Hur ungdomar mår i tonåren kanske bestäms redan tidigare under uppväxten. Genom att ställa frågor till mellanstadiebarn och deras föräldrar vill Högskolans Elia Psouni förebygga psykisk ohälsa hos tonåringar.

– Den psykiska hälsan i Sverige har förbättrats med ett undantag, unga tonåringar och i synnerhet tjejer, säger Elia Psouni, universitetslektor i utvecklingspsykologi och psykobiologi.
Upp till tjugo procent av alla ungdomar lider av melankoli, oro och tillbakadragenhet. Barn som tidigare varit pigga och utåtriktade får huvudvärk, blir deprimerade och kanske till och med börjar skada sig själva. Elia ska studera vad det beror på.

Problemet med tonåringars psykiska ohälsa är uppmärksammat på flera håll. De forskningsprojekt som är igång fokuserar dock på tonåringarna. Elia har valt ett annat perspektiv.
– Jag koncentrerar mig på barn innan de har nått tonåren. Jag tror att problemen utvecklas tidigare och jag vill veta hur för att kunna förebygga dem.

Studerar samspelet

Det andra som gör hennes studie unik är att hon studerar det ömsesidiga samspelet mellan föräldrar och barn, hur de påverkar varandra snarare än att anta att relationen är ensidig där föräldrar påverkar sina barn.
– Jag vill se hur relationen förändras efter hand som barnen kommer in i puberteten och vilken betydelse dessa förändringar har för ungdomars psykiska hälsa eller besvär.
Under våren sprider Elia Psouni och hennes projektassistent Caroline Gustafsson, tidigare student på Högskolan, en anonym enkät till 2 000 tioåringar och deras föräldrar. 

Sedan kommer 150 barn att följas upp i en longitudinell studien som varar i cirka tre år.
– Vi vill följa samspelet föräldrar och barn emellan och öka vår kunskap om hur relationerna i familjen förändras under denna utvecklingsfas, säger Elia.
Målet är att hitta verktyg som hjälper barn och föräldrar att klara övergången till tonåren bättre så att ungdomars psykiska hälsa kan förebggas på sikt.

Text och foto: Åsa Pearce