Utmanande jobb kan ge god hälsa

Sjukvårdspersonal trivs bättre av att bland annat få mer kvalificerade medicinska arbetsuppgifter. Det visar folkhälsopedagogen Åsa Bringséns avhandling. Studierna gjordes vid Centralsjukhuset i Kristianstad.

I torsdags disputerade hon med avhandlingen "Taking care of others – what's in it for us? Exploring workplace-related health from a salutogenic perspective in a nursing context".

Tanken med avhandlingen är att ta reda på hur hälsofrämjande arbete på en arbetsplats inom sjukvården påverkar personalens hälsa. Hennes resultat visar att både sociala och psykologiska resurser är viktiga. Till exempel fick personalen fler positiva upplevelser genom att få mer kvalificerade medicinska arbetsuppgifter i nära relation till patienterna, fokus på personalens tankemässiga resurser och flow-situationer.

– Flow innebär att en person ställs inför stora utmaningar matchas av den individuella kompetensen. Det gör att man blir tankemässigt uppslukad i en situation och mår bra, säger Åsa.

Tog fram mätinstrument

Men det var inte alla som var prestationsinriktade och tyckte att det var viktigt med utmaningar på jobbet. För vissa var lugn och ro och social samvaro viktigare. Åsa menar att det är viktigt att ta hänsyn till båda grupperna.

– Om de olika åsikterna diskuteras så ökar medvetenheten om skillnaderna och det blir lättare att gemensamt försöka komma fram till vad som ska göras, säger hon.

Avhandlingen har ett salutogent perspektiv, vilket innebär att fokus är på faktorer som skapar hälsa. Sådana studier är fortfarande relativt ovanliga. Därför utvecklade Åsa själv ett instrument för att kunna mäta hur deltagarna upplever hälsa. Det kallas Salutogena hälsoindikatorskalan, SHIS, och består av ett frågeformulär.

Gjorde studier på CSK

Idén till avhandlingen fick hon som koordinator för ett forskningsprojekt som gick ut på att skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser. Projektet var ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad, Centralsjukhuset i Kristianstad och Hässleholms sjukhus och drogs igång 2002. Två år senare fick hon en doktorandtjänst finansierad av Sparbanksstiftelsen och Högskolan Kristianstad. Avhandlingen lades fram vid Lunds universitet.

Åsa genomförde vissa studier inom projektet redan innan hon fick doktorandtjänsten men efter detta blev de av tydligare forskningskaraktär. Studierna gjordes på en avdelning på Centralsjukhuset i Kristianstad, CSK, eftersom Hässleholms sjukhus ganska snart genomförde en stor omorganisation som gjorde att de hoppade av projektet.

"Behövs mer fokus på personalen"

På CSK genomfördes följande förändringar utifrån personalens egna önskemål:

  1. utveckla effektivare rutiner
  2. förbättra samarbetsklimatet
  3. utveckla den professionella kompetensen
  4. förbättra den fysiska arbetsmiljön.

Personalen på avdelningen ville också utveckla samarbetet med kommunernas omsorgsenheter men så långt hann de aldrig. Även CSK genomförde en omorganisation och projektet fick läggas ned.

– Det är ett problem eftersom den här typen av förändringsprocesser kräver långsiktighet. Det behövs mer fokus på personalen, då blir även kvaliteten på vården bättre, säger Åsa.

Text: Lucas Mathisen Dietrichson