Rektorn är en nyckelperson när det handlar om att tillgodose elever med speciella behov. Detta anser Bella Danowsky från Specialpedagogiska skolmyndigheten och medarrangör för konferensen: Rektor med vetande.

En sammankomst som lockat över 200 skolledare och specialpedagoger till Kristianstad. Evenemanget är en samverkan med lärarutbildningar – Linnéuniversitetet, Högskolan Kristianstad samt Malmö Högskola.  Deltagare från södra Sverige är samlade på Krinova Science Park med spetsade öron, penna och anteckningsblock.
– Vi vill spegla brytningstiden innan alla förändringar träder i kraft som till exempel ny lärarutbildningen, ny skollag, nya yrkeskategorier som speciallärare och specialpedagog. Sedan är det främst en specialpedagogisk vinkel på det hela och att alla elever ska nå sina mål oavsett om de har det svårare i skolan, säger Bella.
Namnet på konferensen är därmed passande: ”Specialpedagogik i en brytningstid – rektors ledarskap i barns och elevers lärande.” Programmet för dagen är fullspäckat och Bella berättar att man har försökt täcka in de olika stadierna; förskolan, grundskolan, gymnasium, ledaransvar och utveckling. Bland föredragshållarna finns Nihad Bunar, docent i sociologi vid Stockholms universitet och lektor vid Polishögskolan, Susan Tetler, gästprofessor i specialpedagogik vid Malmö högskola och Diana Berthén, lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Mångfalden i skolan

När Nihad Bunar går upp på scenen börjar en matnyttig och intressant föreläsning: ”När marknaden kom till förorten.” Han tar upp olika sidor av mångfaldens hantering i den svenska skolan och svårigheter som kan uppstå. Han delar upp sina tankar i fem avsnitt; förberedelseklass, modersmålsundervisning, svenska som andra språk, svensk som norm och valfriheten. Konferensdeltagarna får skriva snabbt för Nihad är en man av många ord och han vill hinna med mycket på sina 45 minuter.
– Vissa politiker tycker att vi segmenterar ”vi och dom” i och med förberedelseklasser. Man frågar sig hur länge de ska stannar kvar i en sådan klass. Diskussioner kring integration och segregation är vanliga, säger Nihad.
När han kommer till modersmålsundervisning menar han att det finns ett svart regnmoln över undervisningen. Det finns ständiga frågor som cirkulerar.
– Till vilken nytta, för vems behov och borde man inte lägga mer fokus på svenskan. Men forskningen visar att det är positivt med modersmålsundervisning i och med att eleverna kan något som ingen annan kan.
Att elever som läser ett modersmål får bättre betyg beror inte på att de får lära sig om exempelvis irakisk geografi, utan det handlar om motiverade elever och engagerade föräldrar, menar Nahid. De största problemet med svenska som andra språk är ämnets låga status.
– Sedan har vi problematiken att vi vill bejaka mångfald. Men hur ska vi prata om mångfald utan att kategorisera våra elever. Svenskar blir norm och invandrare avvikande. Detta är ett dilemma och man vet inte hur man ska förhålla sig till det i skolvärlden.

Valfrihetens dilemma

Även valfriheten av skolor skapar diskussion. Är för mycket mångfald skadligt för skolans rykte? På den frågan finns det inget lätt svar menar Nahid.
– På grund av det fria valet vill allt fler elever med utländsk bakgrund från fattiga förorter komma åt nya starka sociala nätverk och undvika stigmatisering. Detta är något jättebra, men hur ska vi handskas med det?
Avslutningsvis pratar Nahid om en svensk skola som inte präglas av okunskap och ovilja, men av osäkerhet och ängslighet. Det är viktigt att skolan öppnar upp för dialog med föräldrar, elever, skolpersonal och lokala styrstrukturer.
– Merparten av all forskning kritiserar den bristande relationen och kommunikationen mellan föräldrar och skola i dessa frågor. Det är lättare för både elever och föräldrar att opponera och kritiserar när de inte får vara med i processen.
Innan dagens första bensträckare ramlar frågor in; om vart hans forskningsmaterial finns, om hans e-post och om han finns kvar för att svara på frågor under dagen. Nahid Bunars föreläsning skapar tankar hos rektorerna och specialpedagogerna kring känsliga ämnen som måste hanteras i en skolvärld.

Text och foto: Moa Skimutis 

Andra programpunkter:
- Skolledare i en specialpedagogisk brytningstid
Susan Tetler, gästprofessor i specialpedagogik vid Malmö högskola
- Särskolans kunskapsuppdrag – en ledningsfråga?
Diana Berthén, lektor i specialpedagogik vidStockholms universitet
- Paneldebatt: Hur skapa förutsättningar för att bli en bra skolkommun – med delaktighet för alla?
Nihad Bunar, Susan Tetler, Diana Berthén, Ulf Stenåsen, Kristianstad, Eva Albihn, Lomma, Lars-Olof Ludvigsson, Olofström. Moderator: Åsa Pearce, Högskolan Kristianstad