Hälsa och hälsofrämjande arbete bland sjukvårdsanställda

Projektledning: H. Ingemar Andersson (ansvarig), Göran Ejlertsson
Doktorand: Åsa Bringsén (folkhälsovetenskap)
Projektsamarbete: Sjukhuset i Hässleholm och Centralsjukhuset Kristianstad.

Förändringar i arbetssituationen har blivit allt vanligare i form av ändrade organisationer med nya eller förändrade arbetsuppgifter samt ökade prestations- och utbildningskrav. Ohälsoupplevandet hos många anställda är, trots olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom arbetsplatserna, fortfarande ett stort problem.

Arbete är inte bara en riskfaktor för ohälsa utan kan även, utifrån ett salutogent perspektiv, fungera som en resurs för de anställdas upplevelse av hälsa i positiv bemärkelse. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att bidra till kunskapsutvecklingen om arbete samt arbetsplatsrelaterat hälsofrämjande utvecklingsarbete och anställdas upplevelse av hälsa. Material till forskningsprojektet härstammar i huvudsak från ett hälsofrämjande utvecklingsarbete på en medicinsk vårdavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige. I anslutning till projektet har även flera enkätstudier genomförts för att studera relationer mellan hälsa och arbetsrelaterade, individrelaterade samt andra kontextuella faktorer bland sjukvårdspersonal. Dessa studier har resulterat i utvecklingen av ett frågeformulär om arbetsrelaterad upplevelse samt indikatorer på upplevelse av hälsa utifrån ett salutogent och holistiskt perspektiv. Syftet med utvecklingsarbetet på vårdavdelningen var att med ett salutogent och deltagarbaserat perspektiv initiera, stimulera och utvärdera ett hälsofrämjande utvecklingsarbete för sjukvårdspersonalen. Arbetet karaktäriserades av aktionsforskning och mixed method research, med olika studier för och i anslutning till projektet.

En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer inledde projektet. Personalen delgav då sina uppfattningar om en hälsofrämjande arbetsplats generellt samt sina upplevelser av den egna arbetsplatsen mer specifikt. Studiens resultat fungerade som utgångspunkt för projektet och bidrog till en gemensam vision om en hälsofrämjande arbetsplats. Planeringen av det hälsofrämjande utvecklingsarbetet gjordes med hjälp av en SWOT-analys. Arbetsplatsens styrkor och svagheter identifierades och relaterades till visionen om en hälsofrämjande arbetsplats. Personalens upplevelser hamnade i fokus och låg till grund för inriktningen på en efterföljande studie. Upplevelsebaserad metod användes då för att undersöka personalens upplevelser i direkt anslutning till olika arbetssituationer, vid slumpmässigt valda tidpunkter.

Det praktiska förändringsarbetet på avdelningen påbörjades successivt och genomfördes av representanter från personalstyrkan. En omorganisation hindrade dock fortsättningen på projektet, vilket medförde en avslutande studie med utvärderingssyfte. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes för att undersöka sjukvårdspersonalens uppfattningar om sin arbetsplats generellt samt projektprocessen och andra kontextuella förändringar mer specifikt. Resultatredovisning har skett och pågår genom konferensbidrag och vetenskapliga artiklar.