Fruktbar ekonomikonferens om konsten att redovisa rätt

Jan Sturesson och Johan Christiaens.

Konferensen inleddes med ett doktorandseminarium under rubriken "Whole of Government Accounting and Auditing International Trends". Under dagen presenterades forskning från hela världen rörande redovisning för offentlig sektor i olika länder. Den skiljer sig åt. Minst sagt.

– Ett problem är att media rapporterar som om det gick att jämföra olika länder rakt av, men eftersom redovisningsprinciperna är olika och olika länder dessutom har olika ekonomiska förutsättningar, så ger det en missvisande bild, menar Andreas Bergmann, professor vid universitetet i Zürich och ordförande i IPSASB (International Public Sector Accounting Standards Board).

Deltagarna från många olika länder hade långa och intressanta dagar på högskolan.

– Dessutom kan de skilja sig åt också nationellt, det är till exempel en stor skillnad mellan redovisning och förutsättningar på kommunal och statlig nivå, tillägger Torbjörn Tagesson, som tidigare arbetat på Högskolan Kristianstad i 15 år, men som numera är professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, kanslichef och en av expertgruppsledamöterna i Rådet för kommunal redovisning.

Giuseppe Grossi var nöjd arrangör av CIGAR-konferensen.

Giuseppe Grossi, professor i företagsekonomi med inriktning på offentlig styrning och redovisning ur ett internationellt perspektiv vid Högskolan i Kristianstad, var nöjd efter den inledande dagens presentationer och diskussioner:

– Ja, det här är viktiga frågor att diskutera, inte minst med tanke på den finansiella osäkerhet som finns i världen för närvarande.

Att det råder osäkerhet är, sett ur ett redovisningsperspektiv, inte så konstigt. Det finns inga heltäckande redovisningsprinciper i dag och det innebär bland annat att "vi faktiskt inte har en aning om ifall vi skapar ett överskott åt kommande generationer eller ett underskott" som Jan Sturesson uttryckte det.

Hela panelen samlad för diskussion.

Vilka värden som behöver redovisning och hur man ska mäta dessa är heller inte solklart när det handlar om offentlig redovisning. Hur mäter man exempelvis utbildning eller miljö och på vilken sida ska dessa värden stå i resultat- och balansräkningen?

– Det vi diskuterat här i dag har stor betydelse för dagens ekonomistudenter, det är deras framtidsfrågor, säger Jan Sturesson.

– I Sverige finns till exempel ungefär lika många kommuner som börsbolag, så många av dagens studenter kommer att jobba offentlig sektor, tillägger Torbjörn Tagesson.

I jämförelse med andra länder har Sverige en tätposition i redovisningsligan, mycket tack vare en herre som föddes redan 1583, rikskanslern som även betraktas som grundare av den svenska statsapparaten:

– Vi i Sverige är bra på att redovisa och vi accepterar inte vilka redovisningsprinciper som helst, säger Curt Johansson, expert på redovisning och finansiering på Ekonomistyrningsverket (ESV), det kan vi tacka arvet från Axel Oxienstierna för!

Även den svenska offentlighetsprincipen, som ger medborgare rätt till insyn i myndigheternas arbete, har betydelse i sammanhanget. Den ställer krav på korrekt redovisning. Enligt Curt Johansson råder det också på de flesta svenska myndigheter en strävan efter "ordning och reda" och det är ovanligt att myndigheter sätter sig emot när till exempel nya redovisningsprinciper införs.

Den offentliga redovisningen skiljer sig på många sätt från redovisningen i det privata näringslivet, eftersom man hanterar andra värden än enbart finansiella och har flera olika "användare". Politiker och beslutsfattare på tjänstemannanivå behöver så bra underlag som möjligt för att kunna fatta så goda beslut som möjligt, medborgare behöver veta vad deras skattepengar används till och så vidare.

– Mellanrummet mellan offentlig och privat sektor är ett möjligheternas rum! menar Jan Sturesson. Tänk om vi kunde använda de bästa bitarna av de båda världarna.

– Vi tror kanske att vi gör det redan, men man får inte glömma att vi har olika uppfattning om vad som är de bästa bitarna, påpekar Torbjörn Tagesson.

Giuseppe Grossi var mycket glad och belåten med de diskussioner som fördes under den första konferensdagen.

– Ja, verkligen! Det har varit bra presentationer och vi har samlat mycket erfarenhet från hela världen. Vi har också fått en bra balans mellan akademiska forskare och yrkesverksamma. De artiklar som ska publiceras i en internationell ekonomisk tidskrift i Australien, kommer att hålla hög klass.

CIGAR står för Comparative International Governmental Accounting Research Network och nätverket arrangerar årligen en konferens vid något universitet eller högskola i världen. Konferensen i Kristianstad var den 14:e i ordningen, nästa år blir det University of Malta i Valletta som arrangerar på temat "Making governmental accounting research more relevant: a practice-oriented approach".