Förändring i fokus på Biosfär 2014

Camilla Olsson, biologstuderande vid Högskolan Kristianstad, föreläste om gäss under forskarkonferensen Biosfär 2014.

Under rubriken "Historisk comeback som skapar konflikter – om gåsbete sommartid" redogjorde Camilla Olsson för delar av sitt examensarbete på biologprogrammet.

– Jag tvekade aldrig när jag fick frågan om jag ville komma hit och presentera mitt arbete, det var så hedrande att jag inte hade en tanke på att säga nej, berättade hon. Men det var lite nervöst i början.

Camilla har spenderat många timmar ute i fält vid Hammarsjön, där hon inventerat grågässen under sommarperioden maj, juni och juli. Hon ville ta reda på hur många gäss som fanns, var de uppehöll sig och om de föredrar någon speciell gröda framför andra.

– Vid Hammarsjön finns 42 olika odlade grödor, allt från sallad till spannmål och raps, det är en mycket stor variation.

Aldrig ångrat sitt val av lärosäte

Hon är mitt uppe i sitt examensarbete, men har redan kommit fram till att gässens favoritmat under sommaren faktiskt inte är några odlade grödor, utan att de föredrar att söka föda på betesmarkerna nere vid sjön.

– Det kan ha att göra med att gässlingarna inte kan flyga under den här perioden. Gässen häckar gärna på Harön ute i sjön, där de är skyddade mot rovdjur. Men de måste söka föda på platser dit gässlingarna kan ta sig och de är duktiga simmare. Betesmarkerna och slåtterängarna ligger alldeles nere vid sjön.

När Camilla, som är från Lomma, hade bestämt sig för att bli biolog, stod valet mellan Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad. Till slut föll valet på Kristianstad.

– Jag tyckte att Högskolan Kristianstad hade en bra inriktning på biologisk mångfald, med många intressanta kurser. Jag ångrar verkligen inte att jag valde Kristianstad! Här kan jag titta in till mina handledande professorer i princip när som helst om jag behöver fråga eller diskutera något.

Det var dock långt ifrån självklart att hennes examensarbete skulle handla om grågäss.

– Nej, jag är inte så intresserad av fåglar egentligen, utan av produktion. Alltså hur vi använder marken, ekologisk odling, hur ekosystem hänger ihop, ja – allting, hur man får allt att fungera. När jag är färdig biolog kommer jag att gå vidare och ta en masterexamen, sedan får vi se.

Handledande moderator

En av Camillas handledare agerade även moderator under konferensen, nämligen Johan Elmberg, professor i zooekologi, som även tidigare år iklätt sig moderatorsrollen. Han ser fram emot att se det färdiga examensarbetet framåt våren:

– I Camillas fall är det lätt att vara handledare, hon är en väldigt duktig student. Dessutom har hon valt ett kul ämne som många är intresserade av. Det är till exempel många lantbrukare som ivrigt väntar på resultaten.

Havet var temat för årets Biosfärkonferens, som även när ämnena är allvarliga, till exempel vadarfåglarnas minskande antal, på ett lättsamt sätt knyter samman såväl de båda arrangörerna, Högskolan Kristianstad och Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike, som forskare, studenter och allmänhet. Konferensen inleddes på jägarstenåldern för 10 000 år sedan och avslutades i dagens Vattenrike. Åhörarna fick följa med till såväl sjunkna skogar som ålgräsängar och stormusselkolonier. Förändring stod i fokus.

Resistenta bakterier

Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi, undersöker just nu hur klimatförändringarna och de ökande vattentemperaturerna är direkt och indirekt skadliga för oss människor. Vid mätningarna för två veckor sedan framkom till exempel att vattnet fortfarande är ungefär 15 grader varmt – som en vanlig baddag i Åhus mitt i sommaren alltså.

– Det gör att till exempel antibiotikaresistenta bakterier som vanligtvis trivs bäst i vår kroppstemperatur har en god möjlighet att inte bara överleva utan också föröka sig i vattnet, sade hon.

Provtagningar från Helgeå och Hanöbukten visar att de resistenta bakterierna finns, särskilt vanliga är de efter reningsverket.

– Det är inte så förvånande egentligen, däremot är det lite förvånande att de är så lätta att hitta, de verkar finnas nästan överallt. Dock har vi inte hittat dem i havet, vilket nog beror på utspädningseffekten snarare än salthalten.

Rent allmänt behöver vi inte gå omkring och vara rädda för de resistenta bakterierna, menar Ann-Sofie Rehnstam-Holm. För även om de är vanliga, ställer de oftast inte till någon skada.

– Nej, hade vi tagit prover från alla er som sitter här i dag i publiken till exempel, så hade vi förmodligen kommit fram till att ungefär tio procent av er bär på sådana här bakterier, utan att vara sjuka. Det är först när de hamnar på ställen där de inte ska befinna sig som de ställer till problem, poängterade hon.

Text och foto: Jeanette Thelander