Livskvalitet hos förtidspensionären

Projektledning: Göran Ejlertsson (ansvarig), Lena Edén
Medarbetare: Ido Leden Med klin och Bertil Nordbeck Psyk klin, Centralsjukhuset, Kristianstad, Jan Petersson, Inst. socialt arbete, Lunds universitet.
Projektsamarbete: Försäkringskassan, Kristianstad

Förutom i en rad föredrag och artiklar i internationella tidskrifter har projektet redovisats i Lena Edéns doktorsavhandling. Projektet är avslutat.

Projektet syftade till att beskriva vilka individer som efter beslut om förtidspensionering upplever en förbättring resp. försämring av sin livskvalitet. Vidare avsåg studien att klargöra vilka faktorer som varit av betydelse för individernas olika anpassning till livet som förtidspensionär (ftp).

I januari 1992 genomfördes en enkätundersökning som omfattade alla ftp 25-54 år i Kristianstads kommun, vilka år 1986-1990 beviljats hel förtidspension eller helt sjukbidrag p.g.a. problem i rörelseapparaten, totalt 450 personer, samt en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp. Därefter genomfördes intervjuer bland två grupper av ftp, dels ett urval med förbättrad livskvalitet enligt enkäten (n=29), dels ett urval med försämrad livskvalitet sedan förtidspensioneringen (n=26). År 1994 gjordes en uppföljande enkätundersökning bland ftp.

Livskvaliteten uppgavs vara sämre hos ftp än kontroller. Bland ftp hade invandrare sämre livskvalitet än svenskar, liksom yngre (<55 år) jämfört med äldre. Manliga ftp upplevde oftare än kvinnliga en försämrad livskvalitet sedan förtidspensioneringen. Förhållanden som visade starkt samband med en god livskvalitet hos ftp var, förutom ett gott subjektivt hälsotillstånd, att vara nöjd med sitt sociala nätverk, sin fritidssysselsättning och sin ekonomiska situation samt att ha en positiv självbild. De ftp som ansåg att beslutet om förtidspension varit den bästa lösningen för deras egen del var ofta nöjda med sin livskvalitet.

Studien visar att det var förtidspensioneringen – och de förhållanden som lett fram till detta beslut – som påverkade livskvaliteten och inte antalet år som ftp. Utöver behovet av fortsatta medicinska insatser, framför allt bland unga och invandrare, ger denna studie anledning att betona, att beslutet om en förtidspensionering bör tas i samförstånd mellan klient och handläggare på FK. Vidare bör ftp uppmuntras att delta i någon aktivitet, som kan ersätta förlusten av yrkesarbete både vad gäller meningsfull sysselsättning och socialt nätverk.