Arbetslöshet bland ungdomar

Arbetslösa ungdomars livskvalitet

Projektledning: Göran Ejlertsson (ansvarig) och Lars Axelsson
Medarbetare: Ingemar Andersson, Lena Edén samt Anders Håkansson och Annika Brorsson, Samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet, Malmö
Projektsamarbete: Arbetsförmedlingen Kristianstad

Syftet med den första delstudien var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet och faktorer som är relaterade till arbetslöshet. Livskvalitet, hälsa, självkänsla och socialt stöd fokuserades särskilt.

Resultaten i den första studien, vilken genomfördes 1998, baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader och en referensgrupp med 357 ungdomar som arbetade eller studerade. Svarsfrekvensen var 72 %.

Exempel på mentala ohälsosymtom, som var överrepresenterade bland arbetslösa ungdomar, var rastlöshet och nedstämdhet. Ungdomarnas sociala stöd, framför allt stöd från föräldrarna, framstod som viktigt. De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Samma studie belyste att det finns betydande skillnader i livskvalitet bland arbetslösa ungdomar.

Resultaten balanserar bilden av ungdomsarbetslöshet som något enbart negativt. Det fanns betydande skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av ungdomar.

Syftet med den andra delstudien 2001-2002 var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet.

Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. Utifrån tolkningar av intervjusvaren framstår livskvalitet som ett utfall av upplevelse och handling i arbetslöshetssituationen. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling består av dem som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Den varierande bilden av ungdomarnas upplevelse av arbetslöshet, men också deras agerande som arbetslösa, utgör kunskap som kan vara värdefull i mötet med arbetslösa ungdomar.

Gymnasieungdomars attityder till arbete

Projektledning: Lars Axelsson, Göran Ejlertsson
Medarbetare: Ingemar Andersson
Projektsamarbete: Gymnasieskolorna i Kristianstads kommun

Attityder till arbete kan antas vara betydelsefulla för utvecklingen av den s.k. arbetslinjen i samhället, och därmed också för välfärdssystemet i stort. Syftet är att erhålla kunskap om ungdomars attityder till arbete samt faktorer som är relaterade till sådana attityder.

En enkätstudie genomfördes 2004 bland 606 gymnasieungdomar i sista årskursen. Svarsfrekvensen var 91 %. Utifrån en faktoranalys framkom att arbetsmoral och generell attityd till arbete är två olika dimensioner av attityder till arbete. Arbetsmoral definieras i den här studien utifrån fyra olika påståenden om arbetets betydelse för samhället och om att utnyttja arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringssystemet. Positiva erfarenheter av arbetslivet, bra livskvalitet, hög känsla av sammanhang, bra hälsa och att vara kvinna var positivt relaterat till arbetsmoral.

Generell attityd till arbete mäts utifrån tre påståenden; betydelsen av att ha ett bra liv, att ha roligt, att ha fritid i relation till att ha ett arbete. Positivt relaterat till generell attityd till arbete var att gå praktiskt program, att ha positiva erfarenheter av gymnasieperioden, bra stöd från båda föräldrarna, bra hälsa och att vara kvinna. Ökad kunskap om faktorer som är relaterade till attityder till arbete, kan öka möjligheterna att stödja ungdomars övergång till arbetslivet.