Abstracts Lärarlärdom 2018

Eric Chen 

Integrating Sustainable Development into the Master Degree Project Course

In 2018, a new one year master programme in Computer Science, Emphasizing Sustainable Development has been made available at Kristianstad University (HKR). This is one of very few known master programmes in computer science with a focus on sustainable development in the world. This is a great challenge for the involved personnel. To provide valuable support, the Academic Skills Centre at HKR carried out a pedagogical course “Education for Sustainable Development 3.5 higher education credits” for us. The course provided us with information about the sustainability and inspiration to integrate the sustainable development into higher education. 

Being responsible for the degree project course in the new master programme, I will report how I would integrate the sustainable development into the course in this paper. After information collection and relevant literature study, sustainable development issues in the course are discussed. There are two aspects to be investigated: the course arrangement and delivery should be sustainable; the students’ degree project reports should have a focus on sustainable development. The final results of the paper are a new course syllabus and concrete course plan, with focus on the sustainable development.

Daniel Einarson

Etiska aspekter och moraliska dilemman i samband med IT-baserade system för hållbar utveckling
Detta bidrag tar upp undervisningsmoment i kursen ”Datavetenskapliga metoder för hållbar utveckling”. Särskilt kommer sådana undervisningsmoment att belysa moraliska dilemman i samband med utveckling av nya avancerade datorbaserade system.

Att en utbildning ska ta upp etiska och samhälleliga aspekter av sitt ämne, står inskrivet i Högskoleförordningen. Att utbildningar ska förhålla sig till hållbar utveckling (HU), står inskrivet i Högskolelagen. Högskoleförordningen kan tyckas brista något i direktiv kring HU, men punkten om etiska och samhällelig aspekter kan å andra sidan ses som en möjlig bärare av en utbildnings relation till HU.

Datavetenskap, och IT i allmänhet, har bidragit till dramatiska samhälleliga och industriella förändringar, och där man exempelvis genom den fjärde industriella revolutionen ser ytterligare stora framtida IT-relaterade förändringar. Liksom att det är väsentligt att se att dessa kan bidra väl till HU, så är det också viktigt att se de moraliska dilemman som uppkommer då exempelvis autonoma fordon trafikerar våra vägar, eller då system för avancerad ansiktsigenkänning med tillhörande insamling av personlig information är fullt möjliga.

Den ovan nämnda kursen, är en del av ”Magisterprogram i datavetenskap, med fokus på hållbar utveckling” som påbörjas för första gången under hösten 2018. Kursen är betydelsefull då den ger studenterna perspektiv på datavetenskaps betydelse för samhällsutvecklingen, och nämnda undervisningsmoment är väsentliga för att ge studenterna inblick i en samhällsutveckling som rent av kan riskera att bli ohållbar.

Detta bidrag resonerar kring undervisningsmomenten och hur dessa är tänkta att realiseras. Undervisningsmomenten sätts i perspektiv av inramning utifrån Högskolelagen, Högskoleförordningen, utbildningsplanen, samt kursplanen för kursen. Bidraget ger vidare en översikt av begrepp kring HU, samt den tekniska samhällsförändring som spås utifrån den fjärde industriella revolutionen, och eventuella negativa effekter man bör vara vaksam på.

Markus Hjelm

Barriärer som doktorander inom omvårdnad möter under sina forskarstudier och deras strategier för att övervinna dem: En intervjustudie.

Bakgrund: Det kan vara väldigt utmanande för doktorander att slutföra sina forskarstudier. Under utbildningens gång stöter doktoranderna på olika barriärer som kan påverka progression av deras studier.

Syfte: Syftet med studien var att utforska barriärer som doktorander inom omvårdnad upplever under sina forskarstudier. Ett annat syfte var att utforska vilka strategier som doktoranderna använder för att övervinna dessa barriärer.

Metod: Studien var kvalitativ och data samlades in med individuella intervjuer med sju doktorander inom omvårdnad från ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna skedde mellan september och november 2014.

Resultat: Sju teman framkom som illustrerar barriärer samt strategier som doktoranderna använder för att överkomma dessa barriärer. 1) svårigheter att definiera begrepp, 2) intellektuell utmaning med kvalitativ analys, 3) brist på kontroll under rekryteringsprocessen, 4) saknad av en forskningsinriktad miljö, 5) brist på fokus när forskning och arbete kombineras, 6) brist på motivation, och 7) känna sig maktlös under handledning.

Slutsats: Studien illustrerar vikten av att främja goda relationer mellan doktorander, deras handledare och fakulteten som ett möjligt sätt att minska barriärer under forskningsstudier. Resultatet kan vara till hjälp för att belysa doktoranders utmaningar under deras studier samt bidra vid utvecklingen av lärandemiljöer för doktorander.

Gunilla Åkesson Nilsson

Algoritmiska kontra begreppsbaserade uppgifter för ingenjörsstudenter.

Fokus för denna studie är ingenjörsstudenters begreppsförståelse för kvantitativa egenskaper hos föremål och fenomen. Begreppsförståelsens betydelse för denna grupp studenter är mycket viktig, speciellt eftersom de teoretiska begreppen omsätts i en praktisk verklighet genom både problemlösning och konstruktioner. Vidare förväntas dessa lösningar och produkter vara förenliga med en hållbar produktutveckling.

Specifikt begrepp som inkluderas här är partikelteori, som ligger till grund för naturvetenskaplig förståelse. En kvantitativ och kvalitativ undersökning av 140 ingenjörsstudenter i årskurs 2 och 3 utfördes där deras vardagskunskaper om materia, dess partikelnatur och vikt testades. Undersökningen visade att en stor del av ingenjörsstudenterna hade problem med att förutse viktförändringar i ett system i samband med fysikalisk eller kemisk omvandling och de använde icke-vetenskapliga begrepp i sina svar. Detta trots att frågorna handlade om grundläggande kunskap om materia. Ingenjörsstudenternas brister i grundläggande begrepp om materia kan leda till att mer avancerade begrepp missförstås, vilket kan vara en del av förklaringen till varför många av dessa studenter har svårigheter att ta sig an teorier inom termodynamik, materiallära, hållfasthetslära, optik, ljud och elektricitet. Detta i sin tur leder till svårigheter för dem att förstå hur miljöproblem såsom global uppvärmning, spridning av främmande ämnen etc. kan uppkomma och hur de kan begränsas.

Omfattningen av användningen av icke-vetenskapliga begrepp stämmer väl överens med internationella studier. En förklaring till detta kan vara att studenterna ägnar mer tid åt algoritmiska uppgifter, än uppgifter som inbegriper begreppsförståelse. På så sätt riskerar man även att tidigare kunskaper glöms bort. Undersökningen visar också att det är viktigt att inte ta den grundläggande begreppsförståelsen hos studenterna för given samt att man i större utsträckning bör utmana studenter i begreppsförståelse parallellt med användningen av algoritmiska uppgifter.

Kunskaper om materiens partikelnatur är grunden för att förstå naturvetenskap och detta är förutsättningen för att kunna tillämpa de naturvetenskapliga kunskaperna till verkliga situationer, vilket är viktiga kunskaper för att bygga ett hållbart samhälle.

Sven Borén

Improvementsof Student´s Learning in Introduction to Strategic Sustainable Development

Each year at the Blekinge Institute of Technology, in total 15-30 international master students from the Structural Dynamics and Erasmus program are introduced to a 7.5 credit course in strategic sustainable development. The course had in 2016 rather good scores from the student’s course evaluation, but the students also identified a need for improvements regarding feedback from teachers during the course and also regarding the examination of the course. A study was therefore initiated, aiming at finding out if more individual support via feedback during the course can increase student’s learning towards the learning outcomes in the course, and if so, how the teaching and examination in the course could be developed in such direction.

The study found through literature review, interviews among colleagues, and surveys among students that instead of a final exam, several knowledge tests and reflective questions during the course could increase the student’s learning. The course design was developed and then implemented in 2017. According to the student’s course evaluation the same year, this lead to even better perceived learning. Except from providing further evidence that student’s learning increases with individual feedback, the study show how that can be done in reality.

Christel Borg

PBL, en hållbar pedagogik

Problembaserat lärande (PBL) har varit rådande pedagogik för Blekinge tekniska högskolas (BTH) blivande sjuksköterskor sedan år 2000. PBL infördes som ett led i att utveckla och anpassa pedagogiken efter den verklighet som de blivande sjuksköterskorna skulle möta efter sin utbildning dvs vara handlingskraftiga sjuksköterskor i en föränderlig värld. PBL stämmer väl överens med dagens syn på lärande där utbildningar i universitets- och högskolesektorn förväntas leda till ett livslångt hållbart lärande. Det har emellertid saknats ett kort instrument som på ett strukturerat sätt ger möjlighet att följa studenternas förhållningssätt till de ingående processerna (lärandeprocess, grupprocess och problemlösningsprocess) genom utbildningen på ett enkelt och tidseffektivt sätt.

Syftet var således att utveckla ett instrument för att kunna följa studenternas attityder och förhållningssätt till problembaserat lärande som pedagogisk modell i sjuksköterskeprogrammet.

Studien har en kvantitativ design och data samlades in genom att de konstruerade frågeformuläret (av CB) delades ut till samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet våren 18 (svarsfrekvens 80%). Instrumentet bestod av 13 påståenden tillsammans med en VAS skala där studenterna fick ta ställning från 1-10 hur väl PBL bidrar till ett livslångt lärande genom att utveckla Din förmåga till problemlösningsförmåga, Din förmåga att arbeta i grupp och Din förmåga till självstyrt lärande. Prelimära resultat visar att studenternas attityder till PBL skiljer sig åt mellan terminerna. Högst grad av tillfredsställelse med PBL som pedagogisk metod visade sig studenterna ha i termin 1, medan lägst grad av tillfredsställelse till PBL återfanns hos studenterna i termin 6. Indexet baserat på frågeformuläret och skalan från 1-10 visade sig har hög korrelation. Resultaten ger en indikation på när under utbildningen som studenternas attityder och förhållningssätt till PBL förändras och kan därmed vara en indikation på när kompetensutveckling och riktade stödåtgärder kan behövas för såväl studenter som handledare för att upprätthålla en god överensstämmelse med pedagogikens intentioner.

Marco Bertoni

Innovation projects with work integration social enterprises: evidence of challenge-based learning

The Conceive, Design, Implement, Operate (CDIO) framework is a cornerstone of engineering education. In recent years, Challenge-based learning (CBL) has been proposed as an evolution of the original CDIO concept to enhance students’ use of design as ‘learning through’ rather than ‘learning to’. The aim of CBL is that of fostering, among engineering graduates, the identification, analysis and design of a solution to a sociotechnical problem. This is achieved by involving different stakeholder perspectives, and aiming to find a collaboratively developed solution, which is environmentally, socially and economically sustainable. Hence, CBL emphasizes the critical dimension of social sustainability when designing ‘experiences’ for engineering students. This paper explores the pedagogical benefits of choosing Work Integration Social Enterprises (WISE) as case study providers in engineering education. WISE see economic gains most as a means of achieving other (social) goals, such as rehabilitation and work training. This ‘double business idea’, which synthesizes the unique combination of business and social values, makes them promising testbeds for CBL. The objective of this paper is therefore to present evidence of challenge-based learning from the analysis of 7 student projects conducted at Blekinge Institute of Technology (BTH) within the MT2536 Value Innovation course during the fall of 2016 and 2017. The paper first analyses to what extent WISE represent attractive case studies for engineering graduates to work with, compared to more ‘traditional’ company types. It further presents evidence of CBL with regards to problem formulating and designing, entrepreneurial mindset, value-driven and social-aware learning, as well as social construction of knowledge. Eventually, the paper elaborates on how innovation projects with work integration social enterprises (WISE) can represent a step forward in shaping future ‘Global Engineers’.

Irina Gertsovich

Impact of the Transition Between Academic Cultures on the Learner's Academic Performance

As the number of the international students enrolled in Swedish higher education is increasing, the processes and the processes' effects following such ow of scholars become clearer. The effects such as adaptation issues, academic challenges or changed academic performance becomes more pronounced. This paper investigates the origins of the issues and the issues' effects on the learner performance in conjunction with the transition of a student to unfamiliar academic culture. In this work the authors produce recommendations for minimizing the undesirable effects of the transition to a new academic culture on the performance of the visiting students at the host institute.

Terese Lindberg

The silent student, who's the problem?

In the last thirty years, the pedagogical model PBL, (problem-based learning), has established itself in higher education in the Nordic countries. Educational ideology in PBL is the starting point of the individual's learning. Many students and supervisors have had problems in the transition and it probably depends on the complexity of the learning process itself, but also in a group's dynamics and development.

The first aim is to focus on the silent student and visualize the pedagogical approaches previously used. The second purpose is to stimulate tutors to self-reflection and conversation regarding the approach to silent students.
Literature review of existing literature in the search guide ERIC at the library at Blekinge Competence Centre and Blekinge University of Technology. Keywords used were problem-based learning, quiet students, silent students, classroom communication, tutor-student communication which rendered in 9 articles.

A supervisor must encourage students to evaluate their behaviour and their learning by giving feedback to the group and to individual students in connection with evaluations. It is the responsibility of each tutor to discuss with the group so that they understand the roles that occur in a group work. In each group, a system should be developed that allows all students to take an active role in the group.
Both the student and supervisor perceived the silent student as a major problem that interferes with the students' learning. The problem with the quiet student must find a solution that universities and colleges can offer a study environment for everyone, where supervisors also experience a good working environment.

Emil Folino

Hållbarhets och jämställdhetsintegrering i webbprogrammering

Med utgångspunkt i högskolornas nationella uppdrag med hållbarhets- och jämställdhetsintegrering presenteras hur dessa aspekter har integrerats i webbprogrammeringskurserna vid BTH. Arbetet med hållbarhets- och jämställdhetsintegrering började med informella samtal runt fikabordet. Dessa samtal fortsatte med praktiska implementeringar i kurs- och undervisningsmaterial. 

En stor del av grundläggande programmeringskurser är att lära skriva effektiv kod. Från ett hållbarhetsperspektiv är detta oerhört viktigt då effektiv kod exekveras på ett energieffektivt sätt och därmed sparar resurser. Ytterligare exempel på hållbarhetsintegreringen i undervisningen är exempel övningar med fokus på energiåtgång och effektivitet i vardagsexempel.

Jämställdhetsintegreringen tar utgångspunkt i att presentera goda exempel på programmerare och forskare för båda könen för att skapa ikoner att se upp till. Dessutom har språket i övningar och uppgifter anpassats för att inte favorisera ett specifikt kön. I övningar, uppgifter och föreläsningar har teamet jämnat ut exempeldata så könen är representerade på ett likvärdig sätt.

Ett stort steg i hållbarhets- och jämställdhetsintegrering är en ökad medvetenhet om alla små pusselbitar som tillsammans bildar helheten i kurser och program. Alla små steg ger en ökad medvetenhet hos både studenter och undervisare. Detta leder till att studenterna inte bara blir duktiga programmerare, men även tar dessa viktiga aspekter med vidare i livet.

Christel Persson

Kvantitativ forskning i hållbarhet - informationskompetens i förskollärarutbildningen

Progressionsplaner avseende studenters färdigheter i informationskompetens är alltjämt föremål för diskussion i högre utbildning. Föreliggande projekt tar avstamp i problematiken kring varför studenter inom förskollärarutbildningen nästan genomgående ”väljer bort” kvantitativ metod i samband med planeringen och skrivandet av examensarbetet. I utbildningen har det uppdagats att studenter i förberedande terminer inte erbjöds lärandetillfällen att tillägna sig övning i moment som informationskompetens (IK) och beskrivande statistik på basnivå. I arbetet att göra studenterna nyfikna på kvantitativ vetenskaplig metod och känna en större säkerhet att tillgodogöra sig sådana texter genomfördes samplanerade workshops i två delprov under termin 4.

Studenterna tilldelades en vetenskaplig artikel inom området hållbar utveckling kopplat till förskolepraktiken som lästes och analyserades med handledning av undervisande lärare och bibliotekarier. Efter workshopen i att söka, samla och värdera vetenskapliga kvantitativa artiklar valde studenterna ut en egen artikel. Arbete skedde parvis och studenterna fick i uppgift att sammanfatta texten och processen om hur de sökt fram den vetenskapliga texten, samt delge den aktuella forskningsfrågan tillsammans med tillhörande kvantitativa metod- och resultatbeskrivning.

Studenterna ombads också redogöra för vilken ny kunskap som genererats i deras lärande och konstruktivt reflektera kring etiska och kritiska aspekter på texten. Slutresultatet blev ett vetenskapligt paper som kurskamrater opponerade på vid ett muntligt examinationstillfälle.Det vittnades i utvärderande studentreflektioner om önskemål av artikelsöksövningar i mindre grupper och ytterligare vägledning i vetenskapligt rapportskrivande i samband med skrivande av uppsatsplan och genomförande av sista terminens examensarbete. Studenternas reflekterande utsagor tolkas som positiva och värdefulla gällande innehåll och upplägg av aktuellt moment i delproven termin 4.

En av framgångsfaktorerna utgjordes av att studenterna gavs möjlighet att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i flera olika situationer, på ett varierat sätt med flera olika lärare. Tillämpning avseende projektarbete och rapportskrivande kan ses som utvecklingspotential i framtidens högre utbildning.

Lopez Luro Francisco

Level Editor for Technical Artists

We present and motivate a detailed coursework example that aims at tackling a realistic scenario of industry work for Technical Artists in Game Technology at BTH. The assignment covers concepts that we consider troublesome in computer programming, as well as new ideas that are reusable in a variety of situations. The work is broken down into smaller parts that connect in the end as a final deliverable, and assessed using automated tests. This gives the teachers a good automated qualitative assessment tool and reinforces the value of testing code in production environments.

Learning resources consist mainly of interactive lecture slides and supervision during lab hours. Through an LMS, students and teachers are encouraged into sharing common experiences. The teaching activities are aligned with the assignment and finishing the work implies that all course objectives have been achieved. Students conclude the course with a short, two-way feedback, viva. This is essential for our own quality assessment as general (organisation level) feedback reflects on other aspects of the course and lacks specificity.

The task can be described as the design and implementation of an inter-process communication library for two separate programs with real-time constrains. The concrete solution is focused within the area of Game Technology, where students use an industry standard tool (eg. Autodesk Maya) to create content and see their actions reflected instantly in another program implemented solely by themselves.

Our contribution is a scalable learning activity that takes the student through a set of problem solving tasks that are deemed as highly reusable in their future role in the industry. The paper will discuss low level programming issues encountered during the course such as the use of communication protocol design, inter-process synchronisation mechanisms, shared memory for exchange of messages, and binary data representation of information.

Anki Olsson

Användning av en praktisk vinjett i kombination med problembaserat lärande uppfattas som positivt av sjuksköterskestudenterna

Bakgrund: Förhållandet mellan teori och praktik upplevs som ett problem inom bland annat sjuksköterskeyrket. Problemet kan identifieras under utbildningen men kan även upplevas efter avslutad utbildning. Blekinge Tekniska högskola använder problembaserat lärande (PBL) som pedagogisk modell. PBL utgår från verklighetsbaserade situationer och pedagogiken förutsätter att studenterna tar stort ansvar för sitt eget lärande. Vinjetterna som utgör den problemformuleringen studenterna utgår ifrån inom de olika områdena har en central roll i pedagogiken vid PBL.

Metod: Studien har en kvantitativ ansats och syftet var att jämföra en praktisk vinjett med en teoretisk vinjett inom ett område som sedan tidigare blivit identifierat som besvärlig kunskap. Två basgrupper fick använda en ny praktisk vinjett (grupp1) och två basgrupper fick använda den teoretiska vinjett som ingår i sjuksköterskeprogrammet (grupp 2). Båda grupperna följde samtliga steg i PBL. Det var endast vinjettens utformning som var annorlunda. När samtliga steg i PBL-processen var utförda ombads studenterna att utvärdera de respektive vinjetterna med hjälp av en enkät. De respektive basgruppernas tentamensresultat inom det specifika området jämfördes för att utvärdera om studenterna uppnådde de avsedda lärandemålen. Icke-parametrisk statistik användes vid analysen.

Resultat: Det fanns en signifikant skillnad mellan grupp 1 och grupp 2 i uppfattningen av hur tydlig vinjetten var, p <0.05, hur vinjetten hjälpte dem att uppnå lärandemålen, p <0.01 och hur vinjetten hjälpte studenterna att koppla samman teori och praktik, p <0.01. Studenternas uppfattning av hur upplägget på basgruppsarbetet påverkade förståelsen för vinjetten var den samma i båda grupperna, p = 0.38. Lärandemålen examinerades med hjälp av en enskild skriftlig tentamen och visade ingen skillnad mellan grupperna, p=0.39.

Slutsats: Studenternas uppfattning var att den praktiska vinjetten var tydligare, hjälpte dem att uppnå lärandemålen och att omsätta den teoretiska kunskapen praktiskt.

Anna Pålsson

Studentcentrerad pedagogik

Europeiska området för högre utbildning (ESG) utvecklade (2015) Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning. Det är lärosätenas ansvar att undervisa på ett sätt som inbjuder studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas i bedömningen av studenterna. För att nå kvalitetsmålen i sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Kristianstad, har vi arbetat med kvalitetsprojektet studentcentrerad pedagogik under läsåret 2017-2018. Vi var 20 deltagare som träffades fem gånger. Projektet speglade prioriterade områden som pedagogik, studentcentrerat lärande, hållbar utveckling, jämställdhet och examination.

Inför varje seminarium tilldelades projektdeltagarna reflektionsfrågor. Inför tredje seminariet reflekterade vi över hur möter jag varje student med värdighet, medkänsla och respekt? Hur balanseras lärarens kunskapsöverläge, makt och myndighetsansvar med studentens rätt till autonomi, integritet och värdighet i undervisningen?

Genom att reflektera över ”hur är min drömstudent och hur är en svår student?”, och vad är det hos mig som gör att jag upplever det så? Hur ser min egen resa ut? Vilket motstånd har jag mött? Hur har jag tagit lärdom av det? Därefter planerade vi hur vi skulle jobba med jämställdhet. Detta är bara ett exempel.

Enligt utvärderingen har lärarnas förhållningssätt gentemot studenter förändrats. Projektet har bidragit till ökad medvetenhet beträffande eget arbetssätt och bekräftat tankar om hur vi ser på studenter.

Christel Persson

Rundabordsession: Hållbar samhällsutveckling - en utmaning för den högre utbildningen

Vid universitet och högskolor utexamineras varje år tusentals studenter som ska vara förberedda för det aktuella samhället där miljön och klimatet påverkas negativt av människans sätt att leva. Det är viktigt att belysa och problematisera hur arbetet med de 17 globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, kan bidra till utvecklingen av lärandet för hållbarhet vid svenska lärosäten.

För att studenter i högre utbildning ska rustas för att integrera frågor kring hållbarhet samt möjliggöra förmågan att reflektera kring dem behöver ett nytt angreppssätt arbetas fram. Det handlar till exempel om att studenten ges möjlighet att vara betydligt mer involverad och ansvarstagande i lärandeprocessen. Ett aktivt lärande är mer produktivt än ett passivt samtidigt som fokus bör riktas mot progression för ett djuplärande och en systematisk förståelse för komplexa resonemang.

De globala hållbarhetsmålen innehåller dimensioner om fattigdom, hälsa, utbildning, vattenförsörjning såväl som demokrati- och jämställdhet. Exempelvis, hur angriper generellt högre utbildning kvalitetsaspekten i hållbarhetsmål 4 om utbildning?

Det ställs sällan krav på vad som konkret kan förändras och genomföras. Leder skrivningar av ord och begrepp i ny skepnad endast till ”Kejsarens nya kläder” med risk att inte rikta fokus på de relevanta frågorna? Bidrar detta till att emotionellt engagemang, humanism och relationen mellan ekologi och systemisk teknikutveckling hamnar i skymundan.

Högre utbildnings roll är mycket betydelsefull för studenternas angreppssätt av hållbarhetsfrågorna i framtida privat- och yrkesliv. Studenten behöver få kontroll över sitt eget lärande samtidigt som påverkansmöjligheter bör kommuniceras tillsammans med utbildningens syfte, som i sin tur kan påverka status för hållbarhetsfrågorna.

Det förändrade sättet att se på utbildningens syfte och roll i hållbarhetsfrågor kan i och med ovanstående resonemang resultera i ett fruktbart paradigmskifte.

Åse Nygren

Rundabordsession: Om kvalitetssäkring i högre utbildning

I syfte att säkra kvaliteten i den svenska högskolan har över tid olika nationella modeller för kvalitetsgranskning tagits fram som stöd för universiteteten och högskolorna i deras interna arbete. Empiriska studier visar att kvalitetssäkringsarbetet främst har haft effekt som kan relateras till styrning och redovisningsansvar (Stensaker 2008; Stensaker och Harvey, 2011). Kvalitetsbegreppet har samtidigt blivit alltmer frikopplat från den akademiska lärarens vardagliga praktik (Newton 2000; Harvey och Stansaker, 2008; Ozga, 2011) och den legitimitet som krävs för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av lärande och undervisning saknas alltjämt (Mårtensson et al, 2014).

Den nya kvalitetssäkringsmodell som ska gälla 2017-2022 lägger särskilt fokus på lärosätenas egna interna utvecklingsarbete med att säkra kvaliteten. Detta paper diskuterar hur kvalitetssäkringsarbetet kan få ökad legitimitet och större genomslag och hur detta kan ske i relation till den nya kvalitetssäkringsmodellen. Medan ett sätt kan vara att koppla kvalitetssäkringspolicyer närmare institutionella mikrokulturer och dess historik och särart (Mårtensson et al, 2014), diskuterar detta paper om en mer dynamisk interaktion mellan kvalitetssäkringsfunktioner och högskolepedagogiska utvecklingsfunktioner på lärosätesnivå kan vara ytterligare ett sätt. En närstudie på lärosätesnivå visar att det i en sådan dynamisk interaktion kan skapas ett utrymme för tolkning och översättning av kvalitetsbegreppet, vilket i sin tur kan bidra till såväl en mer konsensuell förståelse av kvalitetsbegreppet och öka dess legitimitet.

Workshops med inbjuden kompetens

Charlotte Silander - Genus & jämställdhet i undervisningen

Charlotte kommer att introducera ämnet, uppmärksamma ny forskning och förmodligen utmana er!

Patricia Staff - Breddat deltagande i undervisningen

Patricia kommer att låta er definiera vad detta handlar om och erbjuda sin egen stora kunskap kring ämnet!

Raquel Ouriques

Approaching the Relative Estimation concept with Planning Poker: students' perception

Simulation is a powerful instrument in the education process that can help students experience a real context and understand complex concepts required to accomplish practitioners' tasks. The present study aims to investigate the software engineering students' perception about their understanding of relative estimation. We conducted a simulation exercise where students first estimated tasks applying the concepts of relative estimation based on the concepts explained in the lecture, and then to estimate tasks applying the Agile Planning Poker technique.

To investigate the students' perception, we used a survey at the end of each exercise. The preliminary results did not show statistical significance on the students' confidence to estimate relatively the user stories. However, from the students' comments and feedback, there are indications that students are more confident in using Agile Planning Poker when they are asked to estimate user stories. The study will be replicated in the near future to a different group of students with a different background, to have a better understanding and also identify possible flaws of the exercise.

Martin Stigmar

Vilket innehåll ska ingå i behörighetsgivande kurser (BHU) i högskolepedagogik? Fyra intressenters åsikter om innehållet i BHU.

Our presentation and seminar aims at contributing to the understanding of different stakeholders’ views and expectations on the content of higher education teacher training (HETT). University teachers are typically carefully trained in doing research, however, frequently they lack formal pedagogical training (Gosling, 2009; Holt, Palmer, & Challis, 2011; Swedish National Union of Students (SFS), 2015). One way to address the lack of pedagogical experience is to arrange teacher-training courses. As the quality of higher education becomes the focus of attention in the Western world and the demand on teaching and learning increase, so does the requirement of university teachers to take part in teacher training (Gibbs, 2013; Havnes & Stensaker, 2006). As universities can be described as “loosely coupled systems” (Weick, 1976) where different parts are expected to have diverging goals and course planning require the accommodation of many different perspective, several actors are likely to have different opinions about the content of higher education development courses. Accordingly, our research seeks to investigate how different stakeholders view and value the content of HETT. This research field remains under-explored and insufficiently problematized.

The aim of our seminar is to problematize and discuss four stakeholders’ views of course content in higher education teacher training in Sweden, namely: 1) students, 2) university teachers, 3) university management and 4) government. We will present patterns, similarities and differences, concerning course content in HETT, among the four different stakeholders.

Methodologically, our investigation is based on interviews and document analysis to explore different viewpoints on the content in HETT among students, university teachers, central university managers in four Swedish new universities and the government. Theoretically the analysis will be guided by Ellström’s (2006) and Dreyfus’ (1986) approaches to the relation between theory and practice.

Preliminary results indicate diverging views between different stakeholder groups where teachers and university management, expect HETT to be primarily practically oriented and relate to constructive alignment (Biggs, 2005). However, in the national recommendations on outcomes for HETT, the emphasis is on theoretical rather than practical applicability (SUHF, 2017).

In the seminar, we wish to discuss the following suggestions for HETT:
1) The ratio between theory and practice,
2) Why is it important to reflect over your teacher role, why?
3) What is your opinion about constructive alignment and the need for students with low motivation to get pushed through the system?
4) Who is to control the HETT-content and how?

Jefferson Seide Molléri

A Legacy Game for Project Management in Software Engineering Courses

Background: Software project management courses are becoming popular for teaching software engineering process models and methods. However, in order to be effective, this approach should be properly aligned to the learning outcomes. Common misalignments are caused by using a correct degree of realism or an appropriate instruction level.

Objective: To foster students to acquire knowledge (theoretical and practical) that enables them solving similar challenges to the ones they will face in real-world software projects.

Methods: We prototype and validate a legacy game that simulates the software development process. Students are required to plan and manage a software project according to its specification provided by the teachers. Teachers act as both customers and moderators, presenting the challenges and guiding the students’ teamwork.

Results: Both students’ and teachers’ perception suggest that the proposed game has potential to motivate the knowledge acquisition through problem-solving. The feedback also suggests that some measures must be taken to ensure the pedagogical alignment and a fair game.

Conclusion: The lessons learned provide suggestions for adopting this or similar games in the context of project courses. As further work, we plan to describe and extend the game rules based on the results of this application.

Stina Larsson

Metodutveckling i litteraturbaserat examensarbete inom sjuksköterskeprogrammet

Bakgrund: Majoriteten av kandidatuppsatser inom sjuksköterskeprogrammet skrivs som litteraturstudier. Att kunna genomföra en systematisk och strukturerad litteratursökning är en väsentlig del i detta arbete. I studenternas framtida yrkesprofession är det av stor betydelse att kunna söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur eftersom hälso- och sjukvård ska bedrivas utifrån evidensbaserad kunskap. Det finns behov av ytterligare forskning om utveckling av sökstrategier vid litteraturbaserade arbeten inom sjuksköterskeprogrammet.

Syfte: Projektet syftade till att undersöka vilka effekter ett fördjupat samarbete mellan lärare och bibliotekarier i kombination med förändringar i undervisning i informationskompetens (IK) har haft på sökstrategier i litteraturbaserade examensarbeten i sjuksköterskeprogrammet.

Metod: Bibliotekarier och lärare har enskilt, i par och i hela projektgruppen granskat slumpmässigt utvalda litteraturbaserade examensarbeten (var tredje uppsats, n=89) från 2012, 2014 och 2016, genomfört statistiska analyser samt tolkat resultaten med avseende på kvalitet i metodbeskrivning, metoddiskussion samt sökschema. Inom projektet har en mall för granskning av metod, metoddiskussion samt sökscheman utvecklats.

Resultat: Resultatet visar att kvaliteten på studenternas examensarbeten under perioden som har studerats har ökat signifikant med avseende på studenternas informationskompetens. Studenterna har i de senare arbetena utvecklat fler sökstrategier och sökt mer systematiskt och strukturerat. Projektet har identifierat ett antal områden med behov av fortsatt utveckling av undervisningen för att ytterligare bidra till att öka studenternas informationskompetens. Resultatet visar att studenterna har använt för få sökbegrepp och att det systematiska tillvägagångssättet behöver utvecklas ytterligare. Studenterna behöver också få ökad förståelse för vissa söktekniker samt arbeta mer med metodkapitel och metoddiskussion i förhållande till sökschemat så att text och sökschema korrelerar.

Slutsats: Pedagogisk utveckling i form av ett fördjupat samarbete mellan bibliotekarier och lärare i sjuksköterskeprogrammet rekommenderas eftersom det utvecklar studenternas sökstrategier i litteraturbaserade kandidatuppsatser. Att blivande sjuksköterskor kan söka kunskap systematiskt ökar förutsättningarna för en evidensbaserad och hållbar hälso- och sjukvård.

Christian Johansson Askling 

Triple-loop-learning for engineering education via makerspaces and project-based courses

This work is based on the idea that the purpose of engineering education is to graduate engineers who can design, and that the design task is complex and a constantly moving target. The research briefly reviews the history and role of design in the engineering curriculum. Several dimensions of the design task are then detailed, explaining why design is hard to learn and harder still to teach, and outlining the research on how design skills are learned. The currently most-favored pedagogical model for teaching design, project-based learning (PBL), is explored next, along with available assessment data on its success.

To give context to PBL we use two examples; cornerstone courses in early years of a design programme and then a capstone project with globally dispersed design teams (typically last year students). To this we add; 1) the pedagogic model of CDIO (http://cdio.org ), intentionally designed to support PBL and engineering education with its features of following up on individual student learning while still supporting team-based learning, and 2) Makerspaces as prototyping laboratories to enhance the iterative theory, design, and learning, process of students. Finally, the paper draw conclusions on this triple-loop-learning pedagogic approach and lists some of the open research questions that must be answered to identify the best pedagogical practices of improving design learning in PBL settings, after which it closes by making recommendations for research aimed at enhancing design learning in engineering education.

Florian Westphal

Is my course CDIO-IFIED? Characteristics of CDIO compliant disciplinary courses

The CDIO initiative provides a framework for the development of more practice oriented engineering programs. This framework adds non-disciplinary knowledge to originally discipline-led programs straightforwardly through the introduction of non-disciplinary courses, such as introduction courses or capstone projects. However, also already existing disciplinary courses need to be changed to achieve a truly CDIO compliant program. The question to program and course managers, arising from this requirement, is how and to what degree existing disciplinary courses need to be changed.

In this paper, we answer this question by deriving the characteristics of disciplinary CDIO courses from the CDIO standards. Further, we use those characteristics to compare the Vehicle Engineering program of the Royal Institute of Technology in Sweden, a CDIO program, with the Mechanical Engineering program of Lund University, a non-CDIO program, with respect to these characteristics. We find that more non-disciplinary learning objectives are included in CDIO courses, but that commonly included objectives are often implicit outcomes of non-CDIO courses, which just need to be made explicit. Additionally, we see that the teaching and learning activities and assessment methods of disciplinary non-CDIO courses often need only be refined to cover non-disciplinary learning objectives, rather than be replaced by new activities and methods.

Madeleine Hermann

Integrering av datorbaserade beräkningshjälpmedel på grundnivå i ingenjörsutbildningarna.

En ingenjörsutbildning börjar med matematikkurser, där studenterna främst finner analytiska lösningar på matematiska problem. Traditionellt sätt så fortsätter tillämpningskurserna i samma anda. Studenten ställer upp ekvationer utifrån fysikaliska samband och löser ekvationen, vilket ger ett svar. Verktygen är papper, penna och miniräknare. Det är ofta en stor arbetsinsats innan studenten når rätt svar och mycket av tiden läggs på matematiska steg som ligger utanför lärandemålen i kursen.

Detta traditionella inlärningssätt bidrar ofta till att studenter och de framtida ingenjörerna inte gärna räknar då lösningarna blir tidskrävande och risken för slarvfel är överhängande.

Kan man effektivisera inlärningen och förbereda studenterna inför sin roll som ingenjörer genom att integrera datorbaserade beräkningsverktyg i grundläggande tillämpningskurser?

Artikeln visar hur man integrerar verktyg i en tillämpningskurs. Studenterna löser samma problem med olika verktyg. De lär känna verktygen genom att kontrollera mot analytiska lösningar och successivt växer deras bekvämlighetszon som slutligen innefattar flera datorbaserade beräkningsverktyg och studenterna kan med gott självförtroende lösa mer komplexa uppgifter.

Effekten blev att studenterna kunde fokusera på modellbygge och analys av resultat vilket gav en djupare förståelse för teorin samt att de uppövade förmågan att använda beräkningsprogram. Arbetssättet motiverade även studenterna till att jobba på ett ingenjörsmässigt sätt.

Samtidigt som studenterna motiverades till att lösa svårare problem skapades respekt för verktygen. Studenterna förstår snabbt att programvarorna endast svarar på frågan du ställer. Det gäller därmed att ställa rätt fråga!

Genomströmningen i kursen ökade dock noterades att de som hade bäst resultat på tentamen var inte alltid de studenter som hanterade beräkningsverktygen på bästa sätt, därmed bör man utveckla examinationsformen till ett mer ingenjörsmässigt sätt.

Tillämpningsämnet i artikeln är hållfasthetslära på grundnivå som ges på civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. Beräkningsverktygen är Finita Element Metoden, Matlab och Excel.

PLEASE HIGHLIGHT YOUR CO-PRODUCERS DURING YOUR SESSION!