”Plötsligt inser man hur allt inuti oss hänger ihop!”

Intresset för kemi, matematik och fysik lockade in Alice Nilsson på utbildningen till biomedicinsk analytiker. Sedan tre år arbetar hon på Centralsjukhuset Kristianstad.

Kristianstad ligger 25-åriga Alice Nilsson varmt om hjärtat. Inte bara för att hon är född och uppvuxen här, utan också för att hon, sedan många år tillbaka, är lagkapten i fotbollslaget Kristianstad DFF. När hon gått ut den naturvetenskapliga linjen på gymnasiet och började fundera på vidareutbildning, låg det därför nära till hands att plugga på Högskolan Kristianstad.

– Jag tyckte att kemin, matten och fysiken var de roligaste lektionerna på gymnasiet. Därför lät utbildningen till biomedicinsk analytiker spännande, även om jag egentligen inte kände till yrket sedan tidigare. Jag tänkte: "jag testar och ser om det är något för mig".

Den första tiden på högskolan innebar en djupdykning i de teoretiska ämnena. Cellbiologin var det mest intressanta.
– Det gjorde att man började man förstå hur kroppen fungerar. Det är fascinerande, när man plötsligt inser hur allt inuti oss hänger ihop och gör att vi lever och fungerar.
Studierna kombinerades med träningar, och ofta fick hon plocka fram kurslitteraturen i bussen på väg till matcherna.

– Jag är van vid att planera min tid, men hade också förstående lärare som ibland gick med på byta dag för laborerande om det krockade med en match.

En bit in på utbildningen varvades teorin med praktiska moment, som studiebesök och VFU (verksamhetsförlagd utbildning).

– Då fick vi en inblick i vad själva arbetet innebar. Det var verkligen motiverande.

Alice Nilsson och hennes kurskamrater blev också varse om yrkets spännvidd. En biomedicinsk analytiker kan arbeta nära patienterna på provtagningen, men också ägna sig åt metallanalyser på avdelningen för arbets- och miljömedicin eller undersöka antikroppar på serologen.

– Men själv lockades jag mest av arbetet på avdelningen för klinisk kemi, eftersom det innebar många skiftande uppgifter. Det gjorde att jag också valt allmänkemi som specialinriktning.

Under studierna fick Alice Nilsson sommarjobb på Centralsjukhuset Kristianstad, och efter examen i juni 2016 blev hon anställd. Som nybliven biomedicinsk analytiker kände hon att kunskaperna från högskolan kom väl till pass, även om arbetsmetoderna på laboratoriet skilde sig en del från högskolemiljöns rutiner.

– På högskolan gjorde vi analyserna manuellt, vilket bidrog till att man hade koll på grunderna. Men på sjukhuslaboratoriet finns maskiner till det mesta, och dem lär man sig att hantera efterhand.

Själv är Alice Nilsson instrumentansvarig för stora analysplattformar på sjukhuset. Typexemplet är att undersöka prover från en patient som kommit in till akuten med hjärtstillestånd.

– Att kunna hjälpa andra människor med sin kunskap – det gör jobbet som biomedicinsk analytiker extra intressant, säger Alice Nilsson.

Gemenskapen mellan kollegorna och det omväxlande arbetet är det som bidrar till trivseln på jobbet. Stora pensionsavgångar inom yrket har gjort att hon fått många nya kollegor den senaste tiden. Flera av dem har, liksom Alice Nilsson, pluggat på Högskolan Kristianstad.

Fascinationen för kroppen, som väcktes under utbildningen, håller i sig.

– Det blir särskilt tydligt när jag själv blir sjuk. Då påminns jag om allt som händer i kroppen. Och jag kan fortfarande känna tacksamhet när den väl fungerar.

Text: Kerstin Weman Thornell