Anita Bengtsson Tops

Undervisning

Undervisar på grund-, avancerad- och doktorandnivå främst i kurser som berör vetenskapsteori och kvalitativa metoder samt psykiatrisk omvårdnad.

Forskning

Studien som låg till grund för min avhandling (2001) syftade till att öka kunskapen om välbefinnande, behov, socialt nätverk och livskvalitén bland personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien hade sitt avstamp från den psykiatrireform som genomfördes i Sverige under 1990-talet. Socialstyrelsens utvärdering av denna reform hade visat att personer med psykisk funktionsnedsättning inte så sällan levde under miserabla förhållanden ute i vårt samhälle. Resultaten från studien visade att personer med psykisk funktionsnedsättning hade ett stort antal icke tillgodosedda behov av vård och stöd, ett svagt socialt nätverk och skatte sin livskvalité lågt. Dessutom visade den att personal som arbetade med dessa personer inom den psykiatriska vården inte hade möjlighet på grund av bristande resurser och tid att tillgodose personernas behov.

Vid sidan om studier kring vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning har min tidigare forskning även omfattat genusrelaterad forskning kopplat till alkoholmissbruk, egenvård vid reumatisk sjukdom och benskörhet bland äldre kvinnor, våld mot personer med psykisk sjukdom samt instrumentutveckling.

Mina tre tydligaste forskningsinriktningar handlar idag om a) våldsutsatthet bland personer med psykisk funktionsnedsättning, b) vardagslivet inom LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning, c) hyresvärdars stöd till hyresgäster med psykisk sjukdom.

a) Våldsutsatthet bland personer med psykisk funktionsnedsättning

Den forskning som är fokuserad på våldsutsatthet bland personer med psykisk funktionsnedsättning har genomförts i nära samverkan med brukarföreningen RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa). Studierna inom denna inriktning startade efter ett initiativ från RSMH och pågår i Skåne. De studier som är genomförda har visat att personer med psykisk funktionsnedsättning i större omfattning än personer generellt är utsatta för hot om våld, fysisk misshandel och sexuella övergrepp; att personens psykiska hälsa och livskvalité försämras efter att ha blivit utsatt för våld samt att förövare är såväl partners, familjemedlemmar, obekanta, vänner och vårdgivare. De har också visat att personal saknar tolkningsramar för hur förstå våldets uttryckssätt, dess konsekvenser samt hur på bästa sätt hjälpa och stödja den våldsutsatta personen. Just nu pågår studier om hur på bästa sätt befrämja hälsa, välbefinnande och återhämtning bland våldsutsatta personer med psykisk funktionsnedsättning.

Finansiering: 345.000 sek. mellan 2002-2005 RSMH; 1 miljon sek. 2005- Forskningsprogramstöd FAS via CEPI. Huvudsökande: Lars Hansson, Lunds universitet.

b) Vardagslivet inom LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Den forskning som är fokuserad på vardagslivet inom LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning initierades av Länsstyrelsen i Skåne. De studier som är genomförda visar att brukarna av denna LSS-insats upplever att insatsen bidrar till återhämtning men innebär också att leva ett passivt liv tillsammans med andra personer som de inte själv valt att bo med, en anpassning till boendets normer och krav som inte står i samklang med personens önskningar och mål i livet. Studierna visar också att personal arbetar under förutsättningar där klara mål för verksamheten saknas. De upplever också sin arbetssituation som fragmenterad och som att de balanserar mellan de olika fragmenten vilket kan leda till psykisk ohälsa i form av stress och känslor av otillräcklighet.

Finansiering: 345.000 sek. mellan 2002-2005 Länsstyrelsen Skåne. Huvudsökande: Anita Bengtsson-Tops; 300.000 sek. 2006-2007 CEPI; 1.4 miljoner sek. mellan 2011-2015 Carema Care. Huvudsökande: Anita Bengtsson-Tops.

c) Hyresvärdars stöd till hyresgäster med psykisk sjukdom

Den forskning som är fokuserad på hyresvärdars stöd till hyresgäster med psykisk sjukdom initierades av fynd från ovan nämnda forskning där det visade sig att brukare av LSS-boendeverksamheter önskade ett oberoende lägenhetsboende. Fyndet genererade idéer om vilka förutsättningar och erfarenhet har hyresvärdar i relation till hyresgäster med psykisk funktionsnedsättning. En initial studie visade att hyresvärdar i sitt vardagliga arbete ofta mötte och bemötte personer med psykisk ohälsa men att de hade låg kunskap om hur förstå och bemöta dessa. Studien ledde till utvecklandet av en utbildnings intervention för hyresvärdar och som nu håller på att utvärderas.

Finansiering: 800.000 2012- forskningsprogramstöd FAS via CEPI. Huvudsökande: Mona Eklund, Lunds universitet.

Forskar grupp Psyk-PHASI

Forskargruppen Psyk-PHASI som står för Psychiatric care – Participation, Health, Activity and Social Inclusion är en tvärprofessionell forskargrupp som fokuserar på frågor relaterat till vardagslivet för dels personer med psykisk funktionsnedsättning dels professionella som ger vård och stöd till dessa. I gruppen finns tre seniora forskare och fyra disputerade forskare. I forskargruppen finns ämnen som vårdvetenskap, arbetsvetenskap, folkhälsa, arbetsterapi, sociologi och statsvetenskap representerade.

Gruppen har ett specifikt fokus på frågor om delaktighet och kan beröra patienters/brukares möjligheter och förmåga till att påverka och delta i beslut som berör dem gällande vård- och stödinsatser, boende, sysselsättning och arbete. Fokus på delaktighet kan också beröra professionellas möjlighet att påverka innehåll i de vård-och stödinsatser som erbjuds.

Ett annat fokus är hälsa. Utifrån dels ett salutogent dels ett rättighetsperspektiv undersöker vi frågor som är kopplade till patienters/brukares och professionellas hälsa. Vi undersöker vilken mening personer med psykisk funktionsnedsättning tillskriver begreppet hälsa samt vilka faktorer som kan tänkas påverka personens hälsa. Vi undersöker också professionellas arbetsrelaterade hälsa samt faktorer i arbete och organisation som kan tänkas påverka denna.

Ett tredje fokus är aktivitet och med det menas daglig aktivitet, sysselsättning och arbete. Även inom denna domän undersöker vi såväl patienters/brukares som professionellas erfarenheter av aktivitet som framförallt främjar hälsa. Just nu är vi inne i en fas där vi problematiserar begreppet aktivitet i relation till personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett problemområde som har stor potential för att utveckla såväl nya teorier som forskningsmetoder.

Ett fjärde fokus är frågor om social inklusion gällande personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta fokus är innovativt då tidigare forskning framförallt har berört dess motsats, dvs. social exklusion och stigma. Inom denna domän undersöker vi till exempel hur våldutsatta personer med psykisk funktionsnedsättning på bästa sätt kan återta sin egenmakt och kontroll över livet, hur personens social nätverk bidar till social inklusion, samt om och hur professionellas stöd utgör en faktor för social inklusion.

Sammantaget kan sägas att forskargruppen forskar kring frågor om hälsa, livskvalitet, kompetens/förmåga och rättvisa (Capability justice). Samtlig forskning som bedrivs inom forskargruppen har hittills varit externfinansierad.

Publikationer