Människan lär sig gå först vid ett år. Ett föl står på benen direkt efter födseln. Hittills har forskarna trott att skillnaden beror på att vår hjärna är mer avancerad. Ny forskning visar att vi inte är så olika andra djur som vi trott.

Uppfattningen att människan har en särställning bland däggdjuren är djupt rotad. Nu kommer forskningsrön som ifrågasätter tesen.

Elia Psouni, utvecklingspsykolog vid Högskolan Kristianstad, har tillsammans med neurofysiologerna Martin Garwicz och Maria Christensson, Lunds universitet, gjort de nya upptäckterna. 
– Vi har visat att människan inte alls är så speciell och annorlunda i jämförelse med andra djurarter, åtminstone vad gäller den motoriska utvecklingen, säger Elia Psouni.

Provocerande fynd

Människan har visserligen fler hjärnceller och större hjärna än de flesta andra arter. Men hjärnans utveckling när det gäller förmågan att lära sig gå är likadan som hos andra landlevande däggdjur. Fynden är provocerande och kastar nytt ljus på vedertagna teorier inom såväl utvecklingsbiologi som evolutionsbiologi. Nu publiceras de nya rönen i den prestigefyllda tidskriften PNAS.

Det var för tre år sedan som de tre forskarna började jämföra olika djurarters motoriska utveckling. I stället för att utgå från födseln valde forskarna att utgå ifrån befruktningen.
– Vi visste exakt hur många dygn det tar för möss att stå, gå och hoppa. När vi studerade film som visade illervalpar upptäckte vi slående likheter i utvecklingen mellan arterna. När vi testade modellen mot människor märkte vi att även människan passar in, förklarar Elia.

Ny syn på människan

Forskarna valde ut totalt 24 arter. En del var nära besläktade med människan, medan andra som gnagare och elefanter, skilde sig från vår evolutionära utvecklingsgren för 90-100 miljoner år sedan. Studien visar att alla djurarter börjar gå när hjärnan har nått samma relativa mognad.

Resultaten har gett Elia en ny syn på människans roll i ekosystemet.
– Människan är inte ett suveränt djur. Att vi är så lika arter som vi är så avlägset släkt med får mig att tänka på hur konservativ och otroligt långsam evolutionen är, säger hon.

Läs pressmeddelandet från Lunds universitet 

Text: Åsa Pearce
Foto: Jonas Thelin