Om projektet Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll?

Projektet anknyter till ett behov av ökat fokus på innehållsfrågor (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008; Thulin, 2016) och arbetssätt vad gäller naturvetenskap i förskolan. I naturvetenskaplig-didaktisk forskning lyfter man fram betydelsen av att inte endast fokusera på enskilda fenomen, utan även diskutera "Naturvetenskapernas karaktär" ("Nature of Science", NOS) i undervisningen (t.ex. Lederman, 2007; Erduran & Dagher, 2014; McComas, 2014). Detta kan till exempel handla om frågor som Hur tar man inom naturvetenskapen reda på saker? Kan kunskap förändras? Vem kan vara forskare? Att inkludera sådana frågor anses viktigt eftersom stereotypa bilder både av naturvetenskap och forskare är vanliga. Ofta beskrivs till exempel forskaren som en glasögonprydd man i vit labbrock med ett provrör i handen (Rodari, 2007). På liknade sätt är det vanligt att naturvetenskap kommuniceras som en mängd oföränderliga fakta. Detta kan ses som en del av skolans "fakta"-tradition (Carlone, 2004) där man oftast inte pratar om hur naturvetenskapen tar reda på saker och där stereotypa bilder av naturvetenskap och forskare på så sätt kommuniceras.

Avsikten med projektet är att undersöka möjligheten att i samband med det vidgade naturvetenskapliga innehållet för förskolan också inkludera samtal om NOS. Detta för att undvika att reproducera "fakta"-traditionen, även i förskolan, samt för att öppna upp naturvetenskap för fler barn – t.ex. flickor och barn med utomeuropeisk bakgrund. Den mesta NOS-forskningen har varit inriktad mot de senare skolåren. I ett förskolesammanhang saknas NOS-forskning nästan helt (Akerson et al., 2010; Bell & Clair, 2015). Även om allt tyder på att NOS bör undervisas även för små barn (Bell & Clair, 2015) finns ett stort behov av empiriska studier både av möjligt innehåll och av lämpliga arbetssätt.

Arbetssättet för NOS som testas i projektet tar sin utgångspunkt i bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll. Projektet anknyter därmed även till det språkutvecklande arbetet i förskolan. Det som läses i förskolan är av tradition främst narrativa böcker (sagor), men forskning betonar vikten av att barn tidigt får möta även informativa texter (faktaböcker) (Hall-Kenyon, Culatta & Duke, 2016). I projektet använder vi både informativa texter och mixade texter (texter där både informativa och narrativa inslag förekommer).

I samband med diskussion om såväl innehåll som arbetssätt är det viktigt att uppmärksamma förskollärarens roll. I forskning varnar man för riskerna med att förskollärare tar en alltför tillbakadragen roll (Hatch 2010). Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2008) beskriver att det är lärarens uppgift att rikta barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet. Detta innebär i vårt fall att förskollärarna behöver rikta barnens uppmärksamhet mot NOS.

Syfte

Projektet anknyter (1) till behovet av utprövning av naturvetenskapligt innehåll för undervisning i förskolan, (2) till avsaknaden av forskning om NOS i ett förskoleperspektiv. Projektets syfte är att utforska möjligheten att arbeta med NOS i förskolan med utgångspunkt i samtal kring olika typer av bilderböcker.

Studiedesign

Under våren 2018 introduceras NOS genom bilderböcker (troligen 8-10 böcker) vid planerade samlingar, på fem avdelningar på en förskola. Var och en av böckerna används vid olika antal tillfällen (från ett till många) beroende av barnens intresse. Förskollärarna arbetar med att rikta barnens uppmärksamhet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008) mot NOS-frågor. Detta görs t.ex. genom att stanna upp vid, ur ett NOS-perspektiv, intressanta bilder och/eller textstycken i boken och genom att ställa NOS-relaterade frågor. Exempel på frågor att samtala kring kan vara: Hur kan man veta detta? Har man alltid vetat detta? Hur har man tagit reda på det? Vem tar reda på saker? Vem kan vara forskare? Relaterat till en bok om dinosaurier kan man till exempel samtala om hur man kan veta att dinosaurierna hade fjäll (jämför projekttiteln).

Under våren 2018 genomförs tre gemensamma (forskare + förskollärare) workshops (start-, mitt-, slutworkshop omfattande 2+1+1 dagar) och 6-7 kortare fokusgruppsträffar. Vid den första workshopen arbetar vi, med utgångspunkt i ramverket i McComas (2014), med NOS och undervisning av NOS utifrån ett förskoleperspektiv. Vi diskuterar också exempel på bilderböcker med utgångspunkt i NOS.

Datainsamlingsmetoder, etik och analys

Förskollärare dokumenterar med ljudupptagning, samt reflektioner i en observationsmatris när arbete med bilderböckerna görs på avdelningarna. Utöver detta observerar forskare regelbundet arbetet (ca 2 besök per vecka på förskolan). Forskaren för fältanteckningar, dokumenterar annat relevant material (barns teckningar, texter etc.), samt spelar in ljud. Samtliga fem avdelningar på förskolan deltar i projektet – två 1-3-årsavdelningar och tre 3-6- årsavdelningar. En förskollärare på varje avdelning, som valts ut av förskolechefen, deltar i projektet och är ansvarig för implementeringen.

Vi följer Vetenskapsrådets riktlinjer för "god forskningssed" (VR, 2011), samt Lean Research-ramverket.  Projektet genomförs i nära samarbete med förskollärarna och forskarna kommer i alla projektets delar vara lyhörda och diskutera olika frågor och eventuella orosmoment som uppkommer. Forskare kommer att närvara (primärt vid planerade samlingar, men även vid andra tillfällen), men verksamheten i barngrupperna kommer att bedrivas av förskollärarna i projektet, det vill säga ordinarie personal som barnen känner.

Hösten 2018 påbörjas analysarbetet. Data från arbetet i barngruppen analyseras med fokus på vilket NOS-innehåll som kommuniceras. Publicering och kunskapsdelning Resultat från projektet kommer att delas på internationella vetenskapliga konferenser. Detta gäller både konferenser inom Naturvetenskapernas didaktik (Science Education) och Förskolepedagogiska konferenser (Early Childhood Education). Resultaten kommer också att publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Kunskapsdelning till förskolans verksamma kommer att ske i olika former. Vi kommer att kunna sprida resultat från projektet under de årligen återkommande seminariedagar som anordnas av Högskolan Kristianstad och riktar sig till förskollärare på fältet. Forskare i projektet ingår också i ett nationellt nätverk om Naturvetenskap i förskolan som samlar forskare, lärarutbildare och aktiva förskollärare. Vi planerar även skriva kortare artiklar/bokkapitel/webbsidor riktade direkt till förskollärare. Det finns även goda möjligheter att utfallet från projektet kan ligga till grund för revideringar och utveckling av innehåll och metoder med anknytning naturvetenskap och förskollärarutbildning.

Referenslista

Akerson, V. L., Buzzelli, C. A., & Donnelly, L. A. (2010). On the nature of teaching nature of science: Preservice early childhood teachers' instruction in preschool and elementary settings. Journal of Research in Science Teaching, 47(2), 213-233.

Bell, R. L., & Clair, T. L. S. (2015). Too little, too late: Addressing nature of science in early childhood education. In Research in early childhood science education (pp. 125-141). Springer Netherlands.

Carlone, H. B. (2004). The cultural production of science in reform-based physics: Girls' access, participation, and resistance. Journal of Research in Science Teaching, 41(4), 392–414.

Erduran, S., & Dagher, Z. R. (2014). Reconceptualizing the nature of science for science education: Scientific knowledge, practices and other family categories. Dordrecht: Springer.

Hall-Kenyon, K., Culatta, B.& Duke, N.K. (2016). Att bygga på gryende förståelse genom informerande texter. I DeBruin-Parecki, A., Van Kleeck, A. & Gear, S. (red.). (2016). Utveckla förståelse i förskolan. En grund för god läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Hatch, J. A. (2010). Rethinking the relationship between learning and development: Teaching for learning in early childhood classrooms. In The Educational Forum (Vol. 74, No. 3, pp. 258-268).Taylor & Francis Group.

Lederman, N. G. (2007). Nature of science: Past, present, and future. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds.), Handbook of research on science education (pp. 831–879). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.

McComas, W. F. (2014). Nature of science in the science curriculum and in teacher education programs in the United States. In International handbook of research in history, philosophy and science teaching (pp. 1993-2023). Springer Netherlands.

Mantzicopoulos, P., & Patrick, H. (2011). Reading picture books and learning science: Engaging young children with informational text. Theory Into Practice, 50(4), 269-276.

Rodari, P. (2007). Science and scientists in the drawings of European children. Journal of Science Communication, 6(3), 1–12.

Samuelsson, I. P., & Carlsson, M. A. (2008). The playing learning child: Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, 52(6), 623-641.

Thulin, S. (red.) (2016). Naturvetenskap i förskoleperspektiv. Kreativa lärandeprocesser. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed.