Hur vi betraktar tid är inte naturgivet utan ett resultat av exempelvis religion, ekonomiska system och traditioner. Det menar Calle Rosengren, doktor i psykologi vid Högskolan Kristianstad, som forskar om sociala föreställningar kring tid.

Hur har de olika föreställningarna formats historiskt sett, och vilken roll spelar de för hur vi lever och arbetar idag? Det är frågor som Calle Rosengren diskuterar sin föreläsning På spaning efter den tid som flytt, onsdagen den 18 november.

– Vår syn på tid som någonting väldigt påtagligt som flyger förbi och som kan sparas, slösas och stjälas, är nära kopplad till framväxten av industrin under mitten av 1800-talet och dess behov av punklighet och koordinering, säger Calle Rosengren.

Fokus på att lösa uppgifter

I sin avhandling Arbetstidens symbolvärde har Calle undersökt vad som händer med arbetstiden i de delar av arbetsmarknaden där innehållet i produktionen blir mer kunskapsintensivt.

Han konstaterar att ramarna för vad som utgör en fullgod arbetsinsats många gånger är tve- och mångtydiga och inte alltid klart uttalade. Samtidigt har synen på arbetstiden blivit mer uppgiftsorienterad. Det är inte korna som bestämmer när vi ska vakna på morgnarna längre, men inte heller stämpelklockan i samma utsträckning.

– Vårt arbete styrs idag snarare av att en uppgift ska lösas än att vi ska vara åtta timmar i en industri, säger Calle.

Datum: Onsdagen den 18 november
Tid: Kl.18.30
Plats: Kammarcaféet, Lilla salen, bredvid Stadsbiblioteket, Kristianstad

Kontaktperson: Calle Rosengren
Tfn: 044-20 38 24