Social ekologi

Lokala drivkrafter och internationella förpliktelser: hur kan gåsförvaltningen göras mer adaptiv genom att utnyttja samsynen mellan intressegrupper och skapa effektivare beslutsprocesser?

Vissa gåspopulationer fortsätter att växa. Det gör också konflikterna mellan gäss och människor, i Sverige och utanför landets gränser. Dessa konflikter börjar i storleksordning närma sig de vi sedan en tid sett för en del stora rovdjur. Till skillnad från rovdjurskonflikterna råder en ganska stor samsyn mellan intressegrupperna inom gåsförvaltningen. Detta projekt har sitt ursprung i frustrationen bland de inblandade i gåsförvaltningen att ännu mer borde kunna och måste göras för att reducera konflikterna. Projektet bygger på iden att viktig information och kunskap är otillgänglig och osammanställd, och att förvaltningen kan göras mer effektiv och adaptiv genom att synliggöra sådan information och genom att utveckla beslutsvägarna. I ett första skede kommer projektet att sammanställa den tillgängliga litteraturen för att göra avnämarinriktade fakta- och beslutsunderlag. I ett senare skede hoppas vi att projektet ska få ytterligare finansiering och på så sätt utvecklas till ett mer intimt arbete med gåsförvaltningsgruppen i Nordostskåne.

Finansiering: Naturvårdsverket 2013-2014.
Kontakt: Johan Elmberg

Implementering av ekosystemtjänstkonceptet på kommunal nivå - ett transdisciplinärt projekt (ECOSIMP)

Ekosystemtjänster har utvecklats till ett centralt begrepp inom social ekologi och forskning kring ekologiskt hållbar utveckling. Begreppet har som syfte att lyfta fram den mångfald av värden som ekosystemen skapar i form av varor och tjänster som kommer mänskliga samhällen till nytta. Av särskilt intresse är de ekosystemtjänster som inte finns på en ekonomisk marknad, och därför ofta faller utanför ramarna för politiska och ekonomiska beslut. I detta projekt studerar vi förutsättningarna för att implementera ekosystemtjänstbegreppet i kommunala plan- och beslutsprocesser. Projektet är ett samarbete mellan HKR och flera lärosäten (SLU, Malmö Högskola, Lunds Universitet), Kommunförbundet, samt ett antal Skånska kustkommuner.

Finansiering: Naturvårdsverket 2013-2016.
Kontakt: Ingemar Jönsson

Hållbart konsumtionsbeteende i ljuset av människans beteendeekologi och evolutionära psykologi – en analys av ekomärkning

Mänskligheten står inför en gigantisk omställning till ett mer långsiktigt hållbart och mindre resursutnyttjande samhälle, men utvecklingen mot det hållbara samhället går oroväckande långsamt. Även om många av miljöproblemen är globala till sin natur är det i stor utsträckning de enskilda individernas konsumtion och livsstil som ligger till grund för problemen. Trots internationell och nationell policy och information är det uppenbarligen svårt att få människor att ändra sina levnadsvanor.

I detta projekt analyserar vi ett av de verktyg som förväntas befrämja en mer miljövänlig konsumtion, ekomärkning. Utifrån evolutionära och psykologiska teorier om människans beteende och beslutsfattande utvärderar vi olika strategier för ekomärkning och ger förutsägelser om vilka som kan förväntas vara mer respektive mindre framgångsrika.

Projektet är ett första led i en satsning på forskning med syfte att utveckla en mer framgångsrik policy för hållbar utveckling och genomförs i samarbete med forskare inom miljöjuridik (Jason Czarnezki, Pace Law School, USA).

Finansiering: Högskolan Kristianstad 2012-
Kontakt: Ingemar Jönsson

Om myggor och myggbesvär på golfbanor

Ett internationellt samarbetsprojekt pågår mellan University of Quebec, Canada, (Prof. Jacques Boisvert) och Högskolan Kristianstad med syftet att studera myggförekomst och myggolägenheter som det uppfattas av golfare på golfbanor i Skåne. Projektet inleddes sommaren 2012 med pilotstudier på två golfklubbar i södra Sverige: Wittsjö GC i Vittsjö och Östra Göinge GK i Knislinge. Stickmyggor (Culicidae) infångades med BG-Sentinel nattfällor (bl.a. CO2) för att studera antal och typ av myggor under "den mörka delen" av dagen, och med Sweepnets (håvar) för att få en "ögonblicksbild" av myggsituationen (antal och typ). Golfspelarnas upplevelser av stickmyggor i allmänhet, och i samband med golfspel vid ett specifikt tillfälle registreras med två olika frågeformulär.

För mer information se rapporter från Wittsjö (PDF-dokument, 818 kB) (pdf, 817 kB) resp. Östra Göinge (PDF-dokument, 799 kB) (pdf, 799 kB) golfklubbar, 2012.