Jubilerande skolledarkonferens gav många insikter

Ett pärlband av spännande och intressanta föredrag och seminarier lockade cirka 350 deltagare och vd Erling Emsfors på Uppdrag AB vid Högskolan Kristianstad, var mycket nöjd med såväl uppslutning som föreläsare. Erling gav också en stor eloge till de huvudansvariga från Högskolan Kristianstad, Christina Lindh, Lise-Lotte Johansson och Sofie Hardö, som återigen lyckats överträffa förra årets framgångsrika konferens.

– Absolut, det är inte rekord i antalet deltagare, men 350 deltagare är en toppsiffra, helt klart. Och föreläsaren Manuel Knight känns verkligen rätt och spännande i sammanhanget, säger Erling.

Manuel Knight är en världskändis. Han är utbildad psykolog, med ett förflutet inom den amerikanska armén och uppvuxen i ghettot Perry Homes i Atlanta. Hans livsresa började när han en morgon såg sin mor sitta och gråta på trappan för att hon inte hade råd att köpa julklappar till barnen. Då bestämde han sig för att skapa ett annat liv. Under operation Desert Storm i Irak lärde han sig under extrema förhållanden vad laganda och effektivt ledarskap innebar – och hur värdefullt det var. I dag är han en av de mest efterfrågade talarna i världen inom områdena ledarskap, prestation och motivation.

– Han trollband verkligen åhörarna och fick ta emot jubel efter sin föreläsning på konferensens sista dag, säger Erling.

PISA mäter inte kvalitet

Men redan den första och inledande plenarföreläsningen fängslade deltagarna. Professor Svein Sjøberg talade om PISA-syndromet och ställde frågan om vi låter OECD styra skolan. Han berättade bland annat om lärarna i England som bojkottat mätningarna, som utförs på uppdrag av ekonomer, tillämpas av politiker men möter hård kritik från pedagoger. Svein, som arbetat med flera mätningar, som TIMMS och IEA som projektledare i tre år beskrev sig själv som därigenom "trippelvaccinerad och resistent, med ett väl utvecklat intellektuellt immunförsvar mot testhysteri".

– PISA har ett enormt inflytande, men få vet egentligen vad man mäter, hur det går till och vilka motiven bakom är. Alla talar om vikten för det egna landet att klättra på rankinglistan som om det vore ett självändamål. Det går att läsa ut både succéhistorier och katastrofer om man tittar på statistiken. Finland till exempel, rasade på tre år med 100 procent! De gick nämligen från första till andra plats...

Att klättra på rankingen är heller inte svårt. Hade alla resurser i skolan lagts på de tre ämnesområden som PISA mäter, det vill säga matematik, läsning (alltså inte skrivande) och naturvetenskap, så hade svenska elever genast börjat prestera bättre på testet.

Saknade skolpolitiker på konferensen

– Men PISA mäter inte kvaliteten på skolan. PISA förhåller sig inte till de nationella läroplanerna och man mäter heller inte saker som estetik, historia, geografi eller kunskaper i främmande språk eller IT-kunskaper till exempel, påpekade Svein Sjøberg.

– Målet är att eleverna ska vara rustade för "ekonomisk tillväxt och utveckling i en global, fri marknadsekonomi". Det påstår man sig alltså kunna avgöra med ett två och en halv timmes test – det är ju fantastiskt!

Efteråt hämtade deltagarna andan i solskenet som föll ner genom de friska vindarna i Tylösand. Ett gäng rektorer från Kävlinge kommun diskuterade ivrigt.

Några rektorer från Kävlinge kommun fick många nya samtalsämnen efter föreläsningarna.

– Mycket intressant! sade Gunilla Frangeur.

– Hade skolpolitiker funnits med här i dag, hade det varit bra, tillade Agneta Olander.

Gun-Sophie Andersson och Christina Larsson såg fram emot resten av konferensen med spänning:

– Ja, vi hoppas på bra föreläsningar som kan ge oss användbara verktyg och stöd i diskussioner, det är ett mycket intressant program.

Peter Westergård höll med och menade att skolproffsen i Kävlinge hade politikerna med sig i tankarna på och målsättningen med en kreativ och skapande skola.

– Jo, vi har det bra, men det kan lätt bli mäthysteri i kommuner, det finns risk för att skolan anpassas efter testen och det är naturligtvis inte bra, menade han.

Förskolechefen Ewa Persson och rektorn Mats Svensson från Höör var två av de 350 konferensdeltagarna.

Förskolechefen Ewa Persson från Höör intresserade sig extra för plenarföreläsningen om ledarskapet i dagens förskola som Ingrid Pramling Samuelsson och Pia Williams höll. Men hon såg också fram emot de många seminarierna under konferensdagarna. Både hon och rektorn Mats Svensson hade bokat in sig på samma seminarier.

– Jag vill absolut inte missa "Varför gör inte personalen som jag säger" eller "Pedagogisk ledare, när är man det?" sade Ewa Persson.

– I Höör har vi en skola med jättepotential och kunnig, duktig och omtyckt personal, berättade Mats Persson. Vi vill ha en god relation med eleverna utanför klassrummet, för den relationen tar man med sig in i undervisningen sedan.

– De här dagarna är jättebra, inte minst för att man får träffa kollegor och föra intressanta diskussioner, tyckte Ewa och Mats.

Seminarieprogrammet var mycket brett och flera av föreläsarna kom från Högskolan Kristianstad: Anna Davidsson, Margrethe Brynolf, Martin Eksath, Laila Gustavsson, Susanne Thulin, Sinikka Neuhaus och Pernilla Holmstedt.

– Vi lyfter såklart gärna fram våra egna pedagoger och forskare, säger Erling Emsfors.

Det är högskolans uppgift och skyldighet att sprida kunskap och kompetens menar han och avslutar:

– Det här är ett viktigt möte, deltagarna här är ju de som tar emot våra studenter på den verksamhetsförlagda utbildningsdelen sedan.

– Nu funderar vi redan på nästa års tema, tillade arrangörerna Sofie Hardö, Lise-Lotte Johansson och Christina Lindh. Vi har en extern referensgrupp som hjälper oss hitta rätt, så det blir aktuellt och förankrat inom skolvärlden.