokunskap. Stockholm: Liber; 2000. |
Exempel på hur man skriver en referens till en tidskriftsartikel:
| Retchin SM, Perlin JB, Clark RR. Clinical service standards at academic health centers. Int J Qual Health Care 2001; 13(3): 247-256. |
Mer fullständig information om Vancouversystemets riktlinjer får man på Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals.
Alternativ engelskspråkig länk till Vancouversystemet:
University of Queensland, Vancouver style
Elektroniska dokument anges i stort sett på samma sätt som tryckta källor. Referensers funktion, den att göra det möjligt för läsaren att återfinna dokumentet, är densamma för såväl tryckta som elektroniska dokument. När man anger en elektronisk källa, som lätt kan förändras över tid, är det viktigt att i den bibliografiska referensen ange det datum dokumentet lästes. Det är också viktigt att ange var man kan finna dokumentet, var det finns tillgängligt, t. ex. URL-adressen. För alla typer av elektroniska dokument gäller också att man anger att det rör sig om ett elektroniskt dokument. Detta gör man genom att skriva [Elektronisk] efter titeln i referensen.
Texthänvisningar till elektroniska dokument görs efter samma principer som till tryckta medier.
Exempel på hur en referens till en elektronisk bok kan utformas:
Barn och ungdomars hälsa (2001). [Elektronisk] i Folkhälsorapport 2001. Tillgänglig: www.sos.se/FULLTEXT/111/2001-111-2/pdf.htm.
[läst 01-12-04] |
Exempel på hur en referens till en elektronisk tidskriftsartikel kan utformas:
| Ekelund, Å. (1999). Folk på nätet. [Elektronisk] Veckans affärer, 28 juni. Tillgänglig: Affärsdata. [läst 00-05-18] |
| |
Ridell, S., Baron, S. and A. Wilson (2001). The significance of the learning society for women and men with learning difficulties. [Elektronisk] Gender and Education vol. 13: 1, pp 57-73. Tillgänglig: http://www.catchword.com/titles/
09540253.htm [cited April 2001] |
Mer information och exempel på hur man skriver elektroniska referenser finns i dokumenten Att skriva referenser till dokument hämtade från Internet samt Guide till Harvardsystemet.
Den internationella standarden för hur man skriver referenser till elektroniska dokument har beteckningen ISO 690-2:1987, den svenska versionen har beteckningen ISO-SS 6690:2 1998.
Det är viktigt att redan från början samla på sig de referenser som sedan skall användas till uppsatsen. Gör gärna ett enkelt kartotek över dem eller samla referenserna i en pärm eller på en fil. Att ta tillvara referenser från olika sökningar sparar mycket tid och möda när det är dags att skriva ihop uppsatsen och göra texthänvisningar samt ställa samman referenslistan.
För att underlätta för studenter och forskare att hålla ordning på sina referenser finns det flera kommersiella referenshanteringsprogram att tillgå. Med ett referenshanteringsprogram kan man spara, sortera och organisera sina referenser och på ett enkelt sätt skapa en referenslista enligt det system man valt.
Producenterna av de olika programmen erbjuder demoversioner som är lätta att ladda hem. Härnedan följer en lista med länkar till olika referenshanteringsprogram: