Aktuell och angelägen forskning på Biosfärkonferens
Hav, resistenta bakterier, sandstäppen, fåglar och dyngbaggar var på agendan under årets biosfärkonferens på naturum i Kristianstad som återigen lockade till fullt hus. (Publicerad 27 november)
Den fjärde Biosfärkonferensen med elva intressanta och tankeväckande programpunkter ägde rum inför en fullsatt hörsal på naturum i Kristianstad igår, den 26 november. Liksom föregående år var det aktuell forskning med kopplingar till Vattenriket som var ämnet för dagen. Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi och prorektor vid Högskolan Kristianstad, hälsade de runt 60 besökarna välkomna och berättade under förmiddagen om den forskning som bedrivs på högskolan inom området människan och havet.
Förutom Ann-Sofi var Högskolan Kristianstads forskare Gunnar Gunnarsson, biträdande professor i zooekologi, och Stina-Mina Ehn-Börjesson, universitetsadjunkt i mikrobiologi/ekologi, på plats för att prata om "Vem som äter vad på Håslövs ängar – mätningar av betestryck med kopplingar till det ekologiska samhället" respektive "Änder, avlopp och resistens – kan människor sprida bakterier till djur?". I sin forskning har Stina-Mina Ehn-Börjesson studerat gräsänder genom att vid Helgeå anlägga en avloppsvåtmark i miniatyr där änderna fick vistas i tre månader. Prover togs före och efter det att änderna placerats i testparken. Det man letade efter i proven var om de innehöll salmonella, campylobacter eller entrokocker. Resultatet av studien visade att människor och änder kan bära på samma bakterier och att människan är smittbärare.
Stina-Mina Ehn-Börjesson efterlyste bättre standardiserade metoder att mäta mängden bakterier så att resultat bättre ska kunna jämföras mellan världens länder. Hon slog också ett slag för att kraftigt minska antal bakterier vid reningsverken, ökad kunskap och forskning om reningsverken och resistenta bakterier genom utökat samarbete mellan biologer och kemister.
Emily Baird, forskarassistent vid Lunds universitet, berättade underhållande om den uppmärksammade och prisade forskningen om hur dyngbaggar rullar djurspillning. Tillsammans med Lundaforskarna Marie Dacke och Eric Warrant har hon studerat sydafrikanska dyngbaggar och för första gången kunnat visa att det finns djur som har förmågan att navigera i nattmörkret med hjälp av Vintergatans stjärnor. När forskarteamet satte en "keps" på baggarna rullade baggarna sitt bajs i ett cirkelmönster istället för rakt fram som de gör när de har solen, månen eller stjärnhimlen till navigeringshjälp. För denna upptäckt fick forskarteamet årets IgNobel-pris, som delas ut vid Harvarduniversitetet i USA för att uppmärksamma udda och lite roliga inslag i forskningsvärlden. Marie Dacke, som är forskare i sinnesbiologi vid Lunds universitet, vann också förra årets nationella Forskar Grand Prix genom att på tre minuter berätta om den underhållande och intressanta forskningen som teamet utfört på dyngbaggen – en liten krabat som hon jämförde med Zlatans förmåga att rulla boll. Detta och många andra spännande forskningsresultat fick åhörarna ta del av under gårdagens biosfärkonferens, som är ett årligt återkommande samarbete mellan Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Högskolan Kristianstad.