Sluta plåstra - Projektbeskrivning

Sluta Plåstra – hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården

Projektledning: Göran Ejlertsson (ansvarig), Ingemar Andersson, Pär Pettersson samt Jan Forslin, KTH
Doktorander: Petra Nilsson (folkhälsovetenskap) och Ulf Ericsson (arbetsvetenskap)
Projektsamarbete: Region Skåne och Ängelholms sjukhus. Projektet har en speciell stödgrupp (pdf, nytt fönster).

Trots en viss nedgång de senaste åren har fortfarande Sveriges befolkning en hög nivå av både sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Detta tillsammans med ökande vårdkostnader tär på samhällsekonomin. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården är extra bekymmersam. Orsaker kan sökas bland annat i icke ändamålsenlig arbetsorganisation och ett eftersatt ledarskap, men kanske också i ett svagt ut­vecklat medarbetarskap

Arbetsplatsen utgör en potential för att skapa eller befästa människors hälsa. Den traditionella synen på arbetsmiljön som en hälsorisk har allt mer ersatts av eller kompletterats med en syn på arbetet som just hälsobringande – salutogent. Inom forskningen talar man nu om hållbara arbetssystem, vilka har förmågan att återskapa eller öka energin hos de arbetande samtidigt som de är konkurrenskraftiga.

Syftet med projektet är att utveckla en modell för en hälsoskapande arbetsplats, inklusive utveckling av instrument för operationalisering av salutogena arbetsfaktorer. Modellen utvecklas genom ett deltagarbaserat arbetssätt och prövas empiriskt. Projektet är flervetenskapligt. Fokus ligger inom folkhälsovetenskap med dess hälsofrämjande ansats respektive inom arbetsvetenskap med dess fokus på ledarskap och arbetsorganisation.

Projektet, vilket genomförs vid Ängelholms sjuk­hus, har hittills utvecklats i en positiv process, där delaktighet och engagemang bland medarbetare och avdelningschefer är grundläggande.

Insamlandet av material för att uppfylla syftet med en generisk modell för en hälsoskapande arbetsplats/hållbart arbetssystem har tillhandahållits genom 1) dialogfora regelbundet tillsammans med avdelningscheferna, 2) avdelningsträffar tillsammans med undersköterskor, sjuksköterskor och avdelningschefer, 3) djupintervjuer samt 4) deltagande observationer med framförallt avdelningschefer men även med undersköterskor och sjuksköterskor.

Tre centrala delar har befunnits viktiga för att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetssystem: Självorganisering, det vill säga ett handlingsutrymme på lokal nivå som genom dialog och interaktion låter fler förmågor än tidigare komma till uttryck. Intersubjektivt meningsskapande, dvs. att det finns förutsättningar att skapa mening och att begripliggöra sammanhanget och situationen i vilken de anställda verkar. Avdelningschefens funktion. Avdelningscheferna har en viktig funktion i att "organisera organiserandet" på avdelningsnivå, även om förutsättningarna många gånger är allt för begränsade, speciellt i tider av förändring. Rollen är viktig, inte minst mot bakgrund av att det till exempel enbart inom Region Skåne finns ungefär 1000 av dessa första linjens chefer.

Insamlandet av material för instrumentutvecklingen har skett genom enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer. Utifrån dem har en förklaringsmodell, som belyser salutogena arbetsfaktorer, konstruerats. Den består av sex dimensioner av arbetsupplevelser: inre arbetsupplevelser, autonomi, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, omorganisation/förändringsarbete och tidspress. Fasetterna har satts samman till ett instrument, vilket håller på att ytterligare prövas empiriskt i ett större sammanhang.

Tanken är att instrumentet ska anpassas till något befintligt datorsystem, så att de anställda på ett enkelt sätt kan besvara frågorna. Utdata ska presenteras på ett sådant sätt att de dels är användbara i den interna dialogen medarbetare emellan med avsikten att höja tillfredsställelsen på arbetsplatsen, dels kan användas för ledningen att "ta tempen" på organisationen, det vill säga kunna följa utvecklingen av relevanta variabler över tid.