”Bakterierna har nästan blivit som mina husdjur!”

– Att läsa till biomedicinsk analytiker är ett smart val eftersom det ger stora jobbmöjligheter, konstaterar Johanna Nilsson. Utöver arbetet i laboratoriet på sjukhuset i Halmstad ägnar hon sig åt både forskningsprojekt och undervisning.

– Det är ett väldigt spännande och varierande jobb. Ingen arbetsdag är den andra lik. Dessutom känns det oerhört meningsfullt att kunna hjälpa enskilda patienter.

Johanna Nilsson har just påbörjat ett forskningsprojekt, knutet till barnkliniken vid sjukhuset i Halmstad, där nyfödda barns tarmbakterier ska kartläggas. Parallellt med forskningen arbetar hon som biomedicinsk analytiker på laboratoriet för klinisk mikrobiologi, där hon undersöker eventuella infektioner hos patienter.

Att hon skulle tillbringa dagarna i ett laboratorium, i sällskap med mikroskop och bakterieodlingar, var inget hon kunde gissa när hon växte upp. Istället drömde hon om att få jobba med djur och natur, helst som veterinär.

– Jag läste om alla världens djur och kunde namnen på allt från bisonoxe till fjällämmel. Däremot hade jag ingen koll på bakterier…

"Vid en första anblick var det mest ett rum med en massa instrument, men snart förstod jag att yrket handlade om mycket mer än så."

Under gymnasiet gick hon naturvetenskapligt program i Helsingborg. Vid ett tillfälle gjorde klassen ett studiebesök på avdelningen för klinisk kemi på det närbelägna lasarettet.

– Det var första gången jag hörde talas om begreppet biomedicin. Vid en första anblick var det mest ett rum med en massa instrument och maskiner, men snart förstod jag att yrket handlade om mycket mer än så.

"... den stora fördelen med biomedicinska analytikerprogrammet var att man fick en yrkesutbildning med legitimation samtidigt som man också hade möjlighet att läsa vidare efter examen."

Nyfikenheten hade väckts, och Johanna Nilsson bestämde sig för att undersöka vilka utbildningar som kunde leda fram till ett intressant arbete i ett sjukhuslaboratorium.

– Det fanns flera olika utbildningar som framstod som nästan identiska. Men jag förstod att den stora fördelen med biomedicinska analytikerprogrammet var att man fick en yrkesutbildning med legitimation samtidigt som man också hade möjlighet att läsa vidare efter examen.

"...lärarna finns nära till hands, vilket gör att man har stora möjligheter att få god hjälp."

Valet av studieort föll på Kristianstad tack vare möjligheterna att skaffa billigt boende. När hon väl påbörjat utbildningen insåg hon också fördelarna med att studera på en mindre högskola med närhet till lärarna.

– Det kan verka ganska enkelt att komma in på programmet, men studierna är en större utmaning än vad många tror. Man behöver planera och lägga upp en bra studieteknik från första dagen. Men lärarna finns nära till hands, vilket gör att man har stora möjligheter att få god hjälp.

Hon beskriver utbildningen som bred, men redan första året insåg hon att mikrobiologi i laboratorium var hennes favoritområde.

– På högskolan fick vi stort utrymme att öva på saker i praktiken. Jag gillar mikrobiologi för att det är så konkret och samtidigt självständigt. Man är med hela vägen, odlar bakterierna manuellt och avgör, utifrån den egna kunskapen, om det är en farlig bakterie.

En bit in på utbildningen kontaktade hon sjukhuset i Halmstad och frågade om hon kunde komma på studiebesök. Detta ledde så småningom till sommarjobb under studietiden. Efter tre års studier och examen från biomedicinska analytikerprogrammet var hon välkommen att börja arbeta på sjukhuset i Halmstad.

– Det är en fantastisk arbetsplats. Sjukhuset är förhållandevis litet, vilket gör att man får gå runt på olika ställen. Jag började på molekylärlaboratoriet, numera är jag på baktlabb. Det är väldigt varierande.

"Det kan vara helt livsavgörande att hitta den bakterie som orsakat patientens infektion, så tack vare vår kunskap kan vi rädda liv."

I arbetsuppgifterna ingår att se och bedöma olika tillstånd – allt från urinvägsinfektion till blodförgiftning – och också bedöma vilken behandling som är mest effektiv.

– Det kan vara helt livsavgörande att hitta den bakterie som orsakat patientens infektion, så tack vare vår kunskap kan vi rädda liv.

I samband med covidpandemin blev det tydligt, även för gemene man, vilken avgörande roll de biomedicinska analytikerna hade för befolkningens hälsa och välmående. Johanna Nilsson och hennes kollegor på sjukhuset i Halmstad fick i uppdrag att analysera de covidtester som kom in från Hallands invånare.

– Det var enormt hög belastning och vi jobbade väldigt intensivt. För mig har jobbet alltid varit meningsfullt men nu fick också omvärlden upp ögonen för yrket biomedicinsk analytiker, och fattade att det faktiskt är en egen yrkeskategori.

"... jag visste att det skulle ge möjlighet att doktorera i framtiden."

Johanna Nilsson kände dock att hon ville fördjupa sina kunskaper i mikrobiologi, så parallellt med arbetet på laboratoriet började hon studera vid Masterprogrammet i molekylärbiologi, inriktning mikrobiologi, vid Lunds universitet.

– Jag funderade på om jag verkligen skulle läsa vidare eller om det kanske var slöseri med tid och pengar. Men jag har alltid gillat att plugga, läsa och skriva, och jag visste att det skulle ge möjlighet att doktorera i framtiden.

När hon påbörjade masterutbildningen i Lund blev det genast tydligt att hon hade med sig betydligt mer praktiska kunskaper från biomedicinska analytikerprogrammet i Kristianstad, jämfört med många studenter som gått liknande utbildningar.

– Jag hade ordentliga förkunskaper som jag kunde dra nytta av när vi exempelvis skulle odla bakterier.

"Mina chefer uppmuntrar forskningen och jag har fått ganska fria tyglar att själv utforma projektet, vilket är ganska unikt."

Sedan hon tagit sin Masterexamen har hon fortsatt arbeta i Halmstad, med visst påslag i lönekuvertet. Men vidareutbildningen har också gett möjligheter för forskning och fördjupning. Nyligen inledde hon samarbetet med en forskargrupp knuten till barnkliniken, där uppgiften är att undersöka utvecklingen av tarmbakterier under de första levnadsåren.

– Mina chefer uppmuntrar forskningen och jag har fått ganska fria tyglar att själv utforma projektet, vilket är ganska unikt. Det känns verkligen som att masterutbildningen öppnar upp för nya vägar.  

Utöver forskning och laboratoriearbete hoppar hon numera också in som lärare på biomedicinprogrammet vid Högskolan i Halmstad.

– Det är kul att få vända och vrida lite på kunskaperna tillsammans med studenterna.

"Det händer saker hela tiden, vilket är stimulerande."

Själv känner Johanna Nilsson sig nöjd över sina vägval. Arbetet som biomedicinsk analytiker visade sig vara mer mångfacetterat än hon hade kunnat föreställa sig.

– Det händer saker hela tiden, vilket är stimulerande. Bara de senaste fem åren har det kommit nya maskiner och metoder som vi arbetar med varje dag. Och skulle man tröttna, så kan man bara byta område och växla mellan mikrobiologi, patologi, klinisk kemi... Det är ett väldigt brett yrke.

Barndomens förkärlek för olika djur finns visserligen kvar, men hon har aldrig ångrat att hon inte blev veterinär.

– Då tyckte jag det var intressant med hundra olika djur, nu har jag insett att det finns tusentals olika bakterier, och de har nästan blivit som mina nya husdjur! säger hon och ler.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: privat