Kliniska verksamheter

Arbets- och miljömedicin

På laboratoriet utreds enskilda patienter eller grupper med misstänkt arbetsmiljö- eller miljörelaterad ohälsa. De arbetar även med att förebygga ohälsa betingad av arbetsmiljön eller den allmänna miljön.

Klinisk farmakologi

Är användningen av läkemedel i sjukvården säker och effektiv? Det undersöker man på ett farmakologiskt laboratorium. Målet är att medborgarna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling med ett minimum av biverkningar. Inom området gör man även missbruks- och dopinganalyser.

Klinisk fysiologi

På avdelningen för klinisk fysiologi utförs analyser av olika organs funktion. Framförallt undersöks vitala organ eller organsystem som hjärta, kärl, hjärna, lungor, njurar och nedre urinvägar. Olika tekniker används, till exempel ultraljud, nuklearmedicin och elektrofysiologi.

Klinisk genetik

Genetiska analyser görs för att fastställa om en sjukdom har genetisk orsak, till exempel förändringar (mutationer) i kromosomer. Oftast är genetiska mutationer medfödda och finns i alla kroppens celler, även om sjukdomen bara drabbar vissa organ. Vissa sjukdomar är ärftliga och därför kan släktingar behöva undersökas och informeras om risken att drabbas. . Den kliniska verksamheten är inriktad mot laboratorieservice samt onkogenetisk, neurogenetisk och allmängenetisk patientmottagning.

Klinisk immunologi

Kroppens immunförsvar kan felaktigt angripa kroppens egen vävnad. Immunsystemet kan vara överkänsligt mot vissa ämnen, som t ex pollen eller gluten. Genom en immunologisk analys undersöks vad den underliggande orsaken är, så att behandlingen blir korrekt. Man diagnostiserar allergier, immundefekter samt inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Det görs även utredningar inför transplantationer.

Klinisk kemi

Inom klinisk kemi utreds koncentrationen av olika biokemiska substanser i blod, urin och andra kroppsvätskor. Laboratorierna på sjukhus har ofta öppet dygnet runt, året runt. Analyser görs ofta på blodkroppar och sköldkörtelhormoner. Man letar även efter markörer för (tecken på) diabetes, hjärtinfarkt eller njurskada.

Klinisk mikrobiologi

På mikrobiologiska laboratorier undersöks prover för att påvisa eller utesluta infektioner orsakade av mikroorganismer som bakterier, virus, svampar eller parasiter. Många olika metoder används, bland annat odling och mikroskopi. Det görs även kontroller på att patientens behandling fungerar.

Klinisk neurofysiologi

Här utreds sjukdomar som drabbar nervsystemet. Elektrofysiologiska och nukleärmedicinska metoder används för att mäta hjärnans och nervernas funktion i syfte att underlätta för den behandlande läkaren att ställa diagnos eller styra behandling.

Klinisk patologi/cytologi

Patologisk och cytologisk analys görs på vävnadsprover, till exempel tumörer. Analyserna utgår från kroppsvätskor och cellutstryk, till exempel från gynekologiska cellprovskontroller. Prov prepareras, färgas och diagnostiseras i mikroskop.

Transfusionsmedicin

På det transfusionsmedicinska laboratoriet utförs blodtappning och testning av blodgivare samt framställning av blodkomponenter (erytrocyter, plasma och trombocyter). Vanliga analyser är blodgrupperingar och förenlighetsprövningar inför blodtransfusioner. Även identifiering av erytrocytantikroppar samt utredningar av transfusionsreaktioner utförs.

Magister och fortbildningskurser

Efter examen har du möjlighet att fortsätta studera. Vi ger fortsatta kurser på avancerad nivå som du kan kombinera med andra kurser inom ämnesområdet för att sedan avsluta med ett magisterarbete. De kurser vi ger i biomedicinska laboratorievetenskap kan även kombineras med kurser inom ämnet som studerats på ett annat lärosäte. Läs mer om fortsatta studier.