Felix tog klivet från industrin till skolvärlden
Felix Nilsson hade siktet inställt på teknikbranschen, men kände sig aldrig hemma inom industrin. Nu är han istället på god väg att bli grundlärare inom fritidshem, och kan inte tänka sig ett bättre arbete. Med spänning, glädje och en smula nervositet ser han fram emot examen och jobb.
– Om man vill arbeta på fritidshem så måste man våga sätta sig i skolbänken, oavsett om det blir tufft eller inte, säger Felix Nilsson, som går femte terminen på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem.
– Det har varit fyra veckor av glädje!
Felix Nilsson har just kommit tillbaka från VFU:n (verksamhetsförlagd utbildning), och sammanfattar sin tid på Linnéskolans fritidshem i Hässleholm, där han dagligen umgåtts med ”trettio små busar”.
– Jag hade egentligen velat stanna längre, för jag trivdes med både barn och kollegor.
Nu återstår en termin på Högskolan Kristianstad innan han kan få sitt kvitto, i form av en grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem.
Att denne 24-åring skulle satsa på ett yrkesliv inom skolvärlden var egentligen ganska otippat. Planen var att bli ingenjör, precis som sin far.
– Jag såg framför mig en karriär inom teknikbranschen, så mina val i tonåren styrde mig åt det hållet.
Efter fyra års gymnasiestudier var han gymnasieingenjör i produktionsteknik och började arbeta inom industrin. Men mötet med arbetslivet blev inte som han föreställt sig.
– Det klickade aldrig riktigt, så efter ett halvår slutade jag.
"Framför allt gillade jag timmarna på fritidshemmet, som var så fyllda av glädje och lek. Det var här jag ville jobba!"
För att ha en tillfällig försörjning sökte han vikariat inom skolvärlden, och fick erbjudandet att bli elevassistent. Till sin stora förvåning kände han sig genast hemma i den nya rollen.
– Framför allt gillade jag timmarna på fritidshemmet, som var så fyllda av glädje och lek. Det var här jag ville jobba!
Efter ett halvår, och en del funderingar, bestämde han sig för att satsa helhjärtat, och utbilda sig till grundlärare inom fritidshem.
– På sätt och vis kan man säga att jag ändå följt min familjetradition. Min mamma är förskollärare och flera andra släktingar arbetar inom skolan. Så jag kände stort stöd från dem.
"Det känns verkligen som att lärarna brinner för att förmedla sin kunskap till oss."
Förstahandsvalet för de kommande studierna var Högskolan Kristianstad, som han hört mycket gott om, och som dessutom låg på bekvämt pendelavstånd från hemmet i Hässleholm. Klassen, som bestod av ett 40-tal studenter, fick börja från grunden med att lära sig om fritidshemmets historia. Därpå följde en lång rad intressanta kurser, däribland utvecklingspsykologi.
– Det var mycket pluggande, men fantastiskt intressant. Jag fick lära mig mycket nytt som ger större förståelse för arbetet med barnen.
Han uppskattar också den täta kontakten med lärarna på högskolan, som han beskriver som tillgängliga och kunniga.
– Det känns verkligen som att de brinner för att förmedla sin kunskap till oss.
"Det var fantastiskt att få komma och se glädjen hos eleverna, och att veta att man faktiskt har möjlighet att påverka dessa barns liv genom spel, lekar och samtal."
Varje termin har de haft verksamhetsförlagd utbildning, då de fått pröva sina färdigheter på ett fritidshem. Redan vid första perioden kände Felix Nilsson att han hamnat rätt i yrkeslivet.
– Det var fantastiskt att få komma och se glädjen hos eleverna, och att veta att man faktiskt har möjlighet att påverka dessa barns liv genom spel, lekar och samtal.
Han beskriver vardagen på fritidshemmet som ett ständigt givande och tagande. Under den gångna VFU:n har han själv lärt sig en mängd nya saker av barnen – som exempelvis en rad knep och lekar med Pokémon.
– Dessa sex- och sjuåringar har så oerhört mycket kunskap att bjuda på. På fritidshemmet lär man sig saker tillsammans, hela tiden.
"Jag vill verkligen försöka se de enskilda eleverna. Det finns en del barn som går en hel dag utan att de egentligen pratar med någon. Det vill jag försöka förändra."
Själv är han en drivande person som strävar efter att hitta fram till de där eleverna som hamnat lite i skymundan.
– Jag vill verkligen försöka se de enskilda eleverna. Det finns en del barn som går en hel dag utan att de egentligen pratar med någon. Det vill jag försöka förändra.
Under sin utbildning har han valt hem- och konsumentkunskap som särskild inriktning. På sätt och vis är det ett strategiskt beslut; inte många killar arbetar med just detta, vilket ökar chanserna för intressanta jobb.
– Men det är också spännande ämne, och så oerhört mycket mer än att bara laga mat. Det kan handla om ekonomi, näringslära, hur man hanterar mat… Saker som är bra att kunna. Och det uppstår också många tillfällen att vidga elevernas vyer.
Själv tycker han att han, efter snart tre års studier, är rustad och redo att ge sig ut i arbetslivet på allvar. Att jobba på fritidshem som outbildad lärare hade inte varit samma sak.
– På fritidshemmet behövs den vetenskapliga grunden. Vi vill ju inte att våra barn ska ha outbildade lärare på skolan – varför skulle eleverna då ha outbildade lärare under eftermiddagarna, på fritidshemmet? frågar han retoriskt.
Arbetsmarknaden för grundlärare inom fritidshem ser ljus ut. Vissa av klasskamraterna har redan fått jobberbjudande. Felix Nilsson konstaterar att tjänsterna finns där, men man behöver också hålla sig framme och marknadsföra sig själv.
– Jag har en del krokar ute, så vi får se var jag hamnar. Det känns lite nervöst, men framför allt ska det bli roligt och spännande.
Text och foto: Kerstin Weman Thornell