Projektmedverkan

Samarbetsprojekt för lokalt och regionalt tillväxtarbete

Att integrera folkhälsa och regional utveckling

Samverkansprojekt mellan Regionförbundet i Uppsala, Regionförbundet i Halland, Jämtlands läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Statens Folkhälsoinstitut samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Projektledning: Sören Augustinsson är under 2009 deltidsanställd av Region Skåne som projektledare.

En god hälsa i befolkningen är en viktig förutsättning för hållbar ekonomisk och social utveckling – de dubbelriktade sambanden mellan hälsa och ekonomisk utveckling har gott stöd i aktuell forskning. Genomslaget för att integrera hälsa som en faktor i regionala tillväxtprocesser och lokal näringslivsutveckling har dock varit svagt. Det finns därför ett stort behov av att ta ytterligare steg i en riktning där hälsoaspekter och regionala tillväxtprocesser såväl som andra aspekter av hållbar utveckling integreras.

I detta ligger flera utmaningar, varav en är att tydligare beskriva de samband, med betydelse för regional utvecklingsplanering, som finns mellan hälsa och hållbar ekonomisk utveckling. En annan utmaning är att frågorna hittills har varit separerade från varandra både på nationell nivå och på lokal nivå. Mot bakgrund av detta kan frågan ställas hur en integration mellan folkhälso- och tillväxtarbete kan genomföras på regional respektive lokal nivå.

Projektets övergripande syfte är att bidra till en ökad integration mellan folkhälsa och regional och lokal utveckling. Särskilt fokuseras på denna integrations betydelse för hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt.

Aktivitetsmålen är att

a) redovisa kunskap om samband mellan hälsa och ekonomisk utveckling

b) redovisa kunskap om hur regionala tillväxtprocesser och lokal näringslivsutveckling kan utvecklas med hjälp av ett folkhälsoperspektiv.

c) redovisa kunskap om hur regionala tillväxtprocesser och lokal näringslivsutveckling kan stödja en positiv utveckling av befolkningens hälsa.

d) vidareutveckla och anpassa befintliga planeringsmetoder och modeller i enlighet med syftet.

Resultatmålen är

a) ta fram ett kunskaps- och metodmaterial som stöd för lärande och utveckling kring hur en integration av folkhälsa och regionala och lokala beslutsprocesser kan stärka en hållbar utveckling.

b) utifrån erfarenheter av de genomförda projekten föreslå dels nya projekt, dels en utveckling av de bedrivna projekten. I detta kan ingå förslag till ett fortsatt mer långsiktigt arbete med syfte att komplettera/förstärka hållbarhetsdimensionerna.

c) Visa med konkreta exempel på hur regionala tillväxtprocesser, lokal näringslivsutveckling och folkhälsa ömsesidigt kan stödja varandra.

Målgruppen för projektet är aktörer som arbetar med folkhälso- och utvecklingsfrågor på regional och lokal nivå.

I deltagande län/regioner genomförs projekt, i linje med ovanstående, vilka fungerar som ett underlag för att uppnå samverkansprojektets syfte och mål. Det arbete som kommer att utföras i ingående organisationer, de lokala/regionala projekten samt inhämtade kunskaper och erfarenheter från hur andra tvärsektoriella frågor har integrerats i regionalt tillväxtarbete, utgör underlag för att uppfylla syftet och nå målen med samverkansprojektet.

Projekttiden är två år med start i januari 2009 och avslut i december 2010.

Bakgrund

Myndigheter och institutioner på såväl regional och statlig som på europeisk nivå har publicerat rapporter och utredningar vilka, sedda tillsammans, aktualiserar frågan om att se sambanden mellan och integrera folkhälsa, regionala tillväxtprocesser och lokal näringslivsutveckling.

Regionerna får i framtiden en allt viktigare roll i att stödja en utveckling av folkhälsan i dess mångskiftande karaktär för ekonomisk tillväxt, vilket framhölls på WHO European Ministerial Conference on Health System i Tallinn 25-27 juni 2008. EU-kommissionen har presenterat flera rapporter med likartat tema, bl.a. "The contribution of health to the economy of the European Union" (Suhrcke m.fl. 2005) i vilken en viktig slutsats är att hälsa bör uppmärksammas som ett angeläget investeringsområde för att uppnå ekonomisk tillväxt.

Ansvarskommittén (SOU 2007:13) pekar också på regionernas betydelse för integration av folkhälsa och regional utveckling. Folkhälsa ses som ett tvärsektoriellt politikområde, med behov av ett tvärsektoriellt arbetssätt. Hälsa – "framtidens viktigaste resurs" - ses också som en av fyra strategiska framtidsfrågor i arbetet med att uppnå hållbar utveckling (se även 2003/04:129 "En svensk strategi för hållbar utveckling").

Statens Folkhälsoinstitut (FHI) har publicerat två rapporter i vilka det påvisas ett positivt samband mellan folkhälsa och ekonomisk tillväxt. Exempelvis Hermansson och Lundgren (2008), i rapporten "Hälsa och ekonomisk tillväxt", pekar på regionernas betydelse i detta arbete där de även behöver stöd i olika former. Även om folkhälsans betydelse för tillväxt framhålls i såväl rapporter som inom forskning, behövs kunskap om folkhälsans betydelse för hållbar tillväxt och hur detta inkluderas i regionala tillväxtprocesser och i lokal näringslivsutveckling.

Arbetsmarknadsdepartementet har publicerat "Arbetsmiljön och utanförskapet - en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken" (Ds 2008:16). Promemorian tar bl.a. upp de ökade kraven på arbetskraften, i form av ständig flexibilitet och anpassning samt den demografiska utvecklingen, som områden att allvarligt fundera över ur ett tillväxt- och folkhälsoperspektiv. Man gör också bedömningen att hälsa i befolkningen kommer att utkristalliseras som ett viktigt framtida konkurrensmedel mellan länder och regioner.

Inom ramen för Nuteks storstadssatsning har Stockholm – Mälarregionen bedrivit projektet Framsyn som syftar till "att få ny kunskap, insikt, gemensamma visioner och handlingsberedskap för regionens framtida tillväxtområden samt att förbättra förmågan till samordnat agerande i tillväxtstödjande insatser..". En delrapport behandlar jämställdhet och mångfald ur perspektivet hur dessa områden kan främjas via regional utveckling. Rapporten avser att stödja att jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, som är centrala begrepp när vi diskuterar hälsa i befolkningen, integreras i regionala utvecklingsprocesser. Ett antal viktiga synpunkter och förslag presenteras.

Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms läns landsting har publicerat rapporten "Folkhälsa i regional utvecklingsplanering". Rapporten fokuserar i huvudsak på hur man genom att integrera folkhälsa i planeringen kan främja folkhälsan - mindre på hur hälsan kan bidra till den ekonomiska utvecklingen. I länsstyrelseinstruktionen (SFS 207:825) § 5:6 finns liknande tankar tydligt uttryckta: "Verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med regional tillväxt, samhällsplanering ..." . Länsstyrelsen har traditionellt haft det övergripande ansvaret för regional utveckling på länsnivå. Detta uppdrag har förts över till självstyrelse- och samverkansorgan som numera är fler till antalet än de länsstyrelser som har det regionala utvecklingsansvaret. Nuteks tidigare och nuvarande arbete med att utveckla metoder och processer för regionalt tillväxtarbete som stödjer lokala processer, exempelvis Nuteks insatser för att stödja regionernas arbete med RUP, bör också nämnas och lyftas fram. Nutek har, via sin roll som nationell myndighet för de EU-finansierade struktur- och socialfonderna, förmedlat omfattande stöd till utvecklingsarbete på den regionala nivån som lett till ett flertal projekt som även bör vara intressanta för detta projekt att titta närmare på för att tillvarata vunna erfarenheter.