Bodil Hernroth - Pågående forskning

Forskning inom immunologi och blodkroppsbildning

De främsta aktörerna i kroppens immunförsvar är de cirkulerande blodcellerna som hos människan kallas leukocyter eller vita blodkroppar. Hos människan och andra ryggradsdjur kan vissa blodceller producera antikroppar. Dessa utgör ett specifikt riktat försvar, som snabbt känner igen inkräktande fiender och aktiverar immunförsvaret. Trots att de ryggradslösa djurens blodceller inte kan producera antikroppar har de ändå utvecklat ett effektivt försvar mot bakterier och virus, i vissa avseende bättre än människans.

Ett exempel är musslor som kan leva i starkt förorenade miljöer och konsumera stora mängder bakterier utan att bli sjuka. Genom att studera deras antimikrobiella peptider och hur aktiviten av dessa påverkas av t.ex salthalt, pH och temperatur hoppas vi kunna lägga grunden för utveckling av nya antibiotika med minder benägnehet att framkalla antibiotikaresistens. Många ryggradslösa djur har också en väldigt god förmåga att läka sår utan att förblöda eller bli inflammerade. Så kan t.ex. sjöstjärnor överleva även om de förlorar hela armar. De läker såren snabbt och kan därefter t.o.m. återskapa den förlorade kroppsdelen. Genom att studera stamcellernas mognad till blodceller, deras förmåga att bekämpa mikroorganismer samt deras roll i sårläkning och återbildning av ny vävnad vill vi nå grundläggande kunskaper som kan vara till nytta i biomedicinsk forskning.

Pågående forskningsprojekt: Protein-uttryck under sårläkning i sjöstjärnan Asterias rubens. Kontaktperson: Bodil Hernroth

.
Coelomocyter fagocyterar fluorecens-märkta jästceller. Foto: B. Hernroth

Eko-immunologi i ett förändrat klimat
Vi har tidigare upptäckt att mekanismer i immunförsvaret hos marina evertebrater är känsliga markörer då man vill undersöka miljöeffekter. Nu studerar vi hur klimatförändringen kan påverka interaktionen mellan patogena mikroorganismer och immunförsvaret. De av människan orsakade koldioxidutsläppen till atmosfären leder till global uppvärmning men också till att haven försuras då gasen löser sig i vattnet. Nyligen har vi visat att immunsystemet hos sjöstjärnor, kräftor och blåmusslor påverkas negativt då vi simulerar en miljö som enligt FN:s klimatpanel motsvarar den som förväntas finnas i havet i slutet av detta århundrade. Bland annat bildades det färre immunaktiva celler och deras förmåga att döda mikroorganismer försvagades. Experiment på musslor visade att det nedsatta immunförsvaret ökade deras mottaglighet för vibrio-infektioner. Miljöförändringens effekt på tillväxt och virulensegenskaper hos patogena mikroorganismer studeras också för att vi skall kunna förstå om infektionssjukdomarna kommer att öka i den förändrade miljön. Utgången av kampen mellan patogener och värdorganismerna kan i hög grad påverka framtidens ekosystem.

Pågående forskningsprojekt: Ger klimatförändringen ökad infektionsrisk för marina evertebrater? Finansiering: Gothenburg University Reseach Platform for Integrative Physiology (GRIP) Projektledare: Bodil Hernroth

Havet som reservoar för patogena mikroorganismer

Havet är ett naturligt habitat för många bakterier som tillhör släktet Vibrio. Vissa är patogena för människan och kan orsaka diarrésjukdomen kolera och ibland sårinfektioner och öroninflammationer. Andra vibrio-arter kan orsaka sjukdom hos fisk och evertebrater och på så vis påverka både vilda och odlade bestånd. Vibrio är vanliga i varma vatten och de förändringar i klimatet som uppmärksammats under senaste decennierna kan antas påverka deras utbredning. Det finns dessutom många patogena mikroorganismer som släpps ut i haven via avloppsvatten och många av dessa har visat sig överleva bra i den marina miljön. Våra tidigare studier har visat att både virus och bakterier lätt ansamlas i filtrerande skaldjur såsom musslor och ostron och riskerar därmed att återföras till människan. Skaldjurens immunförsvar kan försvagas av miljögifter vilket gör att mikroberna elimineras långsammare och därmed ökar risken ytterligare för smitta till människan. Speciellt viktigt är detta för många kustnära utvecklingsländer, där vattnet ofta är förorenat och konsumtionen av dessa billiga och lättillgängliga livsmedel är hög. Här drabbas också befolkningen ofta av diarrésjukdomar. Våra studier är mest fokuserade på patogener i akvatisk miljö i Mozambique där vi undersöker effekten av klimatförändringen på olika patogeners förekomst, infektionsförmåga och antibiotikaresistens.

Pågående forskningsprojekt: Combating waterborne infectious diseases and spread of antibiotic resistance in Mozambique; Finansiering: Sida SWE-2003-108.
Projektledare: Bodil Hernroth

Musslor samlas då det är lågvatten i Maputo Bay, Mozambique, Foto: B. Hernroth.