Idag tar Elinor Ostrom som första kvinna någonsin emot Nobelpriset i ekonomi i Blå hallen. I en lektionssal i Hus 20 sker något utöver det vanliga. Högskolans rektor undervisar. En föreläsning som inspirerats av den historiska Elinor.

- Det är väldigt ovanligt att en rektor föreläser. Eftersom vi nu diskuterar Internationell Water Mangement var han helt rätt person att komma hit och prata, säger Jean O. Lacoursière, kursansvarig och docent i vattenvård.

Föreläsningen handlar om global vattenvård. Hållbar resursanvändning i världen är ett ämne som ligger statsvetaren, professorn och rektorn varmt om hjärtat. I den lilla datasalen sitter ett 15-tal studenter och lyssnar. Då och då hummar någon bejakande till Lars utläggningar. Kamerun, Ghana, Bangladesh, Irak, Kina och Chile är några länder som är representerade bland water mangementstudenterna.

- Hur många tror att man kan lita på människor?, frågar Lars gruppen.

Det är tyst i salen en stund innan Lars själv svarar på sin fråga.  

- 63 procent av svenskarna tror att man kan lita på folk. Vi lyder och tror att saker är konkreta. Svenskar är tränade att respektera varandras tillgångar. 

I slutet av föreläsningen visar Lars en film av årets Nobelpristagare i ekonomi, Elinor Ostrom, som handlar om kollektiv självförvaltning av gemensamma resurser på olika platser i världen. Förklaringen till valet berättar han någon timme efter föreläsningen.

- Utbildningsvideon är fortfarande användbar och ofta har man inte en aning om vad en Nobelpristagare gör, säger Lars som är personlig bekant med Elinor Ostrom efter ett forskningsår i USA.

Ett historiskt ögonblick

Elinor Ostrom är knuten till Indiana University och tar idag emot ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Det är första gången i historien som en kvinna belönas med ekonomipriset och motiveringen lyder: ”för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter”.
 
En något yngre kvinna, som håller med Ostrom om att gemensamma vattentäkter fungera minst lika bra som om de varit privatägda, är magisterstudenten Agnes Debime Enongene, från Kamerun.

- Filmen som visades i slutet kunde jag applicera på min kultur i Kamerun, självförvaltning kring naturresurser är ett viktigt ämne för miljön. Jag visste inte att Lars var skolans rektor innan han presenterade sig. Det var mycket trevligt att få träffa honom, i Kamerun föreläser rektorer nästan aldrig, säger hon.

Så varför föreläser då en rektor? Ska han inte ägna sig åt leda Högskolan?

- Jag har hållit på med sådant här och är fortfarande intresserad av frågorna. Jag är även professor och detta är mitt intresse. Det är ett sätt att hålla igång den delen av hjärnan, säger Lars.

Kursansvarige Jean är glad att Lars fortsätter vara aktiv och hoppas på att den föreläsande rektorn kan bli ett återkommande inslag i kursen.

- Lars erbjöd sig att prata om den mänskliga faktorn och Nobelpristagarens teorier runt vattenvård. Att folk kan organisera sig själva och inte alltid behöver stöd av regeringen. Det är mer hållbart när människan tar eget ansvar och litar på varandra till exempel i frågan av ett vattensystem.

- Vi hade mycket tur att han kom hit idag, säger Jean.

En rektor är ofta upptagen.

- De flesta vill hålla kvar något, men det går sällan. Jag har försökt, skrivit artiklar, bokkapitel, suttit i betygsnämnder och varit opponent.  Jag vill ha kvar en fot i den världen, säger Lars.

Text och foto: Moa Skimutis

Foto Ellinor Ostrom: Ryan Dorgan