Högskolans första tre biomedicinska analytiker tar examen. Alla har jobb. Två av dem har fått det genom sin verksamhetsförlagda utbildning. Marknaden för yrkesgruppen ser ljus ut. Nästan för ljus.

– Det sker ett skifte i personalen nu när 40-talisterna går i pension. Medelåldern på labben ligger på 50 plus, säger Annelie Olsson, nybliven biomedicinsk analytiker.
Inom fem år kommer 75 procent av alla biomedicinska analytiker (BMA) bli pensionärer. Nyexade Malena Larsson, Anna-Karin Wallgren Gustafsson och Anneli påpekar hur viktigt det är att lära sig platsen eller labbet man arbetar i.
– Spetskompetensen finns på labbet. Vi hinner få den, men frågan är vad som händer med dem som kommer ut om 5 år, säger Anna-Karin.
– Jag tror det kommer att bli mer samarbeten mellan labben i framtiden, säger Lina Axelsson, adjunkt i biomedicinsk laboratorievetenskap och ansvarige för VFU:n på utbildningen.
Intressanta samarbeten kan det eventuellt bli mellan de nyblivna BMA, då deras arbetsplatser är så pass olika. Malena ska jobba med klinisk kemi på lasarettet i Helsingborg, Anna-Karin ska jobba på Mikrobiologen i Karlskrona. Båda har fått sina jobb via VFU:n. Anneli ska jobba på regiondjursjukhuset i Helsingborg, där hon även jobbade under sommaren, ett vikariat som blev en praktik som blev en anställning.

Dubbelexamen gav resultat 

På frågan varför de fått jobb innan de ens har fått sitt examensbevis i handen svarar de:
– För att vi är så duktiga.
– Vi är bra på att sälja in oss.
Sedan följer en skrattsalva. Men visst kan man skymta en allvarlig ton i det hela. Tjejerna är unika i sin kompetens just nu och har under ett år kompletterat sin tidigare examen i cell- och molekylärbiologi för att bli BMA.
– Vi fick ett gyllne tillfälle att få en dubbelexamen. Det har varit ett komprimerat år och vi läste djävulskt mycket teori under våren, säger Anna-Karin.
– Det var mycket som var nytt, men vi kunde applicera det vi lärt oss innan. Under hösten hade vi VFU, med en hel del teori, säger Annelie.

Samtalet övergår i VFU och dess nytta. Tjejerna är eniga om att saker blir lättare att förstå när man kommer ut i verkligheten - ut på ett labb och allt får ett sammanhang.
– Flödet får man inte i utbildningen så mycket, utan i verkligheten, säger Malena. 
Verkligheten ser som sagt god ut för Högskolans nybakade biomedicinska analytiker och yrkesvalet berodde mycket på de kommande jobbmöjligheterna.
– Som biolog kan du söka dig blå, eftersom det inte finns några jobb. Du kan till exempelvis inte jobba på sjukhus som biolog, utan måste vara BMA-legitimerad, säger Annelie.
Men vad är egentligen skillnaden på en biolog och en biomedicinsk analytiker kan man ju undra?
På den frågan lyder svaret: BMA är en mer klinisk och medicinsk utbildning. Utbildningen är även mer vårdinriktad eftersom några laboratoriediscipliner har patientnära arbete, men det hindrar inte en BMA från att till exempel arbeta med livsmedel och annan industri.

En tid är förbi, en ny epok tar sig början. Men att lämna skolan tycks inte vara förknippat med någon form av dramatik för tjejerna.
– Ingen mer tenta, säger Anna-Karin. 
– Det är skönt. Vi har inte riktigt kopplat det. Jag behöver inte göra något och ikväll kan jag läsa Kalle Anka om jag vill, säger Malena.

Text och foto: Moa Skimutis