Trots att den är en av världens giftigaste ormar är den bandade havsormen själv sårbar när den letar mat i skrevor. Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, har tillsammans med en dansk kollega upptäckt ormens listiga knep för att skydda sig.

I augusti publicerade forskarna Johan Elmberg och Arne Rasmussen sin studie om havsormens försvarsbeteende i tidskriften Marine Ecology, en studie som nu uppmärksammas i både svenska och internationella medier. 

– Man tänker sig inte att de här farliga havsormarna ska behöva försvara sig, men när de letar efter föda är de sårbara och riskerar att själva bli mat, säger Johan Elmberg.

Den farofyllda situationen för havsormen beror på att den inte ser vad kroppen utsätts för när den har stuckit in huvudet i korallrev eller klippskrevor i jakten på mat. För att ändå kunna skydda sig mot tänkbara rovdjur ser ormen till att få svansen att likna det farliga huvudet.

– Ormen vrider den platta stjärten så att den ser ut som huvudet, och börjar röra på svansen på samma sätt som huvudet normalt rör sig, svävande och långsamt som på spaning, förklarar Johan Elmberg. 

Dykning och museistudier

Han berättar att det var forskarkollegan Arne Rasmussen som först upptäckte detta beteende hos havsormen när han dök i Söderhavet. Han trodde att han såg en orm som var på väg ut ur en skreva, men sedan kom huvudet ut och svansen återgick genast till att bli den paddel som för ormen framåt. 

Tillsammans har de båda forskarna sedan studerat museiexemplar av havsormar och konstaterat att svansen sedd från sidan är mycket lik huvudet sett uppifrån. De tror att fler ormarter i släktet plattsvansar skyddar sig på det här sättet, men menar att beteendet behöver studeras mer för att man ska få bekräftat att det faktiskt fungerar avskräckande på rovdjur.

Att många försvarslösa djur härmar beteendet hos farliga djur för att verka farligare än de är, till exempel blomflugor som liknar getingar, är ett välkänt faktum. Men att så pass farliga djur som havsormar i toppen på näringskedjan ägnar sig åt den här sortens försvarsbeteende, som inbegriper både rörelse, färg och form, är det ingen som reflekterat över tidigare, enligt Johan Elmberg.  

– Upptäckten hjälper oss att förstå fundamentala processer inom djurekologin, säger han.

Läs mer om studien:
Artikel i Science Daily

Artikel i National Geographic
 
Text och foto: Lisa Nordenhem