Intresset för saudiarabiska kvinnors hälsa ledde till doktorsavhandling

Folkhälsopedagogen Atika Khalaf vid Högskolan Kristianstad med sin doktorsavhandling.

Trebarnsmamman Atika Khalaf, 40 år, är sjuksköterskan som snart kan titulera sig "Doktor i medicinsk vetenskap med inriktning folkhälsovetenskap". Hon började sin karriär på Skånes universitetssjukhus i Malmö (UMAS), tog sedan sin magister i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad och har undervisat vid samma lärosäte och även vid King Khalid University i Saudiarabien. Att hon nu disputerar tillskriver hon sin far för hans envisa tjat om att hon och hennes syskon skulle skaffa sig en högskoleutbildning och, liksom han själv, göra en akademisk karriär. På fredag, 25 april, doktorerar Atika vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Hur känns det inför disputationen?

– Nervöst. Det sägs att jag är expert på mina studier och vet vad jag har gjort, men det är ändå nervöst...

Vad har du forskat om?

– Saudiska kvinnors matvanor och deras fysiska aktivitetsnivå. Det är Högskolan Kristianstad som har betalat min forskning.

Varför valde du att forska om det du gör?

– I bristen på kunskap om ämnet identifierades ett behov av forskning utifrån ett saudiarabiskt perspektiv för att hänga med i den globala utvecklingen kring livsstilsbeteenden.

Hur lång tid har du forskat?

– I cirka fyra år, ett år för datainsamling och tre år för dataanalys.

Vad var det svåraste under denna tid?

– Att kommunicera vetenskapen och att inhämta kunskaper om statistisk analys.

Hur gick du till väga/metod?

– Jag har under två år undervisat på ett universitet i Saudiarabien. Under dessa år samlade jag datamaterial till min forskning. Totalt 166 patienter på sjukhus i sydvästra Saudiarabien (60 kvinnor och 106 män) screenades angående deras nutritionsstatus, 15 sjuksköterskor intervjuades och 663 kvinnliga universitetsstudenter självrapporterade sina fysiska aktivitetsnivåer och kostvanor. De hade även sin längd och vikt uppmätt.

Vad har du kommit fram till för resultat?

– Att den "friska" populationen fortfarande har problem med en hög andel underviktiga individer samtidigt som andelen personer med övervikt/fetma ständigt ökar. Det kom också fram att sjukhuspatienter med risk för undernäring inte får de nödvändiga åtgärder kopplade till nutrition som de behöver. Intervjuade sjuksköterskor konstaterade att de inte fick befogenheten att erbjuda den nutritionsomvårdnad som de finner nödvändig.

Vad kan dina resultat ha för betydelse?

– Mina resultat kommer att inspirera beslutsfattare, folkhälsoprofessioner och forskare i Mellanöstern, framför allt i Saudiarabien, och ligga till grund för allt förändringsarbete vad gäller livsstilsfaktorer; att införa fysisk aktivitetsundervisning för flickor i skolor, att öka befolkningens medvetenhet om hälsosamt matintag genom olika kampanjer, att implementera nya nutritionsriktlinjer på sjukhusen samt att uppmärksamma sjuksköterskornas viktiga roll i omvårdnaden för patienternas nutritionsstatus.

Hur kommer du att fira din disputation?

– En disputationsfest är planerad i Stockholm och jag firar med familj och vänner, varav många från Högskolan Kristianstad. Jag vill verkligen säga att jag inte skulle ha kommit så här långt utan stödet från min familj!

Vad har du för framtidsplaner?

– Jag kommer stolt vara kvar på Högskolan Kristianstad men nu närmast är jag bjuden som gästforskare på University College London, Institute of Global Health i Storbritannien (två månader under sommaren).

Kommer du att fortsätta forska?

– Ja, det är min passion och jag hoppas kunna fortsätta att forska till en viss del vid sidan om undervisningen.

Text och foto: Leila Rudelius