Naturvetenskap på fritids

Naturvetenskap på fritids!? Ett utforskande projekt om möjligheter och utmaningar

Projektet är ett doktorandprojekt. Har du frågor om projektet kontakta projektansvarig Lena Hansson, professor i naturvetenskapernas didaktik, HKR: lena.hansson@hkr.se.  
 
Syfte och mål
Läroplanen bjuder in till arbete med naturvetenskap inom ramen för fritidshemmets verksamhet. Dock saknas traditioner för naturvetenskap i fritidshemmet och det finns ett behov av att utforska vad naturvetenskap i denna kontext kan innebära och hur en sådan undervisning kan stödja läroplanens övergripande syften. Det här doktorandprojektet tar sig an dessa frågor i nära samverkan med verksamma fritidshemslärare. Det övergripande syftet med projektet är att bidra med kunskap om vad naturvetenskap i fritidshemmets kontext kan vara och hur det kan stödja fritidshemmets övergripande syften. Mer specifikt utforskar projektet:
1) fritidshemslärares uppfattningar av vad naturvetenskap i fritidshemmets kontext kan vara.
2) hur uppfattningar om vad naturvetenskap i fritidshemmet kan vara, och hur det kan bidra till fritidshemmet övergripande syften, kan utvecklas och förhandlas kollegialt i mötet med forskning inom naturvetenskapernas didaktik och fritidshemspedagogik.
3) möjligheter och utmaningar då fokus sätts på naturvetenskap i fritidshemmets verksamhet. Speciellt fokuseras möjligheter och utmaningar i relation till hur elever, utifrån sina olika förutsättningar och intressen, får möjlighet att utforska naturvetenskapliga frågor av intresse för dem och/eller använda kunskaper om och i naturvetenskap för att lösa problem de upplever i vardag och i samhälle.
Målsättningen är att forskningen ska resultera i konkreta redskap (didaktiska modeller) som kan användas av fritidshemslärare för planering och didaktisk analys (Klafki, 1995).
 
Aktuell forskningsfront
Forskning i pedagogiskt arbete med fokus på fritidshemmets verksamhet är begränsad i en svensk kontext (Elvstrand & Lago, 2020; Lager, 2015; Kleerfeld & Haglund, 2014). Detta är speciellt problematiskt då fritidshemmets verksamhet, med sin speciella situation av att vara en del av skolsystemet, men frivilligt, med egna syften och innehåll, inte har en enkelt funnen motsvarighet internationellt. Detta utgör ett problem för att bedriva verksamheten på vetenskaplig grund.

Fritidshemmet ska förutom att bidra till en meningsfull fritid före och efter skolan även ska vara ett komplement till skolan rörande elevers akademiska och sociala lärande (Jonsson & Lillvist, 2019). En studie av Andersson (2010) visar, trots ett närvarande kunskapsuppdrag, att fritidshemslärare huvudsakligen riktar fokus på sociala aspekter i verksamheteten. En stor del av den forskning som finns om fritidshemmet behandlar strukturella förutsättningar och styrning (t.ex Lager, 2015; Elvstrand & Lago, 2020), fritidshemslärarnas yrkesroll, identitet och spänningar mellan olika roller, samt obalans mellan olika lärargrupper (t.ex. Kleerfeld & Haglund, 2014). En internationell översikt om extended education (Kielbock & Monsen, 2016) pekar på liknande mönster. Överlag råder en stor brist på ämnesdidaktisk forskning som fokuserar på fritidshemmet och behovet av sådan forskning lyfts fram (Persson, 2008). Bristen på ämnesdidaktisk forskning i fritidshemmets kontext är problematisk då sådan forskning hade kunnat resultera i redskap för fritidshemsläraren att koppla t.ex. naturvetenskap till fritidshemmets demokratiska uppdrag och till barns nyfikenhet och agens.

Läroplanen bjuder in till arbete med naturvetenskap i fritidshemmet och detta kan relateras direkt till de situationsstyrda, upplevelsebaserade och utforskande arbetssätt som kännetecknar fritidshemmets verksamhet, där undervisningen utgår från elevers intressen och drivkrafter. Forskning om naturvetenskap i fritidshemmet är dock mycket begränsad. En rapport från ett pågående avhandlingsarbete (Memisevic, 2019), som är unikt eftersom det studerar just naturvetenskapsundervisning i fritidshemmets kontext, visar att elevernas frågor inte tas om hand av fritidshemmets lärare. Det sätt som elever får möta naturvetenskap på är därmed genom lärarstyrda aktiviteter. Att hitta sätt för fritidshemmet att erbjuda möten med naturvetenskap som bygger på elevers nyfikenhet, intresse och behov, på ett sätt som har förutsättningar att bidra till elevers agens, ses därför som centralt i doktorandprojektet som den här ansökan beskriver. På samma sätt är ett centralt perspektiv att hitta sätt för fritidshemmet att närma sig naturvetenskapen som bidrar till att bryta marginaliserande och exkluderande mönster där naturvetenskap ofta i praktiken inte blir för alla. Det handlar t.ex. om att utmana stereotypa bilder av naturvetenskapen och av naturvetare, samt av hur en elev som kan naturvetenskap kan vara. Perspektivet alla elevers deltagande utifrån sina unika förutsättningar behöver utforskas i relation till fritidshemmet, då det generellt är brist på sådan fritidshemsforskning. "Alla elever” inkluderar i projektet just alla elever, även elever med svårigheter och funktionsnedsättningar samt andra elevgrupper som av olika anledningar ofta är marginaliserade i relation till naturvetenskap.  

Eftersom forskning kring naturvetenskap i fritidshemmet i stort saknas får projektet söka sig till annan relevant forskning. Det gäller forskning där naturvetenskapligt lärande och undervisning sker utanför skolan, t.ex. i ”out-of-school settings” eller “informal science education” (se Rennie, 2014). Ett exempel är ”science clubs” som organiseras för elever utanför skoltid (LeDee et al., 2007; Seroglou et al., 2015). Även forskning som föreslår att naturvetenskap knyts till samhällsfrågor och till elevers undersökande förmåga kan bli relevant.  Det samma gäller forskning som handlar om hur lärare kan fånga och bygga på barns/elevers nyfikenhet och frågor. Vi betonar vikten av inte stanna vid en traditionell bild av naturvetenskapsundervisning som fokuserad på begrepp och modeller, utan att på olika sätt vidga bilden och utmana och utforska vad naturvetenskap i fritidshemmet kan vara. Naturvetenskapen behöver ta en form där den har förutsättningar att bidra till fritidshemmets demokratiska uppdrag och till alla elevers agens - här och nu och som framtida medborgare – så att elever får möjlighet att se kunskaper om och i naturvetenskap som redskap i vardag och samhälle. Projektet kommer alltså att bygga på ämnesdidaktisk såväl som på fritidspedagogisk forskning.
 
Betydelse och vetenskapligt nytänkande
Ämnesdidaktisk forskning i fritidshemskontexten är mycket begränsad och ett behov av sådan forskning har lyfts fram (Persson, 2008). I det här projektet bygger vi på forskning inom naturvetenskapernas didaktik liksom på fritidspedagogisk forskning, samt didaktisk och pedagogisk litteratur om undervisning för demokrati, rättvisa och inkludering.  Projektet bidrar med unik kunskap genom att med utgångspunkt i dessa forskningsfält ta sig an vad naturvetenskap i fritidshemskontexten kan vara. Projektet genomförs i samverkan med fritidshemslärare. Ett samverkansupplägg är fördelaktigt för projektet då ”[i]nteraction with practitioners is needed to gradually clarify both the problem at stake and the characteristics of its potential solution” (Van der Akker, J., 2014). Sådan forskning som sker i samverkan med verksamma har förutsättningar att komma verksamheterna till godo och upplevas relevant av andra lärare. Projektet har alltså förutsättningar att få betydelse för fritidshemmens verksamhet genom att bidra till förståelsen av vad naturvetenskap i fritidshemmet kan vara. Som ett av få projekt som studerat naturvetenskap i fritidshemmet bidrar projektet till en ny forskningslinje. Mer generellt kan projektet också bidra till forskning om fritidshemmet mer generellt, genom att visa på hur fritidspedagogisk forskning och ämnesdidaktisk forskning kan bidra till och utveckla varandra och tillsammans bidra till att utveckla forskningen om och för fritidshemmets verksamhet.
 
Preliminära och tidigare resultat
Båda de tänkta handledarna – Lena Hansson och Daniel Östlund – har bedrivit forskning av relevans för projektet och projektet bygger vidare på dessa resultat och erfarenheter. Lena har studerat naturvetenskapsundervisning som syftar till demokrati och rättvisa - perspektiv som är av hög relevans för det här projektet och har även nyligen beviljats medel från FPlis för ett projekt med detta fokus. Lena har bedrivit forskning med fokus på undervisning av barn i förskolan och elever i skolan. Bland annat har hon studerat vilken typ av frågor och situationer på förskolan som har med naturvetenskap att göra som förskollärare uppfattar. Hon har även lett ett samverkansprojekt som utmanar traditioner vad gäller naturvetenskap i förskolan. Daniel har arbetat med inkluderingsfrågor och har metodologiskt arbetat med olika projekt med participatorisk forskningsdesign, där forskningen genomförts i samverkan med dem den ytterst berör.
 
Teori och metod
Projektet har en explorativ ansats med en participatoriskt design (Carr & Kemmis, 1986) där de senare delarna av projekt genomförs i nära samverkan med verksamma fritidshemslärare.  I början av projektet görs en forskningsöversikt, där litteratursökningar görs inom berörda fält. I delstudie 1 görs sedan fokusgrupper (Morgan, 1997) med fritidshemslärare där de didaktiska frågorna varför, vad och hur diskuteras i relation till naturvetenskap i fritidshemmet. Analysen av fokusgrupperna (som ljudinspelas) är empiri-grundad och söker identifiera olika sätt att uppfatta naturvetenskap i fritidshemmet.
Delstudie 2 och 3 sker i nära samverkan med fritidshemslärare i ett/två arbetslag. Preliminärt  genomförs i delstudie 2 en workshop-serie (ljud och/eller bildinspelas) med fritidshemslärarna, där exempel på forskning inom naturvetenskapernas didaktik (som identifierats i steg 1, eller som visar sig intressant utifrån den riktning samtalen tar) diskuteras i relation till fritidshemmets traditioner och syften. Frågan som står i fokus är: Kan denna forskning ge input till hur vi kan förstå naturvetenskap i fritidshemmets kontext? En empirigrundad analys görs där förskjutningar identifieras i hur naturvetenskap i relation till fritidshemmets uppdrag diskuteras i relation till mötet med olika forskning.

I slutet av workshop-serien planerar lärare och forskare gemensamt hur man vill ta sig an naturvetenskap på fritidshemmet. I delstudie 3 fortsätter utforskandet av vad naturvetenskap kan vara i fritidshemmets kontext genom att fritidshemslärarna arbetar utifrån planeringen i sin verksamhet. Empirin består av doktorandens fältanteckningar under deltagande observationer, formella och informella intervjuer med elever och fritidshemslärare, ljud- och/eller bildinspelning av relevanta händelser på fritidshemmet, samt dokumentation av relevanta material (Hammersley & Atkinson, 2019). Empirin analyseras utifrån vad naturvetenskap blir för något (kopplat till explicita och implicta svar på varför, vad och hur). Teoretiskt kommer teorier om hur naturvetenskap kan bidra till elevers agens (se t.ex. Schenkel et al. 2019) och inkludering (Nilholm & Göransson, 2013), vara centrala för den här delen av projektet. Såväl lärar- som elevperspektiv är relevanta för projektet.

Doktoranden kommer att ha möjlighet att påverka planeringen. Planeringen kan även komma att revideras beroende på resultaten av de inledande stegen av projektet, samt utifrån samverkan med den aktuella skolan. Projektet kommer att etikprövas och följa de regler som Vetenskapsrådet fastställt.
 
Tidsplan
Ht 2021 – vt2022

• Litteratursökning och forskningsöversikt påbörjas
• Planera delstudie 1 (fokusgrupper) + genomför fokusgrupper (vt)
• Planeringsseminarium (maj 2022)

Ht2022-vt2023

• Delstudie 1: Analys av fokusgrupper + Artikel 1 skrivs
• Delstudie 2: Planering och genomförande av workshop-serie
• Presentation delstudie 1 på ESERA-konferensen 

Ht2023-vt2024

• Delstudie 3: Planering och genomförande
• Delstudie 2: Analys av workshop-empiri + Artikel 2 skrivs
• Presentation delstudie 2 på NERA-konferensen, inom nätverket “leisure time pedagogy” 

Ht2024-vt2025

• Delstudie 3: Analys av empiriinsamling i fritidshemmets verksamhet
• Artikel 3 och 4 planeras (delstudie 3) + Artikel 3 skrivs
• Presentation delstudie 3 på WERA-konferensen,nom nätverket “Extended education”. 

Ht2025-vt2026

• 90%-seminarium (aug 2015) + Kappan färdigställs
• Delstudie 3: Artikel 4 skrivs
• Disputation (maj 2026)

Internationellt och nationellt samarbete
Lena har ett internationellt kontaktnät inom Science Education (t.ex. director i IHPST:s council och medlem av editorial board för tidskriften Science & Education). Daniel har även han ett brett internationellt nätverk inom forskningsfältet inclusive and special education. Merparten av den Lenas och Daniels forskning ligger inom ramen för “pedagogiskt arbete” och båda har samarbeten med forskare i och utanför landet. Ett exempel på erkännande av deras forskning är publikationer i internationella tidskrifter och i internationella, granskade antologier vilket även det visar på internationellt erkännande och kontaktnät. Lena är tillsammans med en kollega redaktör för en antologi “Nature of Science for Social Justice” (Yacoubian & Hansson, 2020). I boken bidrar 20 författare från en rad olika länder. Daniel medverkar för närvarande i två internationella forskningsprojekt, i samverkan med forskare i Canada och Norge.  Doktoranden kommer att kunna ta del av och introduceras till handledarnas kontaktnät.
 
Publicering och forskningsinformation
Doktoranden presenterar internt sitt projekt på seminarium i Pedagogiskt arbete, samt i forsknings-miljöerna (LISMA, men även BALU/FORP kan bli relevant). Doktoranden kan även bidra till en forskningsförankrad utbildning och presentera i ämnes- och programgrupper. Externt kunskapsdelas vid konferenser och genom publikationer i internationella, granskade tidskrifter. Projektet strävar efter publicering både i tidskrifter inriktade på fritidshemsliknande verksamheter såsom International Journal for Research on Extended Education, samt i tidskrifter inom Science Education (t.ex. International Journal of Science Education). Projektet kunskapsdelas även inom NERA:s nätverk Leisure time pedagogy och i WERA:s nätverk Extended education. Kunskapsdelning till fritidshems-lärare kan göras genom muntliga presentationer, samt i form av en professionsvetenskaplig artikel.
 
Relevans för Högskolan Kristianstad         
I linje med Högskolan Kristianstads strategi (2021–2025) så är det föreslagna doktorandprojektet tydligt kopplat till ett av högskolans utbildningsområden (lärarutbildning och programmet grundlärare- fritidshem) och strävar efter att “resultera i nya kunskaper och lösningar på betydelsefulla utmaningar” för samhället. I detta fall vad gäller undervisning i fritidshemmet och mer specifikt vad naturvetenskap i fritidshemmet kan vara. Projektet planeras genomföras i samverkan med verksamma fritidshemslärare vilket är i linje med högskolans strategi som lyfter fram att “forskning ska utmärkas av djupgående samverkan med aktörer i regionala, nationella och internationella sammanhang”.
 
Referenser
Andersson, B.  (2010) Introducing assessment into Swedish leisure-time centers – pedagogues’ attitudes and practices, Education Inquiry, 1(3), 197-209, DOI: 10.3402/edui.v1i3.21942

Carr, W. & Kemmis, S. (1986). Becoming Critical: Education Knowledge and Action Research. London: Falmer Press.

Elvstrand, H. & Lago, L. (2020) Do they have a choice?: pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands, Education Inquiry, 11 (1), 54-68.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2019). Ethnography: principles in practice. London: Routledge

Jonsson, K. & Lillvist, A. (2019) Promoting social learning in the Swedish leisure time centre, Education Inquiry, 10 (3), 243-257, DOI: 10.1080/20004508.2019.1571358

Kielblock, S. & Monsen, J.J. (2016). Practitioner’s Use of Research Improve Their Teaching Practices within ExtendedEducational Provisions, IJREE, 4 (2), 5–16.

Klafki, W. (1995) Didactic analysis as the core of preparation of instruction (Didaktische Analyse als

Kern der Unterrichtsvorbereitung), Journal of Curriculum Studies, 27:1, 13-30.

Klerfelt, A. & Haglund, B. (2014). Presentation of Research on School-Age Educare in Sweden, IJREE,2 (1), 45-62. doi.org/10.3224/ijree.v2i1.19533

Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. (Doctoral thesis). Göteborg: University of Gothenburg.

LeDee, O., et al. (2007). A science club takes action. Science and Children, 44(9), 35.

Memisevic, A. (2019). Naturvetenskap i fritidshem: Att väcka och fånga elevers intresse. In: H.

Elvstrand et al. (2019). Fritidshemmets möjligheter, s. 239-263. Studentlitteratur.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Persson (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie, 11:2008. 

Rennie, L. J. (2014). Learning science outside of school. Handbook of research on science education, 2, 120-144.

Schenkel, K et al. (2019). Framing equity through a closer examination of critical science agency. Cultural Studies of Science Education, 14(2), 309-325.

Seroglou, F., Gentzi, E., Leci, A., & Greece, G. G. (2015, July). Science has no gender, race or age: Nature of science in a science club for children. In Proceedings of the 13th International Conference IHPST (pp. 22-25).

Van der Akker, J. (2014). Curriculum design research. In Plomp, & Nieveen (Eds.), An introduction to educational design research (pp. 37–50). Netherlands Institute for Curriculum Development.