Före, under och efter barnahusbesök
Det som sker i anslutning till barnahusbesök har tidigare inte ägnats så stor uppmärksamhet i forskning, men på Högskolan Kristianstad pågår ett aktuellt forskningsprojekt som tar upp en mängd viktiga frågor på området.
Kaliber i P1 sände den 18 maj 2014 ett inslag om det som sker efter barns besök på barnahus. I barnahus samverkar myndigheter kring barn som misstänks ha varit utsatta för exempelvis barnmisshandel och/eller sexuella övergrepp i en barnanpassad miljö. Det är barnets bästa som ska vara i fokus. I inslaget beskrivs att det många gånger saknas rutiner kring vad som händer efter barns besök på barnahus. Barn kan till exempel ensamma behöva åka hem till misstänkta föräldrar efteråt. Frågan är hur blir detta för berörda barn? Vad får barn veta om vad som ska hända efteråt och framförallt vad uppfattar barnet att det får veta om vad som ska ske? Vet barnet vad och när föräldrarna får veta? Det är bland annat detta som utforskas i en pågående studie på Högskolan Kristianstad.
Det som sker i anslutning till barnahusbesök har tidigare inte ägnats så stor uppmärksamhet i forskning. I forskningsprojektet "Barn i barnahus- tvärvetenskaplig studie ur barnperspektiv", i vilken även doktorandforskning ingår, fokuseras inte enbart på det som sker under barnets besök på barnahuset utan även på hur det är för barnet före och efter. Barnets besök på barnahus går inte att se som en isolerad händelse. Hur kommer exempelvis barnet till barnahuset? Vad får barnet veta om vart de ska, vad som ska hända och varför? Ibland följs barnet av föräldrar till barnahuset. Men i de fall då barnets vårdnadshavare är misstänkt förhörs barnet utan vårdnadshavares vetskap och samtycke. En särskild företrädare får uppdrag av tingsrätten och kan därmed fatta beslut om att barnet till exempel ska förhöras av polis eller läkarundersökas. Den särskilda företrädaren är vanligtvis en jurist och är många gånger den person som hämtar barnet från förskolan eller skolan. Det är då en ny och främmande person för barnet. I den situationen ombeds en vuxen person som känner barnet att följa med som trygghetsperson. Det är ofta någon som arbetar i förskolan eller skolan, men uppdrag som trygghetsperson kan också någon från socialtjänst eller behandlingspersonal ha. Trygghetspersonen följer också barnet tillbaka till förskolan eller skolan efter polisförhöret på barnahuset, om inte andra beslut fattas. Hur är detta för barnet? Hur blir det senare, när barnet kommer hem till föräldrarna igen?
I doktorandforskningen, som ingår som en del i projektet "Barn i barnahus – tvärvetenskaplig studie ur barnperspektiv", tillfrågas barn och de som finns närmast barnen, det vill säga föräldrar och trygghetspersoner, om det som sker i och i anslutning till barnahusbesöket samt barns möten med myndigheter. Barn, föräldrar och trygghetspersoner ingår inte i samverkan på barnahuset och har många gånger ingen eller begränsad kunskap om vad ett barnahus är innan besöket. En viktig fråga är hur det är för det berörda barnet före, under och efter barnahusbesöket, samt hur barnet förstår sammanhanget. Hur är det som beskrivs, av barnet och dem som finns närmast barnet, när det betraktas i relation till tankar om barnperspektiv och barnets bästa?
/Maria Kläfverud
doktorand i socialt arbete, socionom, Högskolan Kristianstad.
Samtliga forskare inom projektet "Barn i barnahus- tvärvetenskaplig studie ur barnperspektiv": Ann-Margreth Olsson, projektledare, universitetslektor i socialt arbete med arbetslivsinriktning, MSc i Systemic Leadership and Organisation och disputerad i Systemic Practice, Vesa Leppänen, docent, sociologi, Sven-Erik Olsson, universitetslektor i sociologi och disputerad i rättssociologi, verksamhetschef Lars G. Almroth, läkarexamen och Medicine Doktor i medicinsk vetenskap och ST-läkare Therese Saksö.