När Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap, föreläste för 1,6 miljonersklubbens medlemmar blev det succé. Högskolans tredje uppgift, att samverka med samhället, fyllde verkligen sin funktion.
Maria pratar om vårt begär och behov av mat. |
Fullsatt salong med nyfikna kvinnor.
|
– Jag har blivit anlitad tre gånger innan. Jag antar att de gillar mig, säger Maria innan förläsningen startar.
Det är inte bara Maria som är en programpunkt under kvällen, inbjudna är även två regeringsministrar. Men biståndsministern, Gunilla Carlsson, har fastnat upp i Stockholm på grund av komplikationer inom Sida.
Infrastrukturministern, Åsa Torstensson, pratar om familjens starka politiska engagemang, om uppväxten i Strömstad och om när hon kom in i riksdagen med 52 röster.
– Jag gick från att vara kommunalråd till riksdagskvinna. Tänk att en socionom kan bli ansvarig för vägar, stål och järn. Engagemang kan ta dig till olika platser.
Två engagerade medlemmar som sitter i publiken är Ingrid Persson och Gunilla Hällsås.
– Våra främsta intressen är mat och hälsa. Vi känner till Maria från tidigare, vi är med i en Skåneländska Gastronomiska Akademiens vänförening, säger Ingrid.
– Det är ju inte så ofta forskningen når ut på det här sättet och på sådana här tillställningar får man reda på mer, säger Gunilla.
Mellan mat och föreläsning är det dags för lite gympa. Publiken uppmanas att ställa sig upp, sträcka händerna upp i luften och stretcha lite.
– Det är farligt att sitta för mycket, säger Alexandra Charles, ordförande för klubben och kvällens värd och moderator, innan hon välkomnar Högskolans matprofessor upp på scenen.
198 kvinnor och två män är samlade på Operagrillen i Malmö för att äta gott och bland annat få rikligt med kunskap om just mat. Maria är en sann estradör och hon har publiken i sin hand från första stund. Professorn talar om varför matbegäret är större än behovet. Eller som föreläsningen heter: ”Vägledd eller Vilseledd – Sinnenas betydelse för ätandet”
Hjärnan vill inte gå ner i vikt
Maria börjar med att berättat att hjärnan är inställd på förrådshushållning och det som får en människa att äta är olika faktorer.
– Hunger, aptit, tristess, ömhetsbehov, melankoli, lockelser, matrasten börjar, gratis mat och sociala förväntningar. I en mörk lokal dricks det mer sprit och äts mer mat, säger hon.
Hjärnans uppgift är att skaffa energi, att lagra den och att hindra viktnedgång.
– Efter till exempel en fettsugning tycker hjärnan att det fattas något och ser till att fylla på igen.
Ingrid och Gunilla vurmar för hälsa och mat. |
Lite gympa efter middagen är aldrig fel.
|
Det som hindrar oss från att äta kan vara allt från frånvaro av mat, tabu, sociala normer, pengar och viktkontroll. Det som får oss att sluta äta är när maten tar slut, social kontroll - man vill inte visa sig glupsk, mättnad eller tidsbrist.
– Ofta följer vi minsta motståndets lag. Färgglada förpackningar är något som hjärnan vill ha. Vi kan bli förförda och förledda, godis ser ut som frukt och näringstillskott kan vi få i form av färgglada tabletter.
Aptitretare finns det gott om. Alkohol ökar aptiten, buffér lockar med en variation av färg, smak och form.
– ”Wow” tänker hjärnan i en godisbutik, berättar Maria.
Mat kan både trösta och glädja
Anna-Karin Levenstam, som sitter i publiken, håller med.
– Man äter ofta med ögonen. Jag har gått ner i vikt och vill inte gå upp igen. Jag har dragit ner på potatis, bröd, godis och kakor. Maten har en speciell betydelse, det kan både vara en tröst och en njutning.
Sömnen är kopplad till matintaget förklarar Maria. Vi äter mer om vi sover lite. Aptiten ökar och mättnaden minskar. Bristande sömn gör även att tillväxthormoner minskar. Det hormon som bygger muskler, förbättrar minnet och stärker immunförsvaret.
– Mycket stress och avsaknad av sex gör också att vi äter mer. Mat och sex styrs från samma område i hjärnan. Vi stimulerar belöningssystemet när vi äter. Vi upplever njutning, välbefinnande, trygghet och smärtlindring när dopamin frisätts i hjärnan.
Hon påpekar hur viktigt det är att se upp för kidnapparen.
– Vi kan bli beroende ju mer vi stimulerar vårt belöningssystem. Då kan det leda till ett missbruk av sex, alkohol eller mat.
Livspusslet är svårt att få ihop i vårt 24-timmars-samhälle. Stressen ökar vårt begär på mat.
– Stress utlöses när jag inte har resurser för de krav som ställs på mig. Maktlöshet och nedbrytning kan aktivera det stressbaserade belöningssystemet. Man äter mer för att kontrollera stressen och lugna hjärnan.
Måltidsmiljön har stor betydelse
Skrämmande uppgifter från Folkhälsoinstitutet presenteras: 40 procent av hushållens matkassa går inte till meningsfull mat. Utan till godis, läsk och pommes frites.
– En behaglig måltidsmiljö är viktigt för vårt intagande av mat. Det handlar om rummets ljus, ljud och färg. På McDonalds ska du äta snabbt och färgerna är anpassade efter det. Matens sensoriska signaler spelar också in, det vill säga doften. Matberättelsen, vart fisken eller musten kommer ifrån har även betydelse.
Avslutningsvis drar Maria en parallell till 1880-talet. Hon menar att det nervösa samhället upprepar sig i 2000-talet.
– Det finns en liknande brådska idag som i då. August Strindberg skriver i Paris att hans nerver retas i samspelet mellan jaget och samhället. Modeord var retlig och rastlös. Idag är det utbränd och kraftlös. Det är samma visa nu som i slutet av 1800-talet.
Innan applåderna visas ett citat från 1700-tals gastronomen, Jean Anthelme Brillat-Savarin, på Marias dataskärm: ”Folkets öde beror på hur de livnär sig”.
Utanför Operagrillen står Anna-Karin, från publiken, med sin vespa. Hon är 64 år och har åkt från Malmö till Lund.
– Det är väldigt intressant med mat och er professor var fantastisk, säger hon innan hon kickar igång sin skoter.
Text och foto: Moa Skimutis