Unik studie gjord inom primärvården
Vid Högskolan Kristianstad genomfördes under 2013–2014 i samverkan med Region Skåne en nydanande studie. I stället för att fortsätta söka elände, vände forskarteamet på kuttingen och sökte kunskap om det som kallas salutogena arbetsfaktorer.
Vi sökte alltså kunskap om det positiva i primärvården, det vill säga de resurser och möjligheter som fanns i organisation och bland medarbetare. Med en sådan kunskap i bagaget kan det vara möjligt att arbeta med positiva förtecken för att stärka primärvården. Det är första gången den här typen av studier görs inom den svenska primärvården.
Samtliga 26 vårdcentraler, offentliga såväl som privata, i nordöstra Skåne deltog i studien. En förstudie, med gruppintervjuer vid några vårdcentraler, låg till grund för utveckling av ett frågeformulär som alla anställda under hösten fick möjlighet att besvara. Frågorna berörde områden som hälsa, balans mellan arbete och privatliv, stödjande arbetsförhållanden (inklusive feedback), självbestämmande, tidsupplevelse, ledarskap, stämning på arbetsplatsen, reflektion, återhämtning och arbetet som energigivare. Genom en väl genomförd datainsamling hamnade svarsfrekvensen på imponerande 84 procent.
Resultatet visade på en betydande variation mellan de deltagande vårdcentralerna inom skilda områden. Tre områden visade sig generellt betydelsefulla för positiva arbetsupplevelser: hälsa, förekomst av feedback samt graden av energi i arbetet. Upplevelsen av hälsa kunde i sin tur speciellt relateras till tre faktorer: återhämtning, balans mellan arbete och livet i övrigt samt inre arbetsupplevelser. De inre, individuella arbetsupplevelserna omfattade till exempel meningsfullhet och glädje i jobbet.
Primärvården, med honnörsord som närhet, kontinuitet och helhetssyn har visats ha goda förutsättningar att stå för en stor del av befolkningens vård- och omsorgsbehov. Så är också fallet i flera europeiska länder. Den svenska primärvården har under senare tid diskuterats och debatterats ur olika perspektiv. Brister i tillgänglighet, kontinuitet och innehåll har framhållits ur patientperspektiv medan resursbrist, ansträngda medarbetare och brist på personal har präglat arbetssituationen för de anställda. Orsakerna är flera och rimligen komplexa. Primärvården har under de senaste decennierna genomgått flera och omfattande organisatoriska förändringar. Olika vårdvalssystem har introducerats, nya ersättningsvarianter har provats och ledningsfunktioner har förändrats. Arbetsbelastningen i primärvården har sedan mer än 15 år ökat i samband med en kraftig reduktion av slutenvården. Både läkare och sjuksköterskor, men också sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt administrativ personal, har i varierande omfattning påverkats av den ökade belastningen, där sjukskrivning och en "frivillig" nedgång i arbetstid har ökat. Arbetsmiljöfrågor har aktualiserats på flera skånska vårdcentraler den senaste tiden, då Arbetsmiljöverket påpekat alltför belastande arbetsförhållanden.
Studier har genomförts av vårdpersonals upplevda arbetsmiljö; de flesta studierna har dock gjorts på sjukhus med genomgående fokus på belastningsgrad och riskfaktorer relaterade till symtom eller sjuklighet. Begreppet salutogenes, vilket myntades av sociologen Aaron Antonovsky, tar sin utgångspunkt i det friska och de resurser hos människor och miljöer som kan leda till en förbättrad hälsa. Forskning kring salutogena faktorer bland anställda inom vård och omsorg är fortfarande begränsad och speciellt inom primärvården saknas studier inom området.
Resultaten från studien presenteras under våren vid arbetsplatsträffar på samtliga vårdcentraler. Då diskuteras vid varje vårdcentral just den enhetens unika resultat och förutsättningar. En rapport på svenska publiceras inom kort samtidigt som vetenskapliga publikationer är under arbete. Den nyvunna kunskapen bör kunna omsättas i hälsoskapande arbete och bidra till positiva förändringar i en allt mer välfungerande primärvård. Flera möjliga åtgärder i salutogen riktning kan genomföras utan extra kostnader, vilket bör underlätta användningen av resultatet. Vår övertygelse är att kunskapen kan bidra till positiva förändringar för både personal och patienter.
/Projektgruppen bestående av Göran Ejlertsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, Ingemar Andersson, bitr. prof i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, Lina Ejlertsson, forskningsassistent, magister i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad och Bodil Heijbel, med. dr., allmänläkare, Region Skåne.
Läs mer om studien här och om forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle vid Högskolan Kristianstad.
