Gå direkt till innehåll.
  • Bibliotek
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare
In English
  • {{ node.Name }}
  • Logga in
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare
{{ prevNode.Name }}
{{ node.Name }}
  • Bibliotek
In English
Logotyp HKR
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
Mer innehåll
{{ node.Name }} {{ node.Name }}
  1. HKR
  2. Forskning
  3. Forskningsmiljöer
  4. Man & Biosphere Health (MABH)
  5. Forskning inom MABH
  6. Fågelekologi
  1. HKR
  2. Forskning
  3. Forskningsmiljöer
  4. Man & Biosphere Health...
  5. Forskning inom MABH
  6. Fågelekologi

Fågelekologi

Storskaliga utsättningar av inhemska arter: gräsanden som prediktivt modellsystem

Utsättningar av gräsand är av stort intresse för jakt och rekreation, men kan också ses som ett av de mest storskaliga "ekologiska experimenten", i Sverige så väl som i Europa. Mer än 250,000 gräsänder sätts ut varje år bara i Sverige. Våra tidigare studier av dessa utsättningar visar att uppfödda änder skiljer sig från vilda beträffande beteende, morfologi samt genetik. Vi har även kunnat se att dessa egenskaper börjat spilla över till de vilda änderna. Vårt projekt syftar även till att förstå hur många av de utsatta gräsänderna som överlever jakten och som sedan blir en del av den vilda populationen samt hur kroppskondition och tidpunkt för utsättningar påverkar överlevnaden. I en annan del av projektet studerar vi hur utsättningarna påverkar biologisk mångfald i de våtmarker de sätts ut. Förutom att inventera våtmarkerna på fåglar och groddjur kommer vi även att analysera vattenkemin i våtmarkerna.

Finansiering: Naturvårdsverket 2010-2014, 2017-2018, Svenska Jägareförbundet 2014, Franska Viltforskningsmyndigheten ONCFS 2012-2013.

Kontakt: Johan Elmberg, Pär Söderquist och Gunnar Gunnarsson

Varför försvinner strandängsvadarna från Kristianstad Vattenrike?

För varje år som går blir det färre häckande par av flertalet arter strandängsvadare i Kristianstads Vattenrike, och flera arter har till och med försvunnit som häckfåglar under senare år (t.ex. sydlig kärrsnäppa och brushane). Den rödlistade Rödspoven, som tidigare var ett signum för Vattenriket, är idag ovanlig och på randen till att försvinna. Även om liknande negativa trender ses storskaligt i nordvästra Europa för flera vadararter verkar de ha det extra tufft i Vattenriket. I samarbete med Kristianstads kommun studeras nu flera tänkbara orsaker till vadarnas kräftgång. Dessa innefattar bl.a. förekomst av ryggradslösa djur (dvs. vadarnas föda) på land och i vatten, interaktioner med kreatur och gäss (dvs. effekter av betestryck), samt kemisk belastning av t.ex. tungmetaller och läkemedelsrester i näringsväven.

Finansiering: Högskolan Kristianstad.
Kontakt: Gunnar Gunnarsson

Ledare för forskningsmiljön

Ledare för forskningsmiljön

Ingemar Jönsson

Professor i teoretisk och evolutionär ekologi

044-203429

ingemar.jonsson@hkr.se

Ytterligare information
Uppdaterad: 2018-01-24 av {{changedby.Name}} {{changedby.Name}}
Dela
Dela

En liten men samtidigt stor högskola, samlad på ett campus.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Rapportera missförhållanden, visselblåsning

Organisationsnummer: 202100-3195

Adress: Högskolan Kristianstad

291 88 Kristianstad

Hitta hit

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Bibliotek
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Om något händer
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
  • Webbkarta
© Högskolan Kristianstad 2023
Följ oss

En liten men samtidigt stor högskola, samlad på ett campus.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Rapportera missförhållanden, visselblåsning

Organisationsnummer: 202100-3195

Adress: Högskolan Kristianstad

291 88 Kristianstad

Hitta hit

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Bibliotek
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Om något händer
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
  • Webbkarta
© Högskolan Kristianstad 2023