Mindre projekt och studier

Hälsa på arbetet

Projektansvariga: Ingemar Andersson och Göran Ejlertsson
Medarbetare: Jennie Gunnarsson

Komplexa samband och ständiga förändringar på arbetsmarknaden och i samhället gör att mer forskning kring hälsa och arbete behövs. Då Arbetslivsinstitutet (ALI) avvecklades, erbjöds forskare vid Högskolan Kristianstad att ta över data från en redan genomförd studie vid ALI Malmö. Det gjorde det möjligt att studera arbetsmiljöförhållanden inom vården. Resultatet har publicerats i en rapport (Gunnarsson J, Andersson I, Ejlertsson G. Egna krav i arbetet betydelsefulla för symtomförekomst: resultatet från en enkätstudie till vårdanställda. Högskolan Kristianstad, Forskningstemat människa, hälsa, samhälle, 2009), vars sammanfattning presenteras nedan.

Arbetsplatsen är en viktig arena för att påverka människors hälsa. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan förbättra arbetsmiljön och främja människors hälsa i relation till arbetet.

Syftet med rapporten var att studera vilka arbets- och individrelaterade faktorer som har betydelse för en bra hälsa mätt som en låg rapportering av symtom. Studien genomfördes genom en enkät till vårdanställda vid en vårdenhet i södra Sverige (n =511). Trots att frågorna var formulerade ur patogen synvinkel, har ett salutogent perspektiv i så stor utsträckning som möjligt anlagts under bearbetningen.

Resultatet visade att individens egna krav hade anmärkningsvärt högt samband med symtomförekomst. Låga egna krav relaterade till låg symtomförekomst. Den allmänna trivseln och en positiv syn på den närmaste chefen relaterade också till låg symtomförekomst. Sambandet mellan egna krav och symtomförekomst kan vara en effekt av den utveckling som har skett i samhället och på arbetsplatserna, där det många gånger är individen själv som sätter gränser och värderar den egna insatsen. Följden av de upplösta strukturerna kan bli att individen ökar kraven på sig själv, och i förlängningen kan det leda till minskad återhämtning, ökad stress och därmed symtomförekomst. Att en stor andel av respondenterna upplevde att de hade höga krav på sig själva kan därmed vara en varningssignal. Vår studie visar dessutom att de egna kraven är högre bland yngre anställda. Hälsofrämjande insatser för att minska individens egna krav är av vikt då insatserna möjligen kan leda till lägre grad av symtomförekomst. Dessutom var sjuknärvaron påtagligt hög bland respondenterna. Konsekvenserna av sjuknärvaron är inte tillräckligt utforskad för att påvisa vilka följderna kan bli. Att inte få möjlighet till återhämtning kan dock leda till symtom och stressrelaterade besvär. Frågan som måste ställas är hur de ökade kraven på individen ska bemötas?

Arbetsrelaterad hälsa – sjuk eller frisk på jobbet

Projektansvariga: Göran Ejlertsson och Ingemar Andersson
Medarbetare: Emma Larsson

Det förekommer olika sätt att se på arbetsrelaterad hälsa respektive ohälsa. Man kan utgå ifrån ohälsan och därigenom fokusera på sjukskrivningar. Man kan också utgå ifrån hälsan och fokusera på begrepp som långtidsfrisk, frisknärvaro eller sjuknärvaro. Ofta är dock inte begreppen entydiga, och inget av dem relaterar ensidigt till hälsa eller ohälsa.

Syftet med det aktuella projektet är att studera relevans och innehåll i begrepp som långtidsfrisk, sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

Datainsamlingen är gjord i form av en enkätundersökning bland drygt 1000 anställda i en kommunal förvaltning med en svarsfrekvens på knappt 70 %. Frågorna omfattade individfaktorer (kön, ålder, upplevd livssituation, stress, hälsa, symtom, sjukfrånvaro, attityder till arbete och sjukfrånvaro), arbetsfaktorer (arbetstid, krav, kontroll, stöd, arbetstrivsel, fysisk miljö) samt livsstilsfaktorer (rökning, snusning, motion, sociala relationer).

En del av resultaten har publicerats i form av en magisteruppsats (Larsson E. Långtidsfrisk eller arbetsglädje – vad speglar arbetsrelaterad hälsa? Högskolan Kristianstad, 2006). Syftet med den delen av studien var att undersöka och jämföra långtidsfrisk och arbetsglädje som mått för att kunna mäta arbetsrelaterad hälsa. Resultatet visade att det var fler faktorer i arbetslivet som kunde relatera till hög arbetsglädje än till att vara långtidsfrisk. Slutsatsen blev att hög arbetsglädje var ett bättre mått än långtidsfrisk för att mäta arbetsrelaterad hälsa. Långtidsfrisk kan främst ses som ett objektivt mått som mäter närvaron på arbetsplatsen, medan arbetsglädje främst är ett subjektivt mått som mäter vad det är som gör att individer mår bra av och på sitt arbete.

En annan inriktning inom projektet fokuserade på sjuknärvaro, här definierat som att ha varit på jobbet vid minst två tillfällen under ett år trots att man borde ha varit hemma. Resultaten är presenterade i postern Sickness presence is an important warning signal (se länk till postern nedan). Hög sjuknärvaro relaterade till manligt kön, höga arbetskrav, positiva attityder till arbete som fenomen, hög sjukfrånvaro, flera sjukdomssymtom, ej nöjd med sömnen samt låg självskattad hälsa. Personer med sjuknärvaro såg alltså sitt jobb som utmanande samtidigt som de rapporterade både fysiska och psykiska hälsoproblem såväl som hög sjukfrånvaro. Konklusionen var att eftersom dagens arbetsliv ofta ställer stora krav, är kombinationen hög sjuknärvaro och hög sjukfrånvaro alarmerande. Ambitiösa arbetstagare med dålig hälsa kan drabbas av ännu allvarligare ohälsoproblem i framtiden. Orsakssambanden är dock ännu oklara.

Orsaken till den ökade sjukfrånvaron under senare år har uppfattats vara multifaktoriell med inverkan från bland annat individfaktorer, arbetssituation, sjukvård, konjunktur och lagstiftning. Postern Vad bidrar till låg sjukfrånvaro bland kommunanställda? (se poster nedan) hade som syfte att ur ett salutogent perspektiv studera vilka faktorer som relaterar till låg förekomst av sjukfrånvaro. Tre faktorer visades vara oberoende associerade till låg sjukfrånvaro: att aldrig ha rökt, att ha få symtom och att ha hög kontroll i arbetet. Från studien kunde konkluderas att låg sjukfrånvaro relaterade till faktorer såväl hos individ som på arbetsplatsen. Individens förmåga att uppfatta och hantera symtom liksom positiva livsstilsfaktorer behöver uppmärksammas. I arbetssituationen framstår tillräckligt beslutsutrymme som speciellt betydelsefullt för att främja en låg sjukfrånvaro.