Hälsofrämjande samspel mellan arbete och privatliv

Projektledning: Göran Ejlertsson och Ingemar Andersson

Doktorand: Marie Nilsson

Projektsamverkan: Hässleholms kommun, speciellt Grönängsskolan

I den allmänna mediadebatten har det på senare år varit relativt stort fokus på det som vanligtvis kallas för livspusslet. Ofta framställs balansgången mellan arbete och övriga delar i vardagen som problematiskt. Grundantagandet verkar vara att om man lägger för mycket tid och kraft på arbetssfären blir det per automatik alltför lite tid och kraft till den privata sfären – och vice versa. Detta riskerar då att leda till en stressrelaterad livssituation, som i sin tur ofta leder till ohälsa.

Detta forskningsprojekt vänder på det patogena grundantagande och utgår i stället ifrån det som stärker hälsan, det vill säga salutogenes: finns det faktorer i arbetslivet respektive privatlivet som påverkar den andra sfären positivt, som kan vara stärkande och som kan leda till ökad livskvalitet och bättre upplevd hälsa?

En yrkesgrupp i samhället för vilka gränsen mellan arbete och fritid är relativt flytande, är lärare med förtroendearbetstid. Med anledning av denna flexibla arbetsroll föll valet på grundskolelärare, och forskningen bedrivs i samverkan med lärare i Hässleholms kommun. Den inledande studien syftar till att identifiera salutogena faktorer för att i förlängningen stärka dessa. Som metod används fokusgrupper och individuella intervjuer. Den andra studien, som pågår parallellt med den första, är en tvärsnittsstudie där samtliga 1-9 lärare i Hässleholms kommun tillfrågas att besvara en enkät. Syftet med enkäten är att undersöka hur lärare upplever sin vardag.

Huvuddelen av den forskning som har gjorts inom detta område är deskriptiv till sin karaktär, medan interventionsstudier är mindre vanliga. Ännu mer sällan görs interventionsstudier utifrån ett salutogent perspektiv. Forskningsarbetet bygger på tre byggstenar som utgör grunden i kunskapsbyggandet. En byggsten är ett salutogent perspektiv. En annan byggsten är att forskningen bedrivs utifrån ett deltagarbaserat förhållningssätt. I så stor utsträckning som möjligt genomförs forskningen tillsammans med deltagarna i projektet. Den sista byggstenen handlar om att inta ett holistiskt perspektiv. Vanligtvis begränsas liknande forskning till relationen mellan arbete och familj, medan i detta projekt är utgångspunkten i stället vardagen som den upplevs av människorna själva – och då ingår mer än arbete och familj.

Området för forskningsarbetet är folkhälsovetenskap, vilket medför ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder kommer att användas.