I juli 2010 blir det frivilligt för landets studenter att vara medlem i en studentkår. Samtidigt öppnas möjligheten för fler studentgrupper att sluta sig samman till nya kårer.   

När kårobligatoriet försvinner innebär det att Studentkårens pengapott kommer att dala från medlemsavgiftens 600 kronor per helårsstudent till en knapp hundralapp i statligt bidrag. En drastisk skillnad med andra ord och det är sedan upp till Högskolan att välja ut vilken Studentkår som ska få pengen. Kristianstad Studentkår har redan börjat se över vilka besparingar som kan göras.
– Från och med nästa verksamhetsår planerar vi att dra ner antalet heltidsarvoderade från fyra stycken till två. Vi satsar mer på en arbetande styrelse än en beslutande, till exempel ett ideellt sexmästeri, säger Sofie Heimdahl, ordförande i Kristianstad Studentkår.

Studenternas intresse är viktigast

Likväl är det inte säkert att den nuvarande kåren kommer ha kvar sin ställning i framtiden. Fram till den 5 januari i år kan nya studentsammanslutningar ansöka om att bli studentkår. Sedan fattar högskolestyrelsen beslut om den nya föreningen lever upp till behoven; förmågan att representera studenterna samt om sammanslutningens stadgar uppfyller de satta kraven.
– De som är mest lämpade ska vara studentkår och det är studenternas intresse som är det mest relevanta och inte vår existens, säger Sofie, som räknar med att dagens kår kommer att förlora 90 procent av sina fasta finansieringar i och med kårobligatoriets avskaffande.

– Oavsett vilken som blir ny studentkår kommer man att behöva jobba mer med marknadsföring. För det kommer att bli tufft ekonomiskt, säger Birgitta Munkhagen, Högskolesekreterare.
Både hon och Ann Cederberg, förvaltningschef, anser att kåren har en viktig plats på Högskolan.
– Det är en sammanhållande mötesplats med en stödjande funktion. Där man både kan läsa till tentan och ha roligt ihop. Studentkåren är också viktig i arbetet med utbildningens kvalitet, säger Ann.
– Studentkåren tar ofta första stöten när studenter har problem, säger Birgitta. 

Lärosäten med olika resurser

Det är upp till varje lärosäte att bestämma hur förhållningsreglerna för den nya studentkåren ska se ut. Till skillnad från Lund universitet går inte Högskolan Kristianstad in med mellanskillnaden.
– Vi har inte samma resurser som Lunds universitet. Ett sätt för Högskolan att stödja kårarbetet är att köpa tjänster. Vi får ett ökat ansvar för den studiesociala verksamheten och där kan vi hjälpa studentkåren genom att vi ber dem om hjälp, säger Ann.
Parallellt kommer det att ställas krav på den nya studentkåren.
– Det är viktigt att veta vad vi får tillbaka och att vi har ett avtal, säger Ann.

Men hon påpekar samtidigt att ingen detaljstyrning kommer att ske från Högskolans håll. Birgitta håller med och berättar vidare att högskolestyrelse utser en studentkår på tre år i taget.
– Det gäller för kåren att göra sig så attraktiv för studenterna så att de vill bli medlemmar, säger Birgitta. 

Kårens nuvarande ordförande har redan fattat galoppen.
– Många samarbeten som vi har kan bli bättre. Avskaffande av kårobligatoriet kom verkligen som en tegelsten i huvudet. Men det är fått igång verksamheten på ett nytt sätt. Folk enas i kriser, säger Sofie.

Beslut om ny studentkår fattas av högskolestyrelsen den 12 februari 2010.

Text och foto: Moa Skimutis