Personcentrerat ledarskap inom vård och omsorg till äldre personer, PERLE-studien
I nationella riktlinjer och olika styrdokument anges tydligt att vården som ges ska vara personcentrerad för att skapa de bästa förutsättningarna för den som vårdas. Organisation och ledning av vård påverkar i allra högsta grad hur och på vilket sätt vården utförs, varför initiativ och förutsättningar för den personcentrerade vården behöver komma från ledningen. Ledaren för vård- och omsorg till äldre personer har en central roll och viktig funktion i att leda, utveckla och upprätthålla den personcentrerade vården. Idag finns det begränsad kunskap om vad som karaktäriserar ett personcentrerat ledarskap i svensk äldrevårdskontext.
Ledarskapet har även en avgörande roll vid införandet av personcentrerad vård och kan vara antingen hindrande eller möjliggörande. Det är även viktigt att ledare inom vård- och omsorg till äldre personer är stödjande och närvarande i den personcentrerade vården. Trots att våra styrdokument är tydliga i budskapet att vården som ges ska vara personcentrerad för att skapa de bästa förutsättningarna för den som vårdas, visar tidigare forskning att det är komplext att leda mot en personcentrerad vård. Att leda personcentrerad vård kan innebära nya krav och förväntningar på ledarskapet som utövas, då man som ledare behöver skapa förutsättningar för att personcentrerad vård ska kunna utvecklas och upprätthållas i daglig praxis. Sammantaget beskrivs ledarskap som en essentiell komponent för personcentrerad vård, men att verka för ett personcentrerat förhållningssätt medför utmaningar för ledare och det förefaller rimligt att även ledarskapet behöver vara personcentrerat.
Syftet med detta projekt är att undersöka enhetschefers och sjuksköterskors syn på personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap inom kommunal vård och omsorg till äldre personer, samt att översätta och anpassa ett i Australien utvecklat teoretiskt ramverk om personcentrerat ledarskap till svenska förhållanden. De frågeställningar som projektet kommer att svara på är:
- Vilken är enhetschefers syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Vilken är sjuksköterskors syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Vilka likheter och skillnader finns mellan enhetschefers och sjuksköterskors syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Hur kan ett ramverk för personcentrerat ledarskap kontextanpassas på ett tillförlitligt sätt?
- Vad bör en metodik för att bedöma personcentrerat ledarskap innehålla?
Arbetet med översättning och kontextanpassning av det teoretiska ramverket påbörjades under 2020. Fokusgruppsintervjuer med enhetschefer och sjuksköterskor kommer att påbörjas under våren 2021. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten Dnr 2021-00413.
Studien genomförs i samarbete med kommuner i nordöstra Skåne och två kommuner i norra Sverige. Till studien finns en referensgrupp bestående av Helena Ståhl, förvaltningschef Osby kommun, Monica Dahl, förvaltningschef Östra Göinge kommun samt Ingrid Magnusson, planeringschef Kristianstads kommun.
Studien finansieras med medel från Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan samt Demensfonden.