Utförlig beskrivning
SHIS och WEMS
På grund av den rådande bristen på mätinstrument för upplevelsen av arbete och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, har ett instrumentutvecklingsarbete pågått vid Högskolan Kristianstad under flera år. De båda frågeformulären SHIS och WEMS är resultatet av detta utvecklingsarbete, som har bedrivits av doktoranderna Åsa Bringsén och Petra Nilsson tillsammans med docent Ingemar Andersson och professor Göran Ejlertsson.
Instrumenten är kopplade till en arbetsmodell för arbetsplatsrelaterat hälsofrämjande utvecklingsarbete, då instrumenten används som dialogverktyg.
De båda instrumenten har utvecklats och vetenskapligt testats i samband med hälsopromotion i arbetslivet vid två olika sjukhus i Skåne. Resultaten har visat att båda mätinstrumenten, såväl SHIS som WEMS, har hög såväl validitet som reliabilitet. Instrumenten finns beskrivna i nedanstående vetenskapliga publikationer.
SHIS:
Bringsén Å, Andersson HI, Ejlertsson G. Development and quality analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS). Scand J Publ Health 2009; 37:13-9.
WEMS:
Nilsson P, Bringsén Å, Andersson HI, Ejlertsson G. Development and Quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). WORK 2010; 35: 153-161.
SHIS – Salutogenic Health Indicator Scale (Salutogen HälsoIndikatorSkala)
SHIS hör ihop med en salutogen och holistisk beskrivning av hälsa, som har utvecklats med stöd från teorier kopplade till begreppen hälsa och välbefinnande.
Hälsa är en positiv subjektiv helhets upplevelse av sig själv. Hälsa är mätbart genom att utgå ifrån människors känslor och upplevelser av fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande som indikatorer. Hälsa kan främjas genom individers positiva känslor och upplevelser. Hälsa fungerar som en resurs för individen vid hantering av olika påfrestande situationer i vardagslivet eller strävan mot att uppfylla sina individuella mål i livet. Upplevelse av sjukdom är betydelsefull eftersom den kan begränsa individens förmåga att agera i olika situationer.
Instrumentet SHIS är en semantisk differential – varje fråga besvaras på en sexgradig skala som går från positiv till negativ formulering av motsatsord. Instrumentet består av tolv frågor som tillhör två olika dimensioner av hälsoindikatorer, en som är intrapersonell och en som är interaktiv. De benämns IntraPersonliga Karaktärsdrag (IPK) och InterAktiv Funktion (IAF). I IPK ingår sju frågor, medan IAF består av fem frågor.
Vid analysen av svaren bildas indexvärden av de två dimensionernas frågor. Det går också att lägga ihop resultatet från svaren på alla de frågor som ingår i instrumentet för ett värde på indikatorer på hälsa totalt. Ju högre värde desto bättre är indikatorerna på hälsa.
Så här går man tillväga: För varje individ beräknas indexvärden. Varje fråga kan som mest ge värdet 6 (vid positivt svar) och som minst värdet 1 (vid negativt svar). För IPK beräknas indexvärdet som summan av de sju frågorna som ingår. Det kan som mest ge indexvärdet 42 och som lägst kan värdet 7 erhållas. För IAF görs på motsvarande sätt, och för de fem aktuella frågorna kan ett värde i intervallet 30 till 5 erhållas.
Ett totalindex beräknas genom att summera de båda indexvärdena, dvs. alla tolv frågorna. Det betyder ett maximalt positivt indexvärde på 72 och motsvarande lägsta indexvärde på 12.
Olika grupperingar kan jämföras genom att man beräknar lämpligt genomsnitts- och spridningsmått, till exempel medelvärde och standardavvikelse, för resp. grupp. Därutöver kan naturligtvis indexvärdena användas för olika mer eller mindre sofistikerade analyser.
Med blott tolv frågor är instrumentet litet i omfång och därför användbart i olika sammanhang, där syftet är att mäta indikatorer på hälsa utifrån ett salutogent och holistiskt perspektiv.
WEMS – Work Experience Measurement Scale
WEMS är ett multidimensionellt frågeformulär som innehåller frågor om upplevelser av arbete och arbetssituation. Frågorna är utvecklade utifrån teorier som kan kopplas till exempel till känsla av sammanhang, flow, regenerativt arbete, krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning. Innehållet är verksamhetsnära och eftersom påståendena är positivt ställda, kan resultatet tolkas utifrån ett salutogent perspektiv.
Instrumentet innehåller sex dimensioner av arbetsupplevelse: stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande, tidsupplevelse, ledarskap och förändringsarbete.
Vid analysen av svaren bildas indexvärden av de sex dimensionernas frågor.
Så här går man tillväga: För varje individ beräknas indexvärden. Varje fråga kan som mest ge värdet 6 (vid positivt svar) och som minst värdet 1 (vid negativt svar). För varje index beräknas indexvärdet som summan av svaren på de ingående frågorna. Intervallet, inom vilket resp. index kan ligga, är följande:
stödjande arbetsförhållanden (7 frågor): 7 – 42
individuella inre upplevelser (6 frågor): 6 – 36
självbestämmande (4 frågor): 4 – 24
tidsupplevelse (3 frågor): 3 –18
ledarskap (6 frågor): 6 – 36
förändringsarbete (6 frågor): 6 – 36
Olika grupperingar kan jämföras genom beräkningar av lämpligt genomsnitts- och spridningsmått, till exempel medelvärde och standardavvikelse, för respektive grupp. Därutöver kan naturligtvis indexvärdena användas för olika mer eller mindre sofistikerade analyser.
Instrumentet är förhållandevis kort, det har 32 påståenden att ta ställning till genom sex svarsalternativ från "Instämmer helt" till "Tar helt avstånd". Frågorna är positivt ställda så att resultatet kan tolkas ur ett salutogent perspektiv.
För både SHIS och WEMS gäller att man kan standardisera indexvärdena för att det ska vara enklare att förstå dem. Standardiseringen görs då så att samtliga index varierar mellan 0 och 100 % oavsett deras ursprungliga variationsområde.
Dialogverktyg
Instrumenten är kopplade till en arbetsmodell för arbetsplatsrelaterat hälsofrämjande utvecklingsarbete, då instrumenten används som dialogverktyg. Vi vill rekommendera att resultaten används som utgångspunkt för någon form av strukturerad och deltagarbaserad arbetsmodell för förändringsarbete. Ett dialogverktyg håller på att utvecklas, vilket tar sin utgångspunkt i SHIS och WEMS. Arbetsmodellen kommer att presenteras vetenskapligt och kommer senare att läggas ut på hemsidan. Tills vidare rekommenderar vi nedanstående principiella tillvägagångssätt.
En datainsamling genomförs som steg 1 med hjälp av WEMS och SHIS. Resultatet från mätningen ligger till grund för fortsatt diskussion i de respektive arbetsgrupperna som steg 2. Om datainsamlingen genomförs med hjälp av dator, bör resultaten finnas tillgängliga för diskussion högst ett par veckor efter datainsamlingen. Arbetsgrupperna bör inte vara för små, eftersom enstaka svar då kraftigt kan påverka svarsfördelningarna. Å andra sidan bör de inte heller vara för stora, eftersom resultat då blir svårare att identifiera och koppla till arbetsgruppen. Grupper i storleksordningen 20–40 personer bör vara hanterbara i de här sammanhangen.
Det är genom dialog och diskussion som resultatet blir levande på arbetsplatsen och engagemang för handlingskraft skapas. Både positivt och negativt erhållet resultat bör diskuteras för att identifiera resurser och processer på arbetsplatsen men även för att se var det kan finnas förbättringsområden. Genom att vid varje diskussion lyfta fram positiva stärkande resurser och processer som finns på arbetsplatsen skapas positiva spiraler av igenkänning av sådana i dagligt arbete!
Några resultat
Några resultat har publicerats från studier, där SHIS har använts. Det gäller hittills examensarbeten på kandidat- och magisternivå. Fler resultat, för både SHIS och WEMS, kommer att presenteras här så snart de har publicerats.
Standardiserade SHIS-värden (%):
70 - Personal i äldreomsorgen (69/72 under/över 40 år; p=0,003). [Haliti, G. Thillgren, H. (2010). Salutogena perspektiv för ett friskare arbetsliv. En enkätstudie med fokus på de anställda inom äldreomsorgen. Högskolan Kristianstad, Folkhälsopedagogiska programmet].
72 - Lantbrukare (68/76 under/över 55 år; p=0,045). [Jönsson, H. Salutogena hälsofaktorer hos lantbrukare: En enkätstudie om upplevelsen av faktorer som relaterar till hälsa. Högskolan Kristianstad, magisterexamen i folkhälsovetenskap].
67 - Lärare (65/70 under/över 45; p=0,271). [Candemir, H. & Petersen, E. (2010). Hälsofrämjande skolutveckling – hur påverkar hälsocertifiering lärares upplevelser av hälsa och miljö? Högskolan Kristianstad, Folkhälsopedagogiska programmet].
72 - Högstadieungdomar (75/70 pojkar/flickor; p=0,039). [Kundo, A. & Olsson, A. (2010). Självskattad hälsa och fysisk aktivitet – En enkätundersökning bland högstadieungdomar. Högskolan Kristianstad, Folkhälsopedagogiska programmet].
Användning
Den som vill använda SHIS och/eller WEMS i samband med forskning eller i något studerandearbete kan kontakta någon av undertecknade via e-post.
Åsa Bringsén, Petra Nilsson Lindström, Ingemar Andersson