Abstract inom temat i bokstavsordning efter presentatörens namn:

”Vi pratar bara lite om porr” – analys av bilderboken Sesam Sesam

Christoffer Dahl

Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta känsliga och komplexa ämnen. Agnes-Margrethe Bjorvande (2012) diskuterar relationen mellan far och son i Den arge (2003), som handlar om våld i hemmet, och om pojken Boj kommer att reproducera faderns beteende fastän berättelsen till synes slutar väl. I Dahles Sesam Sesam (2017) är det internet som ett slags magisk port till en besynnerlig vuxenvärld som står i centrum. Den handlar om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Den arge gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv: spänning, nyfikenhet, äckel och skam men den visar också hur barn och vuxna kan diskutera dessa känslor. I denna studie kommer jag att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera värderingar, attityder och reaktioner. Jag kommer också att visa hur text och bild väcker engagemang och bjuder in läsaren till reflektion. Dessa infallsvinklar är intressanta ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv eftersom de uppmärksammar hur semiotiska resurser rymmer olika betydelsepotentialer för att gestalta och problematisera känslor i berättelser som kan uppfattas som provokativa. Frågorna jag ställer är: Hur används skrift och bild för att förstärka eller försvaga olika reaktioner, attityder och värderingar? Hur används skrift och bild för att skapa engagemang? Vilka litteraturdidaktiska möjligheter och utmaningar rymmer texten? Teoretiskt och metodologiskt utgår jag från apprasialteori (Martin & White 2005) som tar sikte på attityd, dialogicitet och gradering i text. Vidare använder jag en sociosemiotisk analysmodell (Kress & van Leeuwen) som är en grammatik för text- och bildanalys och som liksom appraisalteori har sin grund i Hallidays språksyn.

Referenser

Bjorvande, Agnes-Margretha, “Do Sons inherit the Sins of their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man”, New directions in picturebook research, Teresa Colomer, Bettina Kümmerling-Meibauer & Cecilia Silva-Diaz (red.), London & New York: Routledge 2010.

Dahle, Gro, Den arge, Göteborg: Daidalos 2009.

Dahle, Gro, Sesam Sesam, Göteborg: Daidalos 2018.

Kress, Gunther & van Leeuwen,  Theo, Reading Images. The Grammar of Visual Design, 2 uppl. London & New York: Routledge 2006.

Martin, James R. & White, Peter R.R., The Language of Evaluation: Appraisal in English, New York: Palgrave 2005

Christoffer Dahl är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Hans forskning rörläromedelsanalyser och utforskandet av teoretiska och metodologiska beröringspunkter mellan språkvetenskap, litteraturvetenskap och didaktik.

Känslogestaltning i seriemediet

Nina Ernst 

Känslan – hur ser den ut och hur upplevs den? Att förstå komplexa idéer och begrepp är en förmåga som krävs av våra studenter idag och även av framtida studenter och lärare. Tecknade serier är en möjlig ingång av flera till detta. Den tematik som förekommer i serieromaner – barndom, uppväxt, mellanmänskliga relationer, identitet, självbild – har inte sällan fokus på känslogestaltning. Ett abstrakt känslotillstånd som ångest kan i seriemediet konkretiseras och personifieras som en djurliknande följeslagare exempelvis, men även med hjälp av andra visuella metaforer och variationsrikedomen är stor. Visualiseringar kan klargöra känslotillstånden, skapa en djupare förståelse och göra det möjligt att läsa bortom verket självt. Att pröva nya praktiker kan stimulera studenter att närma sig innehållet på ett kreativt sätt. Multimodaliteten och samspelet mellan ord och bild har också en förstärkande effekt i inlärningen då serieläsning i hög grad är en aktiv tolkningsprocess. Det finns mycket användbart material, men det krävs både eftertanke och kunskap om materialet för att vi ska kunna använda det på ett förtjänstfullt sätt. I denna presentation ges ett flertal exempel på känslogestaltning i några utvalda serier där olika representationer diskuteras och tolkas. Avslutningsvis kommer, i en flerstämmighet, även åhörarna att uppmuntras att ge sina tolkningar av ett par exempel.  

Referenser 

Edvardsson, Jenny, Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg (Lund, Studentlitteratur, 2019). 

Ernst, Nina, Att teckna sitt jag. Grafiska självbiografier i Sverige (Malmö: Apart förlag, 2017). 

El Rafaie, Eilsabeth, Visual Metaphor and Embodiment in Graphic Illness Narratives, (New York: Oxford University Press, 2019). 

Häggström, Margareta och Hans Örtegren (red.), Visuell kunskap för multimodalt lärande (Lund: Studentlitteratur, 2017). 

Nina Ernst är serieforskare och lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade vid Lunds universitet 2017 och har senast ansvarat för svenskprogrammet vid Columbia University, New York (2018-2020). Hennes doktorsavhandling behandlar samtida grafiska självbiografier i Sverige med ett komparativt perspektiv till europeiska och nordamerikanska exempel. Hon har presenterat sin forskning på internationella konferenser som NNCORE i Helsingfors, ISSN i Cambridge, USA, vid Nanjing University i Kina och vid Kungliga Vitterhetsakademin. Nina Ernst undervisar och handleder såväl på lärarutbildningen som på litteraturvetenskapens grund- och avancerad nivå. I sin nuvarande forskning intresserar hon sig särskilt för serier om olika sjukdomstillstånd och dess gestaltning. 

Yngre och äldre läsares reception av skönlitteratur – engagemang, känslor och identitetssökande

Mary Ingemansson

Presentationen ger exempel på en 10-årings läsning av Maj Bylocks Drakskeppet (Bylock, 1997) med utgångspunkt i en avhandling i vilken det undersöks vad mellanåldersbarn kan erbjudas av texten i en historisk roman vad gäller historiemedvetande, erfarenheter och empati (Ingemansson 2010). Vid analysen användes Judith A. Langers teori om föreställningsvärldar, ” envisionment building” med anslutande frågematerial (Langer, 2011) 

Presentationen ger vidare en beskrivning och analys av tre kvinnors läsning av och samtal kring novellen En utflykt (Jessen, 2013). Kvinnornas läsning ingick i ett projekt mellan Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet under ledning av professor Anders Ohlsson och biträd. överläkare Henrik Grelz. Artikeln “Book–talks among people with non–cronic pain. Literary meaning making in a shared reading group” berättar om Sharp–projektet. (Ohlsson m fl).  Utifrån högläsning och samtal i grupp, benämnd ”Shared reading” samt transkriptionsmaterial undersöktes gruppens samtal om texten. Även vid denna samtalsanalys används Langers teori om föreställningsvärldar men även Rita Felskis fyra ”modes of textual engagement” – recognition, enchantment, knowledge, shock. (Felski, 2008) Presentationen vill visa och jämföra barns och vuxnas läsarupplevelser utifrån upplevda känslor och identitetsfrågor i förhållande till texten.

Referenser

Bylock, M. (1997) Drakskeppet. Stockholm: Rabén&Sjögren.

Felski, R. (2008). Uses of Literature. Blackwell Publishing: Malden, MA, USA.

Ingemansson, M. (2010). ”Det kunde lika gärna ha hänt idag”. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam.

Jessen, I. (2013) Postkort till Annie: noveller. København: Gyldendal.

Jessen, I. (2016). En utflykt. Sv.övers. Stockholm: Novellix.

Langer, J. A. (2011, 2017) Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.

Ohlsson, A., Ingemansson, M., Forslid, T., Grelz, H., Gustafsson W A., Järvholm K. & Rivano Fischer, M. (2018) “Book-talks among people with non–cronic pain. Literary meaning making in a shared reading group”. http://journals.lub.lu.se/index.php/medhum/index

Mary Ingemansson är lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad, där hon verkar i lärarutbildningen med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur. Hon har 25 års erfarenhet som lärare i grundskolan. Hon har även varit verksam med handledarutbildning och modularbete för Läslyftet, Skolverket samt är utbildad barnboksrecensent.

Att väcka en känsla och utveckla en tanke. Arbete med ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling genom bilderböcker

Anna Lyngfeldt, Eva Söderberg

Syftet med presentationen är att synliggöra didaktiska möjligheter vid användning av bilderböcker, för att diskutera innebörden och betydelsen av ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Det didaktiska arbete som vi föreslår menar vi har betydelse för hur känslor som rör klimatförändringar kan utnyttjas som kreativ drivkraft genom att tankar om vad som går att påverka väcks och utvecklas. Forskningsfrågorna är följande: Hur manifesteras vårt sätt att tänka och uppfatta tillvaron genom bilderböckers form och innehåll, och hur kan dessa uppfattningar användas didaktiskt för att främja hållbarhetsarbete?  

Teoretiskt är Martha Nussbaums Upheavals of Thought. The Intelligence of Emotions (2001) betydelsefull. Bilderböcker förutsätts kunna beröra känslomässigt, och dessa känslor förväntas kunna utvecklas till kognitiva insikter. Didaktiskt prövas lekforskningens as is och as if (Pramling et al, 2019) som didaktiskt grepp för att problematisera dels hur något ”är”/uppfattas när böcker tolkas, dels hur något ”skulle kunna vara” när tankar om detta som ”är” diskuteras. För att utveckla tankar om bilderböckernas potentialer utifrån lekforskningens as is och as if används narratologiska analysverktyg med inriktning på berättelsens röst (Genette, 1993; Nikolajeva, 2000): Vem, vad eller vilka talar och har tolkningsföreträde i berättelsen? Hur framträder bokens berättare? Har berättelsen en tydlig adressat, och går det att tala om en vittnesfunktion i berättelsen? (Varför, i så fall)?  

I presentationen koncentrerar vi oss på följande två verk: Naturen, av Emma Adbåge (2019), och Mitt bottenliv (2020), av Linda Bondestam. Genom att först visa hur text och bilder i dessa båda verk förhåller sig till narratologins röst, genom analyser av de båda berättelserna, utvecklas tankegångar om deras litteraturdidaktiska potentialer ur ett hållbarhetsperspektiv. Det sistnämnda sker genom didaktiska resonemang då röst förbinds med lekforskningens as is och as if. Lärandet inriktas då på olika sätt att tänka om en företeelse, och på denna företeelse som del av ett större sammanhang. 

Referenser 

Adbåge, E. (2020). Naturen. Stockholm: Rabén & Sjögren. 

Almgren White, A. (2020). Bilderbokens potential att i förskoleklass utveckla förståelse om människans aktiva roll för global hållbar utveckling. I: C. Löwe & Nilsson Skåve , Å. (red.). Didaktiska perspektiv på hållbarhetsteman. I barn- och ungdomslitteratur. Stockholm: Natur & Kultur. 

Bondestam, L. (2020). Mitt bottenliv. Stockholm: Berghs. 

Genette, G. (1993).  Fiktionell berättelse, faktisk berättelse, Tidskrift för litteraturvetenskap, 28-45. Stockholm: Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. 

Goga, N., Guanio-Uluru, L. (2019). Ecocritical Perspectives on Nordic Children’s and Young Adult Literature. Økokritiske perspektiver på nordisk barne- og ungdomslitteratur. Barnelitterært forskningstidskrift. 2019: 1.   

Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. 

Nussbaum, M. (2001). Upheavals of Thought. The Intelligence of Emotions. Cambridge: Cambridge University Press. 

Pramling, N. et al. (2019), Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education. New York: Springer. 

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. 

Wals, A. (2015). Beyond Unreasonable Doubt. Education and Learning for Socioecological Sustainability in the Anthropocene. Wageningen: Wageningen University.  

Weldemeriam, K. (2020). Reconfiguring Environmental Sustainability in Early Childhood Education: a Post-anthropocentric Approach. Gothenburg: Gothenburg Educational Sciences 447. 

Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se  

Eva Söderberg, universitetslektor i svenskämnets didaktik, Högskolan Dalarna sev@du.se  

Poesi och identitetsbygge i rutan

Petra Magnusson

Presentationen utgår från en pågående studie om gymnasieungdomars läsning av och skapande av poesi. Materialinsamlingen gjordes under klassens arbete med att närma sig och intressera sig för poesi under 4 arbetspass utspridda över tre veckor, i en digital lärplattform. Materialet för denna presentation består av elevernas egna produktioner som de fick i uppgift att presentera för varandra i lärgrupper i slutet av arbetsområdet. Elevernas presentationer analyseras med hjälp av analysverktygen metafunktioner från systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1985; Magnusson & Godhe, 20) och semiotiska resursers meningspotential från sociosemiotiken (Bezemer & Kress, 2016). Frågeställningarna som ställs handlar om vilka semiotiska resurser som väljs av eleverna och vad de kommunicerar – här med särskilt fokus på känslor i ett identitetsskapande. Tidigare nordiska studier visar (språk)klassrummet som plats för både förhandling om och byggandet av identitet (Laursen m.fl., 2020) och potentialen i det multimodala meningsskapandet när det gäller poetiskt textskapande (Magnusson & Godhe, 2019). I presentationen visas dels en översikt över elevernas produktioner, dels en multimodal analys av presentationerna i den digitala lärplattformen. Med dessa som grund diskuteras betydelsen av den digitala lärplattformen för de poetiska uttryck som realiseras.

Referenser

Bezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537

Halliday, M. A. K. (1985). An introduction to functional grammar. Edward Arnold.

Laursen, H. P., Baun, L., & Østergaard, W. (2020). Bubbles of becomings: From located investment to placemaking practices of engagement in the language classroom. Language and Education, 34(6), 566–582. https://doi.org/10.1080/09500782.2020.1775247

Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127

Petra Magnusson är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad och har en mångårig bakgrund som lärare i svenska och so-ämnen i barn- och ungdomsskolan. Forskningen är kopplad till multimodalitet och klassrumspraktiker.

Att läsa med fötterna. Skiss till ett autoetnografiskt projekt om en besatt amatörs kärlek till staden Buenos Aires och dess litteratur 

Magnus Persson

Som bl.a. Denshire (2013) har påpekat bygger många autoetnografiska projekt på att forskaren inte känner sig helt hemma i den egna disciplinen (i mitt fall litteraturvetenskap) utan vill utforska dess underliggande antaganden och konventioner. Som litteraturvetare har man att förhålla sig till en norm som säger att läsningen av skönlitteratur skall vara analytisk, opersonlig och kritiskt distanserad. Denna doxa har utmanats kraftigt det senaste decenniet genom en ”postkritisk vändning” (Anker & Felski 2017), där en större öppenhet för andra, mer lustfyllda och passionerade, sätt att läsa och skriva om litteratur har efterlysts. Trots det är etnografiska, för att inte tala om autoetnografiska, undersökningar av passionerade läsare ytterst ovanliga. Med detta upplägg vill jag ge just ett sådant bidrag. 

För några år sedan drabbades jag under en resa till Buenos Aires av vad man inom autoetnografin kallar en epifani (Denzin 1989), en vändpunkt efter vilken inget blir sig riktigt likt. Jag blev helt enkelt omedelbart förälskad i staden och dess litteratur. Jag följde t.ex. med en helt oplanerad men febril envishet författare som Borges och Cortázar i spåren genom staden, talade med andra besatta läsare, uppsökte författarnas barndomshem, arbetsplatser, minnesmärken och caféer de frekventerat. Varför? Visst hade jag läst en del latinamerikansk litteratur tidigare, men bara i översättning och aldrig som forskare.  

Hur skriver man som professionell litteraturvetare om en sådan erfarenhet när man måste överge den föreskrivna expertrollen och inse att den nya rollen istället är den besatte amatörens? Är det ens möjligt? Vad innebär det egentligen att vara en besatt amatör? Vilka känslor, tankar, handlingar och begär är i omlopp och hur kan dessa förstås? Vad händer när, som under mitt andra besök knappt två år senare, kärleken till staden – och tryggheten i litteraturturistens och akademikerns liv – utmanas av konkreta möten med fattigdom, utsatthet och misär? Är det en del av berättelsen? 

Referenser 

Anker, Elisabeth S. & Felski, Rita (2017). Critique and Postcritique. Durham: Duke UP. 

Denshire, Sally (2013). Autoethnography. Sociopedia.isa, s. 1–12. DOI: 10.1177/205684601351. 

Denzin, Norman K. (1989). Interpretive Biography. Sage: Newbury Park. 

Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet. Han leder forskningsprojektet Inlevelsens dialektik, som undersöker passionerad läsning inom och utanför utbildningssystemet, och har skrivit böcker och artiklar om bl.a. litteratur- och mediedidaktik och populärkultur. E-post magnus.persson@mau.se 

Bildens roll i elevers meningsskapande om äldre litterära texter

Stina-Karin Skillermark, Maritha Johansson

I kurs- respektive ämnesplaner för årskurs 7–9 respektive gymnasiet finns uttalat att eleverna i ämnet svenska ska få möta litterära texter från olika tider och kulturer (Lgr11/Lgy11). Ett sätt att arbeta med det innehållet är att eleverna får ta del av utvalda, många gånger kanoniserade, litterära textutdrag som finns i antologier. I flera av antologierna har texterna bildsatts med bilder som relaterar till den litterära texten på skilda sätt. Bilder till klassiska verk är av tradition inte i fokus i skolans litteraturundervisning, samtidigt som bilder får en allt större betydelse i ungdomars kommunikation. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur elevers gemensamma meningsskapande om en äldre litterär text påverkas av hur bilder relaterats till den litterära texten. Äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid och både deras innehåll och form kan därför uppfattas som främmande för dagens elever. Den unga mottagarens förväntningshorisont (Jauβ, 1970) kolliderar med den äldre kanoniserade texten och i denna studie undersöker vi om mötet mellan moderna elever och äldre texter påverkas av hur texten bildsatts.  

I studien får elevgrupper samtala om ett utdrag ur Iliaden: Hektor och Andromakes avsked. Elevgrupperna tilldelas olika versioner av textutdraget där själva texten förblir densamma men där bilderna varieras.  I den ena versionen har texten och bilden en symmetrisk relation – de förmedlar ett likartat innehåll (Nikolajeva, 2000). I den andra och tredje versionen kan bildernas och textens relation beskrivas som kompletterande (Nikolajeva, 2000), vilket innebär att bilderna – om än på skilda sätt – vidfogar texten ytterligare ett innehåll. I vår presentation kommer vi att redogöra för resultat från en pilotstudie som genomförts i en klass. Några aspekter som behandlas är elevers förståelse av textens handling och vilka känslor som väcks hos eleverna i mötet med texten i relation till hur den har bildsatts.  

Referenser 

Jauβ, Hans Robert (1970). Literaturgeschichte als Provokation der Literaturwissenschaft. Suhrkamp.  

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.  

Skolverket (u.å.). Kursplan för svenska för grundskolan. Skolverket.se 

Skolverket (u.å.). Ämnesplan för svenska för gymnasiet. Skolverket.se 

Stina-Karin Skillermark är postdoktor i svenska vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Hon intresserar sig särskilt för litteraturhistoria och äldre litterära texter i svenskundervisningen.  

Maritha Johansson är universitetslektor i pedagogiskt arbete med litteraturdidaktisk inriktning vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen rör litteraturdidaktiska frågor i olika utbildningssammanhang, huvudsakligen litteraturreception och läsning av utmanande texter. 

Att skriva utanför ramarna:  

Bamse och transmedialt berättande 

Anette Svensson, Jenny Malmqvist

Inför läslovet 2018 publicerade Pressbyrån, i samarbete med Egmont och Bamseförlaget, ett specialnummer av Bamse: Nina i knipa. Numret, som vänder sig till unga läsare i åldern 8-10 år, består av serien ”Nina i knipa” (2006), en omarbetning av serien i novellform av författaren John Ajvide Lindqvist och ett erbjudande till den unga läsaren att efter Ajvide Lindqvists exempel skriva en egen novell baserad på serien ”Bamse och den stora höststormen” från 1973. På detta sätt uppmuntrar specialnumret läsarna till att om-/återskapa en berättelse i serieformat till en berättelse i novellformat och att i om-/återskapandeprocessen vidga den ursprungliga berättelsen i enlighet med Jenkins (2007) begrepp transmedia storytelling – transmedialt berättande.  

Tidigare studier visar att transmedialt berättande kan ha positiv och utvecklande effekt inte bara för elevers läsförståelse och skrivförmåga utan även för deras narrativa kompetens (t.ex. Svensson & Haglind, 2021). Den transmediala processen lägger fokus på medskapande och på rollen som prosument, det vill säga på samma gång producent och konsument, av berättelsen. 

Mot denna bakgrund vill vi undersöka hur transmedialt berättande används i detta specialnummer för att utveckla barns och ungas berättelseförståelse och deras berättarförmåga. Syfte med studien är således att undersöka på vilket sätt Bamse: Nina i knipa använder transmedialt berättande för att uppmuntra unga läsare till att utveckla sin narrativa kompetens genom att om-/återskapa en berättelse från ett medium till ett annat. 

Frågeställningar: 

• På vilket sätt möjliggör numret utveckling av berättelseförståelse och berättarförmåga? 
• På vilket sätt uppmuntrar numret till utveckling av skriv- och läsförmågor genom transmedialt berättande? 
• Vilken funktion får numret uppmuntran till att vara i eller nära berättelsevärlden?   

Studiens material, Bamse: Nina i knipa, granskas genom närläsning. I analysen beaktas såväl specialnumrets format som de skrivinstruktioner som används för att uppmuntra den unga läsaren/skribenten till att skriva utanför ramarna. 

Referenser 

Jenkins, H. (2007, 21 mars). Transmedia Storytelling 101 [Blogginlägg]. http://henryjenkins.org/blog/2007/03/transmedia_storytelling_101.html. 

Svensson, A., & Haglind, T. (2021). “From the Lightest Light to the Darkest Dark”: Re-Presenting Ronia, the Robber’s Daughter in the Third-Grade Classroom, Educare, Forthcoming.  

Anette Svensson är docent i litteraturdidaktik och lektor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Hennes forskningsintresse ligger inom det litteraturdidaktiska fältet, med fokus på ungdomars medievanor, multimodala texter, textuniversum och kreativt lärande. Hon är medlem av styrgruppen för Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN). 

Jenny Malmqvist är doktor i Språk och kultur med inriktning mot engelsk litteraturvetenskap och lektor i engelska vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Hennes forskningsintressen innefattar narratologi, intertextualitet och olika former av om-/återskapande.  

”Läsa, skriva, känna – fanfiction som pedagogisk resurs” 

Jenny Malmqvist, Maria Strääf, Ann-Sofie Persson 

Den här presentationen utforskar den affektiva funktion som fanfiction kan ha för läsare eller skribenter och huruvida denna kan överföras till litteraturdidaktiken. Forskningen kring fanfiction som pedagogisk resurs är aktuell – vi kan exempelvis peka på två specialnummer av tidskriften Transformative Works and Cultures: ”Fan Studies Methodologies” (2020) och ”Fan Studies Pedagogies” (2021).  

Genom en enkätstudie med ett sjuttiotal svarande gymnasieelever (utförd maj 2021) undersöker vi i vilken mån elever ägnar sig åt att läsa och skriva fanfiction på fritiden. Vår ingång var att detta viktiga spår i många ungdomars liv kanske inte hade plockats upp av deras lärare – en outnyttjad känslomässig potential för att skapa mening i arbete med skönlitteratur. Enkäten visar att läsning av fanfiction på fritiden är en återkommande aktivitet för cirka 40% av de tillfrågade eleverna, etablerad redan under låg-, mellan- och högstadietiden. Läsning av fanfiction kan ge andra perspektiv på berättelsen och hjälpa elever att utveckla sitt skönlitterära skrivande, när de utifrån en given berättelse till exempel kan fördjupa porträttet av en karaktär på andra sätt än i en gängse skoluppgift. Både läsandet och skrivandet är en kreativ och lustdriven praktik som förklaras med att man vill stanna kvar i världen för att lära känna karaktärerna bättre och utforska deras inbördes relationer. På frågan om fanfiction skulle kunna användas i skolan svarade ungefär en fjärdedel att det skulle kunna locka till läsning, skrivande och ge bättre förståelse av originaltexten. Mot bakgrund av detta vill vi utröna om läsande elevers känslor kan betraktas som en motivationshöjande faktor som möjliggör kritiskt tänkande och engagerad analys.  

En handfull elever har också samtyckt till att delta i fokusgruppintervjuer som är planerade till juni 2021, och kommer att genomföras utifrån en intervjuguide som fokuserar på känslor i förhållande till läsande och skrivande av fanfiction.  

Jenny Malmqvist är doktor i Språk och kultur med inriktning mot engelsk litteraturvetenskap och lektor i engelska vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Hennes forskningsintressen innefattar narratologi, intertextualitet och olika former av om-/återskapande, samt litteraturdidaktik. 

Maria Strääf är doktor i Språk och kultur med inriktning mot engelsk litteraturvetenskap och lektor i engelska vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en avhandling om Edith Wharton och representationen av kulturellt mellanskap, och hennes forskningsintressen rör postkolonial teori, narratologi och litteraturdidaktik, med fokus på ungdomars berättelsekonsumtion. 

Ann-Sofie Persson är docent i Språk och kultur med inriktning mot fransk litteraturvetenskap och lektor vid Linköpings Universitet. Hennes forskningsintressen inbegriper franskspråkig utomeuropeisk kvinnlig självbiografi, ekokritiska läsningar av hästböcker, samt litteraturdidaktiska perspektiv och fanfiction.