SAISP: Salutogena arbetsfaktorer i skånsk primärvård

Projektansvarig: Ingemar Andersson, bitr. professor och Göran Ejlertsson, professor
Forskningsassistent: Lina Ejlertsson, fil kand
Extern resurs: Bodil Heijbel, med dr

Den svenska primärvården har under de senaste decennierna genomgått flera och omfattande organisatoriska förändringar. Arbetsbelastningen i primärvården har sedan mer än 15 år ökat i samband med en kraftig reduktion av slutenvården. Läkare och sjuksköterskor men också sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socionomer och administrativ personal har i varierande omfattning påverkats av den ökade belastningen, där sjukskrivning samt en "frivillig" nedgång i arbetstid har ökat.

Arbetsmiljöforskning har av tradition varit inriktad på riskfaktorer och har haft ett sjukdomsperspektiv. Det salutogena perspektivet tar istället sin utgångspunkt i det friska och de resurser hos människor och miljöer som kan leda till en förbättrad hälsa. Studier har genomförts av vårdpersonals upplevda arbetsmiljö, men dels har de flesta studierna varit i sjukhusmiljö, dels har de flesta haft en patogen utgångspunkt; genomgående har de haft fokus på belastningsgrad relaterad till symtom eller sjuklighet.

Frågor kring arbetsmiljö har aktualiserats på flera skånska vårdcentraler den senaste tiden, då arbetsmiljöverket påpekat alltför belastande arbetsförhållanden. Arbetsmiljöverket beskriver, att en god arbetsmiljö kan definieras som något mer än en neutral och riskfri arbetsmiljö. Det är en arbetsmiljö som har positiva, gynnsamma effekter på individen. Ett liknande begrepp, som dock går något längre, är "frisk arbetsplats", definierat som en arbetsplats med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter på både individ och verksamhet.

Ett frågeformulär om arbetsupplevelser, WEMS (Work Experience Measurement Scale), har tagits fram, validerats och testats psykometriskt vid Högskolan Kristianstad. Frågeformuläret har en salutogen inriktning och bygger på olika teorier om arbetsrelaterad hälsa. Ett annat frågeformulär, SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), har utvecklats för att mäta indikatorer på hälsa. Även det har en salutogen utgångspunkt, är väl underbyggt teoretiskt och har validerats och testats psykometriskt vid Högskolan Kristianstad. De båda frågeformulären kan användas tillsammans, både för att kartlägga arbets- och hälsoupplevelser och som ett dialogverktyg i det hälsofrämjande utvecklingsarbetet på arbetsplatsen. Dessa båda instrument kommer att vara basen i den aktuella studien. Se vidare om SHIS och WEMS

Studier från skånska sjukhus beträffande de anställdas arbetsupplevelser och hälsa från ett salutogent perspektiv har redovisats, men eftersom studier med fokus på anställda inom primärvården, vilka tar sitt avstamp i det positiva, det hälsosamma och de anställdas resurser, i princip saknas, finns ett stort behov av sådana studier.

Syftet med studien är att belysa arbetsförhållanden och hälsa i skånsk primärvård ur ett salutogent perspektiv, samt att skapa underlag för intervention med salutogena förtecken. Avsikten är också att jämföra resultat med en motsvarande studie inom primärvården i Litauen, där ett samarbete finns med Klaipeda University.

Första steget i studien är att genomföra fokusgruppsintervjuer på några vårdcentraler i nordöstra Skåne (både vid offentliga och privata vårdcentraler). Varje fokusgrupp avses bestå av anställda inom primärvården med variation avseende kön, ålder och yrkesgrupp. Målet med intervjuerna är att få fram vad som är specifikt för primärvården gällande positiva påverkansfaktorer på arbetsplatsen. Utifrån teorier och tidigare empiri samt resultatet från fokusgruppsintervjuerna konstrueras sedan ett antal för området relevanta frågor. Dessa adderas till befintliga frågeformulär (SHIS och WEMS) samt frågor framtagna i samband med andra studier. Enkäten kommer att gå ut till anställda inom primärvården i nordöstra Skåne, där resultat och slutsatser är tänkta att utgöra grund för interventionsförslag med vidareutveckling av personalens arbetsmiljö och hälsa.