Gratis undervisningsresurser i skolans undervisning i naturvetenskap och teknik - lärares didaktiska överväganden

Syfte och frågeställningar

Det finns många olika externa aktörer med stort engagemang i skolan. Det handlar om företag, organisationer och myndigheter som vill bidra till skolans undervisning – inte minst i naturvetenskap och teknik (Nv/Tk). Genom att erbjuda undervisningsresurser som böcker, häften, filmer, studiebesök och tävlingar vill de påverka utbildningens innehåll och ungas inställning till olika ämnen och frågor. Oftast är dessa undervisningsresurser gratis och fritt nedladdningsbara från nätet. Det här doktorandprojektet bygger vidare på tidigare resultat från ett forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som Lena Hansson och Maria Andrée arbetat med. Syftet med doktorandprojektet är att öka kunskapen om vilka budskap som kan följa med när externa aktörer engagerar sig i skolan och hur lärare kan hantera dessa i relation till skolans uppdrag. De övergripande frågeställningarna är: (I) Vilka didaktiska överväganden gör lärare relaterat till erbjudanden om gratis undervisningsresurser från olika typer av externa aktörer? (II) Vilka budskap kommuniceras i möten mellan externa aktörer och elever inom ramen för NO-undervisning? Hur hanterar lärare dessa budskap i olika undervisningssituationer? (III) Hur kan en didaktisk modell utformas som stöttar lärares didaktiska överväganden i möten mellan elever och externa aktörer som en del av undervisningen?

Bakgrund

Det finns många olika externa aktörer, i form av företag, organisationer och myndigheter, som vill bidra till skolans undervisning i naturvetenskap och teknik (Nv/Tk). Sådana externa aktörer innefattar såväl enskilda företag (t.ex. gruvföretag och läkemedelsbolag) som branschorganisationer. Exempel är när E.ON. erbjuder ett elevhäfte om energi och branschorganisationen Svenskt kött erbjuder lektionsplaneringar om antibiotika. Ytterligare ett exempel är när ett företagsnätverk för petrokemiindustrin, tillsammans med andra organisationer och nätverk, erbjuder webinarier för elever och lärare. Utöver företag och branschorganisationer finns också organisationer som RFSU och WWF liksom samhällsinstitutioner (t.ex. universitet och myndigheter) som erbjuder undervisningsresurser.

Betydelsen av externa aktörers intressen kopplat till Nv/Tk-undervisning har diskuterats länge (t.ex. Dewey, 1923). Men trots det är forskningen begränsad. Inom Science Education har forskningen framförallt pekat på vinster med samverkan mellan skola och industri, som att industri-skolsamarbeten kan bidra till undervisning om miljö- och samhällsfrågor, utmana stereotypa bilder av Nv/Tk samt öka elevers motivation (se t.ex. Kousa mfl., 2018). Inom policyinriktad utbildningsforskning lyfts dock mer kritiska perspektiv som problematiserar att externa aktörer, när de engagerar sig i skolinitiativ strävar efter att påverka undervisningens syften och innehåll och man lyfter risken att medborgar-perspektivet tenderar att försvagas (Robertson mfl., 2012; Spring, 2015). Det handlar alltså om att undervisningens innehåll och syften riskerar anpassas efter externa aktörers intressen vilket Eaton och Day (2020) visar exempel på i en studie av oljeindustrins engagemang i Nv/Tk-undervisning.

I tidigare forskning har externa aktörers engagemang i Nv/Tk-undervisning studerats. Primärt har fokus legat på industriaktörers medverkan. Resultaten visar att industriaktörer motiverar sitt engagemang i skolan med argument om att säkra framtida arbetskraft, säkra ekonomisk tillväxt (t.ex. för nationen), förbättra allmänhetens bild av företaget eller branschen, bidra allmänt till en “ljus framtid”, öka ungas intresse för och kunskap om Nv/Tk, samt att bidra till ungas egenmakt. En fallstudie av webinarier som anordnats av petrokemiindustrin i samarbete med en EU-finaniserad organisation Scientix, visar att spänningar mellan allmänna och privata intressen kan komma till uttryck i möten mellan industri och elever i undervisningen. En studie som bygger på fokusgrupper med lärare visar att partiskhet, till exempel uteblivna perspektiv i undervisningsmaterial, kan vara svårt att få syn på och förhålla sig till (Andrée & Hansson, 2020, 2021, 2022, 2023).

Utifrån tidigare forskning har ett behov av ytterligare fallstudier av möten mellan elever, lärare och externa aktörer som en del av skolans undervisning identifierats. Vi ser också ett behov av studier som fokuserar lärares didaktiska överväganden kopplade till olika externa aktörers medverkan i undervisningen. Utifrån resultat baserade på sådan forskning kan didaktiska modeller utvecklas. Dessa kan användas av lärare som stöd för didaktiska analyser (Klafki, 1995) kopplade till externa aktörers medverkan i skolans Nv/Tk-undervisning.

Betydelse och vetenskapligt nytänkande

Det finns generellt ett behov av forskning i skärningen mellan forskningsfälten Nv/Tk-didaktik och policy- och curriculumforskning. Mer specifikt råder brist på empiriska studier som fokuserar på externa aktörers medverkan i Nv/Tk-undervisning, detta trots att många aktörer och initiativ riktar sig till just Nv/Tk-undervisning. Vidare forskning behövs för att öka kunskapen om elevers möten med olika externa aktörer. Det inkluderar vilka budskap som kommuniceras i sådana möten, hur lärare hanterar dessa budskap, samt vilka didaktiska överväganden lärare gör och hur deras förmåga till didaktiska överväganden kan stärkas. Detta behov möts i projektet genom fallstudier av undervisning där elever möter externa aktörer, samt genom fokusgrupper med lärare om deras didaktiska överväganden kopplat till bidrag från olika externa aktörer till skolans undervisning. Projektet har förutsättningar att bidra direkt till skolans verksamhet genom de didaktiska modeller som projektet ämnar ta fram baserade på projektets resultat samt tidigare forskningsresultat. Sådana didaktiska modeller kan användas som stöd av lärare i att fatta kloka beslut i planering, pågående undervisning och utvärdering av undervisning där externa aktörer medverkar. Detta i ljuset av skolans uppdrag att stå för opartiskhet och allsidighet, samtidigt som man kopplar undervisningen till det omgivande samhället. Sådana didaktiska modeller kan även användas i lärarutbildning.

Preliminära och tidigare resultat

Lena Hansson och Maria Andrée (som båda medverkar i projektet) har granskat externa aktörers deltagande och initiativ att påverka innehåll och inriktning på Nv/Tk-undervisning i ett flertal studier under drygt 10 års tid. Huvuddelen av forskningen fokuserar industriaktörers olika initiativ och argument för skolinitiativ inom ramen för ett projekt om industriinitiativ i skolan med finansiering från Vetenskapsrådet (VR 2017-03657). Resultat från detta projekt har publicerats i en rad internationella tidskrifter. Vidare har fallstudier genomförts som också innefattar statliga aktörer (t.ex. universitet) och organisationen WWF. Baserat på forskningen om industriaktörers medverkan i Nv/Tk-undervisning har en tentativ didaktisk modell tagits fram till stöd för lärare. Det finns dock behov av att mangla denna med utgångspunkt i olika typer av möten mellan externa aktörer och elever, samt att pröva och revidera modellen utifrån lärares didaktiska analyser av erbjudanden från olika typer av externa aktörer.

Teori, metod och forskningsetiska överväganden

En premiss för lärares arbete med att forma undervisningens innehåll är att skolans uppdrag rymmer olika typer av spänningar som lärarna behöver hantera (Dunne & Andrée, 2023). Övergripande teoretiskt ramverk för detta projekt är den ekologiska modellen för läraragens (Biesta and Tedder (2007) som ger redskap för analys av hur lärare förhåller sig till och navigerar lärararbetets specifika förutsättningar. Detta kombineras med en analys av följemeningar (Östman, 1998), dvs. de normer som eleverna påbjuds och approprierar i samband med att de ska lära sig ett kunskapsinnehåll.

I början av projektet görs en systematisk forskningsöversikt av forskning om externa aktörers möten (direkt och indirekt genom undervisningsmaterial) med elever inom ramen för skolans Nv/Tk-undervisning. Den första empiriska studien (delstudie 1) baseras på fokusgrupper med lärare och samtal kring lärares didaktiska överväganden kopplat till olika typer av aktörer och material. Analysen av fokusgrupperna (som ljudinspelas) är empirigrundad och söker identifiera de olika slags didaktiska överväganden som lärarna gör. Att ta till vara och systematisera lärares erfarenheter och didaktiska överväganden är en del av en didaktisk modelleringsprocess där didaktiska modeller utvecklas och revideras (Wickman m.fl., 2018). Delstudie 2 fokuserar externa aktörers möten med elever i undervisningen. Delstudien innefattar 2-3 fallstudier av kortare undervisningsinslag (t.ex. studiebesök eller en serie lektioner utifrån ett undervisningsmaterial från en extern aktör). Empirin utgörs av fältanteckningar, ljud/bildinspelning, intervjuer och/eller fokusgrupper med lärare och elever.
Doktoranden kommer att ha möjlighet att påverka planeringen. Till exempel kan doktoranden inrikta sig på olika stadier i grund- eller gymnasieskolan. Planeringen kan även komma att revideras utifrån resultaten av de inledande stegen av projektet, samt utifrån samverkan med skolor och externa aktörer. Projektet följer de forskningsetiska regler som Vetenskapsrådet fastställt. Behov av etikprövning kommer avgöras när projektet preciserats ytterligare.

Referenser

Andrée M, Hansson L. (2020) Industrial actors and their rationales for engaging in STEM education. Journal of Curriculum Studies. 52(4).
Andrée, M., & Hansson, L. (2021). Industry, science education, and teacher agency: A discourse analysis of teachers’ evaluations of industry‐produced teaching resources. Science Education, 105(2), 353–383.
Andrée M, Hansson L. (2022). Teachers’ negotiations of bias in relation to teaching resources offered to schools by industrial actors. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 8(1).
Andrée, M., & Hansson, L. (2023). Inviting the petrochemical industry to the STEM classroom: messages about industry–society–environment in webinars. Environmental Education Research.
Biesta, G., & Tedder, M. (2007). Agency and learning in the lifecourse: Towards an ecological perspective. Studies in the Education of Adults, 39(2), 132–149.
Dewey J. (1923). Social purposes in education. General Science Quarterly, VII(2), 79–91.
Dunne, C., & Andrée, M. (2023). Ekologisk läraragens – en studie av lärares arbete med att forma kemiundervisning på mellanstadiet. Nordisk tidskrift för allmän didaktik.
Eaton, E.M., & Day N.A. (2020). Petro-pedagogy: Fossil fuel interests and the obstruction of climate justice in public education. Environmental Education Research, 26(4), 457-473
Klafki, W. (1995). Didactic analysis as the core of preparation of instruction, Journal of Curriculum Studies, 27(1), 13-30.
Kousa, P. mfl. (2018). Pre-Service Teachers’ Beliefs about the Benefits and Challenges of STSE Based School-Industry Collaboration and Practices in Science Education. Journal of Baltic Science Education 17(6), 1034–1045.
Robertson, S., mfl. (2012). Public private partnerships in education: New actors and modes of governance in a globalizing world. Edward Elgar Publishing.
Spring, J. (2015). Economization of education: Human capital, global corporations, skills-based schooling. Routledge.
Wickman, P. O., Hamza, K., & Lundegård, I. (2018). Didaktik och didaktiska modeller för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa, 14(3), 239-249.
Östman, L. (1998). How companion Meanings are Expressed by Science Education Discourse. I D. Roberts & L. Östman (Red.), Problems of Meaning in Science Curriculum, (pp. 5–12). Teachers College Press.