Forskarskolor för bättre lärande

– Forskarskolorna gynnar alla parter eftersom det både ger en höjd kompetens för den enskilde läraren samtidigt som kunskap om modern forskning kommer den egna skolan tillgodo, bland annat genom föreläsningar för kollegor och ledning. Ökad kompetens ger en bättre skola med mer kunniga och engagerade lärare och nöjdare och duktigare elever.

Det säger Ingrid Lundh, 49 år från Bromölla, som för 15 år sedan tog sin lärarexamen vid Högskolan Kristianstad. Efter det har hon arbetat som lärare i naturvetenskapliga ämnen för årskurs 7-9 på Humleskolan i sin hemstad. I sommar tar hon licentiatexamen vid samma högskola som hon fick sin lärarutbildning. Detta efter att under 2,5 års tid ha forskat på 80 procent samtidigt som hon under de resterande 20 procenten arbetat med matematiklyftet på Humleskolan.

Självutvecklande och givande

– Som lärare har jag redan tidigare under årens lopp varit engagerad i olika forskningsprojekt, så när jag nåddes av informationen om att det fanns en möjlighet att själv forska med bibehållen lön nappade jag direkt, säger Ingrid.

Hon såg det som ett bra tillfälle att kunna utveckla både sig själv, sin undervisning och direkt under forskarstudierna kunna dela med sig av och praktisera sina nya kunskaper.

– Det är nästan sorgligt att det snart är över, även om det varit ganska tufft så här i sluttampen. Dessa år har varit jätteroliga och givande och jag rekommenderar verkligen alla lärare som har möjlighet att ta tillfället i akt att forska om något som man vill veta mer om, säger Ingrid.

Själv har Ingrid valt att forska kring lärares kompetensutveckling när det gäller problemorienterad undervisning, så kallad inquiry-undervisning.

– Det har varit kul att intervjua mina kollegor i mitt forskningsarbete. De kommer ju också att få ta del av mina resultat som direkt kan börja användas i undervisningen, säger Ingrid.

Annorlunda upplägg i år

Då regeringen 2007 startade Forskarskolor inom satsningen "Lärarlyftet" kunde de lärare som nappade på erbjudandet om att ta en licentiatexamen forska på 80 procent, samtidigt som de arbetade de resterande 20 procent på sin skola med bibehållen lön från respektive kommun som fick bidrag från regeringen till denna kompetensutveckling för lärarna. I år är det annorlunda.

– Nu erbjuds lärare att forska på 50 procent i fyra år och arbeta 50 procent, men med den skillnaden att det är skolorna själva som måste stå för kostnaden, berättar Andreas Redfors, professor i fysik med inriktning fysikdidaktik och vetenskapligt ansvarig för forskarskolorna vid Högskolan Kristianstad.

Andreas hoppas och tror att det, trots denna skillnad i upplägg, även fortsättningsvis kommer finnas ett intresse hos arbetsgivarna att satsa på vidareutbildning för sina lärare.

– Skolorna får ju en tätare kontakt med modern forskning och kan direkt dra nytta av nya rön och kunskaper som leder till en bättre undervisning och mer engagerade lärare, säger han.

Bättre lärare på köpet

Ingrid hoppas att hennes forskningsutbildning i framtiden kommer leda till en högre lön men även andra arbetsuppgifter där hon får chans att sprida sina nyvunna kunskaper exempelvis genom olika utvecklingsprojekt.

– Jag har under utbildningen fått en större kunskap för hur forskning går till och jag läser numera forskningsrapporter på ett annat sätt än tidigare. Det är verkligen två världar som faktiskt går ihop och som kan ha stor nytta av varandra, säger Ingrid.

Hon tycker att det behövs fler lärare som har kunskap i både lärande, undervisning och forskning för att kvaliteten ska höjas i skolorna.

– Jag tror faktiskt forskarutbildningen leder till att jag blir en bättre lärare på köpet också!

När Vetenskapsrådet i slutet av förra året hade beslutat om finansiering av lic-forskarskolor för yrkesverksamma förskollärare och lärare var det bara sju av 24 ansökningar som beviljades medel till att starta forskarskolor till hösten, och Högskolan Kristianstad är partner i tre av dessa.

– Detta visar att Högskolan Kristianstad har en eftertraktad kompetens som gör oss till en attraktiv partner för de nätverk som driver forskarskolorna, avslutar Andreas Redfors.

 

Ansökningsförfarandet under 2014 till de tre forskarskolorna "Om kommunikation och relationer som grundläggande för förskolebarns lärande (FoRFa)", "Vetenskapssamhället i skolan – Skolan i vetenskapssamhället" och "Naturvetenskapernas och Teknikens Didaktik (LicFontD3)" som bedrivs vid Högskolan Kristianstad har lite olika tidsramar, vilket beskrivs på högskolans webbsida.

För mer information: se Högskolan Kristianstads webbsida om Lic-forskarskolor för yrkesverksamma förskollärare och lärare eller kontakta professor Andreas Redfors, vetenskapligt ansvarig för forskarskolorna vid Högskolan Kristianstad: andreas.redfors@hkr.se eller 044-20 34 21.

Text och foto: Leila Rudelius