Lärarlyftet, Högskolan Kristianstad
Här är all text på denna sida som en (utskrivbar) pdf
Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/fortbildning. Den som söker till denna kurs utan godkännande från skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen |
| Kursens namn: |
LF2125 Språk och litteratur som redskap för att tänka, kommunicera och lära i grundskolans senare år och gymnasieskolan (Ingår i Lärarfortbildningen) |
| Antal poäng: |
30 högskolepoäng |
| Nivå: |
Grundnivå |
| Anmälningskod: |
HKR-20006 |
| Målgrupp: |
Yrkesverksamma lärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan |
| Studieform: |
Halvfart Campus/distans med 10 högskoleförlagda träffar: 25/1, 15/2, 15/3, 12/4, 12/5, 23/8, 20/9, 18/10, 15/11, 6/12 (tisdagar) |
| Kursperiod: |
2011-01-17--2011-12-21 |
Här finns länk till ytterligare information och ansökan (Kursens hemsida)
Kursens innehåll
Innehållet tar sin utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten. Kursen har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lärande och innehållet baseras på aktuell forskning. Kursen har sin tyngdpunkt på undervisning av elever i grundskolans senare år och gymnasieskolan.
Kursen är en ämnesdidaktisk fördjupning i svenska och ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. Kursen skall öka lärarens förmåga att arbeta dialogiskt och att reflektera över sin egen och sina elevers tal-, läs- och skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar densamma. Arbetet med att utveckla sin förmåga att se och bedöma elevers lärande problematiseras. Kursdeltagarna ska kunna följa och bedöma elevers språkutveckling och kunskapsutveckling utifrån lokala och nationella kursplanemål med förankring i läroplanen.
Arbetet med att utforma lokala pedagogiska planeringar, LPP, kopplas samman med de i kursen ingående verksamhetsförlagda moment som genomförs i den egna verksamheten.
Skönlitteraturen är central liksom hur man arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Ett centralt moment är olika sätt att arbeta med skönlitteratur för att därmed öka elevers läslust och förmåga att uppleva och bearbeta texter i syfte att öka elevernas kunskaper i olika ämnen.
Kursen lyfter fram språkliga, sociala, kulturella och individuella aspekter på språktillägnande, retorik, berättande, det vidgade textbegreppet och skolbibliotekets roll i lärandet.
Förväntade läranderesultat
Efter genomgången kurs skall kursdeltagarna
• kunna diskutera aktuella teorier avseende språkutvecklande arbetssätt samt tal-, läs- och skrivutveckling och visa på fördjupad förståelse för hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers språkutveckling och lärande
• ha utvecklat och fördjupat sin förmåga att praktiskt arbeta med elevers läs- och skrivutveckling i ett dialogiskt klassrum och reflektera över sina elevers läs- och skrivutveckling samt ha kunskap om olika språkliga aspekter som påverkar densamma
• ha fått kunskap om olika sociala och kulturella aspekter på språktillägnande och språkbruk såsom genus, etnicitet och social tillhörighet
• ha fördjupat sina kunskaper om barn- och ungdomslitteratur och lässtimulerande arbetssätt i alla ämnen och därutöver kunna leda bokprat och boksamtal med ett professionellt förhållningssätt
• förstå och använda svenskämnets didaktiska möjligheter och se dess potential genom att integrera läsande, skrivande och talande i skolans alla ämnen
• förstå retorikens och berättandets betydelse för språkutveckling och lärande
• kunna analysera och redogöra för skolbibliotekets roll i kunskaps- och lärprocesser samt argumentera för skönlitteratur som kunskapskälla i samband med undervisning i alla ämnen
• ha kunskap om innebörden av ett vidgat textbegrepp och ha tillgodogjort sig kunskaper om hur medier kan användas i undervisningen samt inse betydelsen av hur dagens elever använder sig av nya kommunikations- och uttrycksformer
• redogöra för och resonera kring olika sätt att dokumentera, värdera och stödja elevers språk- och kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för bedömning och betygsättning med särskilt fokus på elevernas egen dokumentation och arbete med självbedömning utifrån LPP
• kunna följa och kritiskt granska forskning och debatter om språk- och kunskapsutveckling samt kunna söka ny kunskap för att arbeta med äldre elevers vidare språkutveckling och lärande.
Genomförande
I kursens campusförlagda delar möter kursdeltagarna lärarledd undervisning i form av föreläsningar, inspirationsseminarier, redovisningsseminarier, handledning och grupparbete samt verksamhetsförlagd utbildning. Mellan de campusförlagda dagarna arbetar de studerande enskilt och/eller i grupp med kurslitteratur och med kursuppgifter som baseras på inläst litteratur, textexempel och på de studerandes egna erfarenheter och iakttagelser i den egna yrkesverksamheten. Uppgifterna redovisas muntligt och/eller skriftligt mellan och vid kursträffarna. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där studenterna får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolan och gymnasiet.
Kursdeltagarna ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i skolan. Kursdeltagarna ska med hjälp av loggboksskrivande relatera kursinnehållet till sin egen erfarenhet av undervisning i vardagen. Genom att dela med sig av varandras erfarenheter reflekterar och diskuterar kursdeltagarna över sin egen och sina kollegors undervisning.
Kursen förutsätter ett aktivt deltagande under de direkta kursträffarna, på kursplattformen och i arbetet med kursuppgifterna.
Kursansvarig kontaktperson
Mary Ingemansson telefon 044-20 33 41 mary.ingemansson@hkr.se
Kursens lärare
Mary Ingemansson är folkskollärare med lång yrkeserfarenhet från grundskolans mellanstadium samt universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan Kristianstad, licentiat i litteraturvetenskap: Svenska med didaktisk inriktning. Mary är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och hon lägger fram sin avhandling hösten 2010.
Annette Ewald är fil. dr och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Hon har lång erfarenhet av undervisning i grund- och gymnasieskolan och har medverkat i nationella utredningar, utvärderings- och läroplansarbete inom det ämnesdidaktiska fält som rör flera av svenskämnets kärnfrågor: barns- och ungas språk-, läs- och skrivutveckling, litteraturdidaktik och undervisningspraktiker som stödjer kommunikativa förmågor i ett brett perspektiv. Hennes forskning har en uttalat praktiknära profil.
Helen Persson är universitetsadjunkt i svenska och historia vid Högskolan Kristianstad.
Gunilla Vikbrant Linnerud är filosofie magister i pedagogik. Hon är universitetsadjunkt i svenska och svenska som andra språk vid Högskolan Kristianstad. Gunilla har mångårig erfarenhet från undervisning på grundskolans högstadium.
Christina Lindh är filosofie magister i svenska med didaktisk inriktning. Hon är universitetsadjunkt i svenska, historia och geografi vid Högskolan Kristianstad. Christina har mångårig erfarenhet från undervisning på grundskolans högstadium.
Camilla Ohlsson är filosofie magister i litteraturvetenskap med inriktning barn- och ungdomslitteratur. Hon är universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan Kristianstad. Camilla är fritidspedagog och grundskollärare i matematik och naturvetenskap och har arbetat många år i förskola, grundskola och i särskola.
Här finns länk till ytterligare information och ansökan (Kursens hemsida)