Forskningsplattformen för Närsjukvård har mycket att berätta. Vid morgondagens konferens presenteras de senaste rönen. Doktorand Zada Pajalic berättar om matdistribution inom äldrevården.

2004 startade Högskolan Kristianstad tillsammans med Region Skåne och sex kommuner i nordöstra Skåne forskningsplattformen för Närsjukvård.

Budgeten om fem miljoner kronor per år räcker till att anställa fyra doktorander, en professor och en lektor.
– Under den tid som gått har plattformen byggt upp en unik kompetens inom aktionsforskning.
Två doktorander har examinerats och tre är på god väg. Vid konferensen presenterar de sina resultat, säger Lena Persson, Högskolans vicerektor och ordförande för forskningsplattformens samordningsgrupp.

Kristianstads äldre som får matlåda är tacksamma och tycker att maten är bra. De uppskattar möjligheten att välja mellan två rätter och att de får råkost och dessert eller frukt.
Det visar de djupintervjuer doktorand Zada Pajalic gjort. Samtidigt vet vi väldigt lite om hur mycket kunderna äter och hur deras hälsa påverkas.
– Ses matlådan som en medicinsk insats involveras omvårdnaden. Ses den däremot som en social insats levererar taxichauffören maten, sedan är det de äldres ansvar.
Zada önskar att vårdpersonal fick vara mer involverad också i det senare fallet.
– Biståndsbedömaren skulle kunna erbjuda en uppföljning i form av kontroll av vikt och BMI.

Tar ett helhetsgrepp

Zadas forskning omfattar alla delar av matdistributionen. Hon har intervjuat kökspersonal, kunder, anhöriga, omvårdnadspersonal, tjänstemän och politiker.
– Det finns många studier kring matkvaliteten, men ingen har tagit ett helhetsgrepp, det är spännande att vara först med något.

Som metod använder plattformens forskare aktionsforskning. Det innebär att forskningen sker tillsammans med verksamheten. Forskningen blir en del i en förändringsprocess där de nya rönen implementeras i verksamheten.

En utvärdering av forskningsplattformen genomfördes hösten 2009. Den lyfter fram både styrkor och svagheter med aktionsforskning som arbetsmodell.
– En av styrkorna är att forskningen genomförs tillsammans med personalen inom vård och omsorg. Därmed återförs resultatet direkt till verksamheterna. En annan styrka är möjligheten att involvera studenter i olika projekt, säger Lena. 

Arbetet med en ansökan om nya medel till forskningsplattformen är igång. 
– Vi ska ta vara på styrkan i det vi lärt oss och fortsätta utvecklingen med ett bredare perspektiv och fler forskningsområden, säger Lena Persson.

Text och foto: Åsa Pearce

Konferens om utvecklingen av närsjukvård: program