Tema: Klassrumspraktiker

Abstract inom temat 

I bokstavsordning efter presentatörens namn:

Nej, det tycker inte jag! Litteratursamtal och högläsning väcker känslor hos en grupp SVA-elever. Catrine Brödje 

På senaste SMDI-konferensen presenterade jag den inledande delen av min studie om hur man i en grupp med SVA-elever i åk 7 kan utveckla en läsargemenskap och ett stimulerande litteraturarbete under högstadietiden. Via en enkät med eleverna, via elevernas läsarbiografier samt via intervjuer med elevernas SVA-lärare och skolbibliotekarie kunde jag dra några försiktiga slutsatser: 

• Få elever lånar böcker på biblioteket trots att de har tillgång till både skolbibliotek och skolbibliotekarie 
• Via deras läsarbiografier kommer det fram att ungefär hälften av eleverna har inga minnen av att de har tagit del av fiktion när de var 0-5 år gamla 
• Deras läsarbiografier visar också att de flesta av dem när de blir äldre inte ägnar sig åt att läsa skönlitteratur.  
• För deras SVA-lärare är skönlitteraturen identitetsskapande, den skapar förståelse för olika livsvillkor och den ger möjlighet att utveckla språket.  

I mitt föredrag kommer jag att presentera resultatet från det fortsatta litteraturarbetet tillsammans med eleverna och deras SVA-lärare. Detta litteraturarbete handlar dels om litteratursamtal om lättlästa kapitelböcker, dels om högläsning tillsammans med eleverna. De lättlästa kapitelböckerna, som vi samtalade om, tar upp olika former av moraliska frågor, vilka väckte både diskussion och känslor hos eleverna. Högläsning gav eleverna möjlighet att möta mer komplexa texter och att tillsammans med läraren uppleva litterära texter. Den simultana upplevelsen skapade närhet och utrymme för att uttrycka känslor. 

Referenser

Economou, Litteraturarbete i ett svenska som andraspråksklassrum, Acta Didactica Norge 2015:1 

Economou, ”På samma villkor?” Litteraturundervisningens varför och vad i gymnasieämnet svenska som andraspråk, Utbildning och demokrati 2018: 3 

Elam & Widhe, Högläsning som estetisk praktik. Att läsa tillsammans med äldre elever, Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Bildning, utbildning, fortbildning, red. M. Johansson, B-G. Martinsson & S. Parmenius Swärd (2020). 

Nordenstam & Olin-Scheller, Om modelläsare i lättlästa svenska ungdomsromaner, Samtida svensk ungdomslitteratur. Analyser, red. Å. Warnqvist (2017) 

Nordenstam & Widhe, Högläsning för äldre elever. En mötesplats för teori och praktik, LIR.journal 2017: 8  

Catrine Brödje, Högskolan i Borås FD i litteraturvetenskap, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning och programansvarig för magisterprogrammet i litteraturpedagogik.

Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och integration. Catarina Economou, Eva Bringéus 

Detta projekt syftar till att pröva och utforma läsfrämjande metoder för nyanländas språkutveckling genom läsande av olika texter och för att främja alla elevers interkulturella förhållningssätt. Elever med olika bakgrund möts i och genom litterära texter. Lärare, forskare och bibliotekarier samarbetar i projektet. 

De teoretiska antagandena i projektet härrör ur literacyforskning (Lyngfelt 2006), samt forskning där lärares och bibliotekariers kompetens kombinerats (Lyngfelt 2009). Förutom detta kan projektet betraktas som en utveckling av forskning om betydelsen av arbete med skönlitteratur som medel för interkulturell förståelse och inkludering av elever (Matos 2013; Skowronski 2013; Economou 2015). Cummins idé (2001) om att språkutveckling kräver kognitivt engagemang och identitetsinvestering är väsentlig; i det föreslagna projektet utgår vi från att eleverna behöver få delta i läsecirklar genom att utnyttja sina erfarenheter och bli motiverade till språkutveckling genom kommunikativa sammanhang där deras identitet stärks och utvecklas.  

Kunskap av det slag som förväntas framkomma genom projektet kan också utnyttjas till att utveckla konkreta läsfrämjande åtgärder, inspirerade av metoden ’Shared Reading’. Metoden är en litteratur- och läsfrämjande modell (utvecklad av den brittiska litteraturvetaren Jane Davis) med social och etisk underbyggnad och där gemensam läsning görs i grupp. Den används främst i grupper av ovana läsare, och har som främsta syfte att erbjuda en gemenskap, stärka individerna och få dem att upptäcka läsning.  

Läsecirkeln genomförs under ett läsår (21/22) med ca åtta till tio elever som träffas fyra gånger per termin, sammanlagt åtta träffar. Målgruppen är elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål.  

Vi planerar att göra fokusgruppintervjuer och individuella djupintervjuer med eleverna före och efter läsecirkelns genomförande.  En av oss leder samtalen, den andre observerar och dokumenterar samtalen med stöd av diktafon och anteckningar. Vi kommer endast att ha tentativa resultat att presentera, eftersom projektet vid konferensens  genomförande ännu är sin linda.  

Referenser

Cummins, J (2001). Second language teaching for academic success. A framework for school language policy development. I: K Nauclér (ed) Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma förlag. 

Economou, Catarina (2015). "I svenska två vågar jag prata mer och så". En didaktisk studie om       skolämnet svenska som andraspråk. Gothenburg Studies in Educational Sciences 374.  

Lyngfelt, A. & Hansson, B.  (2009). Pedagogiskt arbete i teori och praktik. Om bibliotekens roll  för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. 

Lyngfelt, A. (2006). Utanförskap som loggboksreflektion. Analys av en skönlitterär läromedelstext om etnisk tillhörighet, avsedd för grundskolans senare år. I Tidskrift för litteraturvetenskap 3-4. 

Matos, A.G. (2011). Literary texts and Intercultural Learning. Exploring New Directions. 

Bern: Peter Lang. 

Skowronski, Eva (2013). Skola med fördröjning: nyanländas elevers sociala spelrum i ”en skola för alla”. Diss. Lund: Lunds universitet 

Eva Bringéus, adjunkt i svenska med didaktisk inriktning, KSM, Malmö Universitet 

Catarina Economou, lektor i svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, KSM, Malmö Universitet.

Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet. Anna Lyngfeldt, Martin Göthberg

Bildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen? 

Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik.  

Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna.  

Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll.  

Referenser 

Dahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182. 

Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614 

Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262. 

Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic. 

Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur. 

Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htm 

Williams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525 

Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.se 

Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se  

Utforskende samtaler om bildebøker som inspirasjonskilde til naturglede og omsorg for naturen. Camilla Häbler, Marion Elisenberg

Bærekraftig utvikling er ett av tre tverrfaglige temaer i læreplanene for norsk grunnskole. Gjennom arbeid med temaet 'bærekraftig utvikling' skal elevene blant annet 'utvikle kompetanse som gjør dem i stand til å ta ansvarlige valg og handle etisk og miljøbevisst' (Kunnskapsdepartementet, 2020).  Samtidig retter litteraturforskningen mer oppmerksomhet mot barnelitteraturens potensial for å danne barn til miljøbevisste medborgere som engasjerer seg for en bærekraftig utvikling (f.eks. Massey & Bradford, 2011). 

I presentasjonen fokuserer vi på de yngste leserne i skolen, og det som for mange barn er viktige møter med fortellingenes og bøkenes verden gjennom bildeboka. Med naturorienterte litteraturstudier som teoretisk bakteppe (Garrard, 2012) undersøker vi hvordan ulike representasjoner av natur i et utvalg bildebøker (Stian Holes Garmann-trilogi, 2006-2010; Kari Stais Jakob og Neikob. Stormen, 2019) kan gi rom for utforskende samtaler om barns forhold til naturen som omgir dem. Prosjektet opererer i skjæringspunktet mellom det teoretiske faget litteraturvitenskap og den praktisk-teoretiske litteraturdidaktikken. Teoretiske bidrag henter vi fra bl.a. Appleyard, 1991; Alsup, 2015; Nussbaum, 2016. Formålet med presentasjonen er å vise hvordan bildebøker og bildeboksamtaler kan invitere barneleseren til naturglede, forståelse og omsorg for naturen. Altså: Hvordan bildebøker kan bidra til å skape engasjement for naturen og gi håp for fremtiden. 

Referenser

Andersen, P. T. (2016). Fortelling og følelse. En studie i affektiv narratologi. Oslo: 

Universitetsforlaget. 

Alsup, J. (2015). A Case for Teaching Literature in the Secondary School. Why Reading 

Fiction Matters in an Age of Scientific Objectivity and Standardization. New York & 

Oxon: Routledge.  

Appleyard, J. A. (1991). Becoming a reader. The Experience og Fiction from Childhood to 

Adulthood. Cambridge: Cambridge University Press. 

Garrard, G. (2012). Ecocriticism (2. utg.). London: Routledge. 

Häbler, C. & Elisenberg, M. Med barneleseren inn i en økokritisk lesepraksis. (Under 

utarbeidelse, ventes utgitt høsten 2021). 

Nussbaum, M. (2016). Litteraturens etikk. Følelser og forestillingsevne. Oslo: Pax forlag. 

Camilla Häbler er høgskolelektor i norsk ved lærerutdanningen ved Høgskolen i Østfold. Interesseområdene hennes er norsk og nordisk skjønnlitteratur, barne- og ungdomslitteratur og litteraturdidaktikk. Häbler har bakgrunn som lektor i ungdomsskole og i videregående skole. camilla.habler@hiof.no

Marion Elisenberg er høgskolelektor i norsk ved lærerutdanningen ved Høgskolen i Østfold. Interesseområdene hennes er litteraturdidaktikk og språkdidaktikk. Elisenberg har bakgrunn som skoleleder og lærer/lektor i grunnskole og i videregående skole. marion.elisenberg@hiof.no

Att läsa deckare som en detektiv. Ewa Jacquet, Eva Nilson, Katarina Rejman 

 Den här presentationen handlar om ett läsprojekt i årskurs 7 i en svensk grundskola med språklig och kulturell diversitet som  genomfördes läsåret 2018-19.  Syftet är att beskriva hur lekfulla, multimodala aktiviteter och litteraturundervisning med “kroppslighet” som utgångspunkt kan designas, samt att undersöka hur elevers förståelse för och engagemang i den lästa texten kan representeras inom ramen för ett sådant “kroppsligt perspektiv” (Hedman m.fl., kommande).  

Teoretiskt bygger studien på en New literacy- tradition (Barton 2007; Heath1983) och ett multimodalt perspektiv (Jewitt 2006), men också på Langers (2011) teori om föreställningsvärldar samt på teorier om läsning och kroppsligt meningsskapande (Elam & Widhe 2015; Fatheddine 2015) 

Forskningsprojektet var processorienterat – forskarna planerade och implementerade ett antal undervisningsaktiviteter och växlade således mellan rollerna som deltagare och observatörer. Målet med aktiviteterna, som hade utgångspunkt i en deckare som lästes i helklass, var att genom estetiska metoder hjälpa eleverna konkretisera läsningen. Här inkluderades även kroppsliga aktiviteter. Deckaren utspelar sig i skolans geografiska närområde, och i arbetet med att förutspå och visualisera vad som kunde tänkas hända i berättelsen användes artefakter som symboliserade aspekter av brottet i boken. Eleverna skapade också en “polisvägg” då de agerade detektiver och granskade ledtrådar i berättelsen. De här aktiviteterna uppmuntrade eleverna till olika läsarter – de  engagerade sig i referenspunktsänkande och de utforskade möjlighetshorisonter (jrf. Langer, 2017). Slutligen skrev eleverna en analys av deckaren. 

Det etnografiska materialet (fotografier, fältanteckningar, inspelningar etc.) liksom elevernas texter visar att läsningen genom aktiviteterna konkretiserades och möjliggjorde elevernas djupare förståelse av deckaren. Flera elever visade engagemang, bland dem “icke-läsare” (Hedman m.fl. kommande).  

Resultaten visar således att läsning i  relation till kroppslighet, det vill säga fysiska och multimodala aktiviteter, kan stödja och engagera elevers förståelse av litterär text ( jfr. Elam & Widhe, 2015).  

Referenser 

Barton, David. (2007). Literacy: An introduction to the ecology of written language (2:a uppl.). Malden, MA: Blackwell. 

Elam, K. & Widhe, O. (2015). Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Malmö: Gleerup. 

Fatheddine, D (2018). Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning. (diss)Karlstad: Karlstads universitet. 

Heath, Shirley (1983). Ways with words: Langue, life and work in communities and classrooms. Cambridge: Cambridge University Press. 

Hedman, C. Jacquet, E. Nilson, E. Rejman, K. Expressing reading engagement within drama-based literary work. Perspectives from three students in a linguistically diverse classroom in Sweden. ( In press). 

Jewitt, C. (2006). Technology, literacy and learning: A multimodal approach. London & New York: Routledge. 

Langer, J.A. (2011). Envisioning knowledge: building literacy in the academic disciplines. New York: Teachers College Press. 

Langer, Judith (2017). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär     förståelse. (Andra upplagan). Göteborg: Daidalos.  

Ewa Jacquet är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet. Hon undervisar på lärarprogrammet i kurser om multimodalitet, litteracitet och estetiska lärprocesser. Hennes forskningsintressen är barns och ungdomars litteracitet, estetiska lärprocesser och läs- och skrivundervisning i skolan. 

Eva Nilson är är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är läsande och skrivande som identitetsskapande aktiviteter i skolan. 

Katarina Rejman är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Hon undervisar i litteraturdidaktik mot både yngre och äldre elever och hennes forskningsintresse riktar sig mot hur litteratur undervisas och hur den upplevs av läsare i olika åldrar. 

Det handlar inte så mycket om vad som att – en studie om tänkt läsare i det flerspråkiga klassrummet. Andreas Lagerlöf 

Skönlitteraturens plats i ämnet svenska som andraspråk (sva) är tydlig framskriven i styrdokumenten, men ofta tenderar litteraturen främst att verka språkutvecklande eller fungera som utgångspunkt till mer allmänna diskussioner kopplade till kultur och migration. Detta kan benämnas som ett bristperspektiv. Den estetiska, upplevelsebetonade läsningen syns sällan i sva-undervisningen (Economou, 2018). Det går också att argumentera för att ett slags litterärkanon vuxit fram i ämnet där de skönlitterära verken främst utgår från migrations- och kulturteman. 

Min presentation bygger på en pågående studie där sva-lärares val av skönlitteratur utifrån aspekterna tänkt läsare och litterära teman undersöks samt att elevers utsagor om den egna läsningen och deras respons på det lästa undersöks. Syftet är att undersöka vilken läsare lärarna har i åtanke med sina val och undersöka hur eleverna talar om sig själva som läsare. Övergripande frågeställningar är: Hur resonerar lärare om val av skönlitteratur i sva-undervisningen? Vad syftar dessa val till att skapa för läsare? Hur responderar eleverna på valen av skönlitteratur? Vilka konsekvenser får dessa val vad gäller tema i det skönlitterära stoffet i sva-ämnet?  

Resultatet påvisar att analys av skönlitteratur ofta är tämligen svagt klassificerad i sva-ämnet och då den inkluderas i undervisningen är språkutvecklingsaspekten av det läsa främst i fokus. Eleverna förväntas inte kunna respondera på litteraturen i sig utan det lästa utgör ofta utgångspunkter för mer generella samtal. Det går också att skönja en litterär kanon i sva då ett antal verk med migrationstema återkommer i lärarnas och elevernas utsagor. Resultatet pekar på att det finns tendenser att sva-elevernas identitet som migranter befästs av detta och att det personliga intresset och den estetiska läsupplevelsen kan gå förlorad. 

Referenser  

Economou, Catarina. (2018). ”På samma villkor?”: Litteraturundervisningens varför och vad i gymnasieämnet svenska som andraspråk. 27 (3, Tema: Läsning och demokrati) 53–75. 

Andreas Lagerlöf är universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Linköping universitet. Han forskningsintressen rör sig inom områdena skönlitteratur, mediering och flerspråkiga studenters skrivande. andreas.lagerlof@liu.se 

Som du frågar får du svar - Uppgiftskulturen i litteraturundervisningen. Ingrid Lindell 

Här presenteras en effektstudie bland gymnasieelever och deras lärare kring vad som händer när eleverna själva får ställa frågor till texten. Vad väljer de att diskutera? Vilken skillnad gör det och vad lägger lärarna märke till? Vilka känslor väcks och förs några estetiska reflektioner fram, t.ex? 

Studien genomfördes i tre steg med en inledande samt en avslutande elevenkät och utifrån en gemensam lärarinstruktion. Andra steget bestod av en läsning av en dikt där eleverna sedan fick formulera frågor de skulle vilja ställa och diskutera kring texten. Frågorna samlades upp och läraren var också ombedd att modellera sk. Varför-frågor för eleverna. Alla frågor blev sedan utgångspunkt för gruppvisa litteratursamtal. Därefter valde lärare/elever ut vissa frågor för helklassdiskussion med syftet att försöka nå en mer komplex förståelse av litteratur.  

I ett tredje steg lästes en novell för att förankra arbetssättet ytterligare en gång. Efter att hela upplägget genomförts i två rundor, en dikt och en novell, gavs eleverna en kvalitativ enkät med frågor kring arbetet. Allt material samlades in och lärarna ombads skriftligen dra slutsatser kring det genomförda arbetet. I min slutanalys ställer jag samman såväl elevernas som lärarnas slutsatser kring effekten av arbetet, men också kring modellens tänkta pedagogiska idé.  

Ovanstående arbete är en del av min pågående forskning kring litteraturundervisningens uppgiftskultur, som en bärare av förståelsen av vad litteraturläsning är och kan vara. I sammanhanget kan vi tala om en tradering där uppgiftskulturen både kan vara automatiserad och även naturaliserad genom lärare och läromedel. I samarbete med en gymnasieskola i deras utvecklingsarbete har jag möjlighet att undersöka mötet mellan teori och praktik, där både lärares och elevers föreställningar om skolläsning kan utmanas och befästas.  Just uppgiftskulturen är en bärare av litteratursyn, kunskapssyn och elevsyn. 

Referenser

Biesta, Gert J.J. (2014) The Beautiful Risk of Education.  

Biesta, Gert J.J. (2017) The Rediscovery of Teaching. New York/Abingdon: Routledge 

Bornemark, Jonna. 2018. Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas herravälde. Stockholm: Volante.  

Ewald, Annette, ”Litteraturdidaktiska utmaningar och dilemman i systemskiftenas tid”. I Svensk forskning om läsning och läsundervisning, Michael Tengberg & Christina Olin-Scheller (red.), Malmö: Gleerups, 2015, s. 183–195. 

Felski, Rita (2008) The Uses of Literature, (Blackwell Manifesto Series) Malden, MA/Oxford: Blackwell VI 

Gallagher, Kelly (2009), Readicide. How Schools are Killing Reading and What You Can Do About It. Portland, Maine: Stenhouse Publishers 

Graeske, Caroline (2015): Fiktionens mångfald. Om läromedel, läsarter och didaktisk design, Lund: Studentlitteratur 

Lindell, Ingrid (2017) ”Fem stora förmågor och litteraturläsning.  Att strukturera lärande i en tid av mätning och synliggörande”. Lindell & Widhe (red.) Didaktiska omställningar. Mellan teoretiska och praktiska ämnesrum. LIR.journal No 8, 2017 

Lindell, Ingrid (2019) ”Om börjor och berättande: ett kalejdoskopiskt  förhållningssätt i litteraturundervisningen”, Lindell & Öhman, För berättelsens skull. Modeller för litteraturundervisningen, Stockholm: Natur & Kultur 

Lindell, Ingrid & Anders Öhman (red.),(2019) För berättelsens skull. Modeller för litteraturundervisningen, Stockholm: Natur & Kultur. Inledningen.

Lindell, Ingrid (2020) “Embracing the Risk of Teaching Literature and Teach in the Gap”, Educational Theory, Special Issue The Beautiful Risk of Education in the Humanities 

Lundström, S & Olin-Scheller, C. (2010) ”Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?”, TFL 2010:3-4 

Lundström, Stefan & Manderstedt, Palo (2011), ”Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen”, ur Utbildning & Demokrati 2011, vol 20, nr 2  

Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller (2011) Fiktionsförståelse i skolan. Svensklärare omvandlar teori till praktik,  

Tengberg, Michael (2011), Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan, (diss.) Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. 

Ingrid Lindell (f. 1957) fil.dr, lektor litteraturvetenskap didaktisk inriktning, Inst för Litteratur, idéhistoria, religion Göteborgs universitet. ETP. Med lång erfarenhet som lektor i svenska på gymnasiet är jag även engagerad i svenskämnesdidaktisk forskning och undervisning sedan 2013. Av särskilt forskningsintresse är hur lärares erfarenhet kan tas till vara och litteraturläsning som kunskapsform.

Känslors plats i litteraturundervisningen inom ämnet franska. Annika Mörte Alling 

Känslors roll i relation till skönlitteratur är ett snabbt växande forskningsfält alltsedan 'the affective turn' i början av 2000-talet, bl a tack vare forskare som Patrick Colm Hogan (2011), Suzanne Keen (2007), Martha Nussbaum (2001) Jenefer Robinson (2005), Jean-François Vernay (2013) and Rita Felski (2008, 2015, 2020). Enighet verkar råda om intresset och vikten av att involvera känslomässiga perspektiv i studiet av litterära texter, på alla nivåer.  

Trots detta verkar inte känslor alls ha någon självklar plats i vår undervisning om litteratur, inte heller inom akademin generellt. Vetenskap bör vara objektiv. Mycket stoff måste få plats i våra kurser. Vi har ofta få undervisningstimmar till vårt förfogande. Ont om tid finns till diskussioner om vad litteraturen betyder för oss rent känslomässigt och hur vi kan ha nytta av den i våra liv. Ändå är det paradoxalt nog just detta känslomässiga, existentiella förhållande till litteraturen som är huvudsaken. Vi vill läsa och behöver litteratur just därför att den engagerar och berikar oss känslomässigt.  

I min presentation avser jag dels diskutera värdet av att integrera känslomässiga erfarenheter av skönlitteratur i undervisningen, dels ge några förslag på hur det kan göras i praktiken, utan att den vetenskapliga grunden hotas och utan att det ska vara omöjligt att bedöma studenterna. Även om utgångspunkten är ämnet franska, och min egen undervisning alltså är förknippad med inlärning av ett främmande språk tänker jag mig att föredraget ska gälla litteraturundervisning generellt. Jag kommer att utgå från egna observationer i undervisningssituationen, baserade på muntlig och skriftlig produktion av universitetsstudenter i fransk litteratur på Lunds universitet och vid Högskolen i Østfold. 

Referenser 

Patrick Colm Hogan, Affective Narratology: The Emotional Structure of Stories, University of Nebraska Press, 2011; Literature and Emotion, Routledge, 2018 

Rita Felski, Hooked – Art and Attachment, The University of Chicago Press, 2020; The Limits of Critique, The University of Chicago Press, 2015; Uses of Literature, Blackwell Publishing, 2008. 

Suzanne Keen, Empathy and the Novel, Oxford University Press, 2007. 

Martha Nussbaum, Upheavals of thought: The Intelligence of Emotions, Cambridge University Press, 2001. 

Jenefer Robinson, Deeper than Reason: Emotion and Its Role in Literature, Music, and Art, Clarendon Press, 2005. 

Jean-François Vernay, Plaidoyer pour un renouveau de l’émotion en littérature, Éditions Complicités, 2013.  

Annika Mörte Alling är Associate Professor of French Literature, PhD in 2003, researcher and teacher at Lund University 1995-2020, from 2021 at Østfold University College.  Research interests are the French nineteenth-century novel (e.g. Stendhal, Balzac, Flaubert) the role and function of literature, the translation and reception of nineteenth-century French literature in Scandinavia, the role of emotions in literature teaching, space/place in literature. 2016-2021 active within the research programme Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures” (worldlit.se), where I have been coeditor of two anthologies, the last one under publication by Bloomsbury: Literature and the Making of the World: Cosmopolitan Texts, Vernacular Practices. My chapter treats images of Paris in novels by Balzac and Flaubert. The role of place in literature is one research interest, for instance cities. I have also published studies on the translation and reception of French literature in Sweden in the nineteenth century, the "bovarysm" of Jules de Gaultier, endings in Balzac and mimetic desire in the novels of Stendhal and Balzac. 

Agonistics in a Classroom Discussion on Strindberg’s Miss Julie. Emma Nilsson-Tysklind, Linn Areskoug och Eva Hultin

During the last decade, it has repeatedly been reported in the media and by research that people engaging in public discourse are subjected to threats and hatred. Both the political establishment and researchers have regarded this as a potential threat to democracy. School as an institution has been given a specific responsibility to foster and educate democratic citizens, stated in the education act and in curricular documents. Through education, students should be equipped with knowledge, abilities and values that prepare them for participation in democratic dialogue. Agonistic democratic theory dismisses the deliberative, solely rational democratic view and stresses the role of passions in democratic politics. Fiction, with its unique capacity to invite us to feel as well as to think, gives us an opportunity to explore texts as artefacts of proximity and distance. This makes it particularly valuable in democratic citizenship education. Our study aims to contribute with knowledge on how classroom discourse in literature teaching can be the place for cultivating democratic dialogic competence. By combining agonistic democratic theory and a transactional epistemology, through an intervention study conducted in a class at the Social Science Programme in a Swedish upper secondary school reading August Strindberg’s Miss Julie, we explore didactic conditions for literature teaching to take on agonistic qualities. Preliminary results show that this literary classroom discussion becomes a struggle between adversaries, in which student identities, individual and collective, are constituted in relation to the text and to each other. Didactic conditions that are fruitful in enabling this literary classroom discussion to become an agonistic struggle are for example the delegation of power from teacher to students, an openness to different ways of participation and positioning, and the possibility for students to participate in their own vernacular.

References

Alkestrand, M. (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Makadam.

Asplund, S.-B. (2010). Läsning som identitetsskapande handling. Karlstad University Studies.

Biesta, G. (2006). Beyond learning: Democratic education for a human future. Paradigm Publishers.

Biesta, G. (2011). The Ignorant Citizen: Mouffe, Ranciere, and the Subject of Democratic Education. Studies in Philosophy and Education; Dordrecht, 30(2), 141–153. http://dx.doi.org/10.1007/s11217-011-9220-4

Biesta, G. J. J. (2010). Why ‘What Works’ Still Won’t Work: From Evidence-Based Education to ValueBased Education. Studies in Philosophy and Education, 29(5), 491–503. https://doi.org/10.1007/s11217-010-9191-x

Bladini, M. (2017). Hat och hot på nätet: En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-4896

Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått: Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. Umeå University.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära (B. Nilsson, Trans.). Studentlitteratur.

Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653e33/1553957135235/pdf752.pd f Englund, T. (2019). To Learn to Live Educationally – Toward a Thin Moral Cosmopolitanism through Deliberative Communication. Knowledge Cultures, 7(3), 38–57. https://doi.org/10.22381/KC7320193 Hultin, E. (2007). Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal—Spelar det någon roll? In T. Englund (Ed.), Utbildning som kommunikation: Deliberativa samtal som möjlighet (pp. 381–398). Daidalos.

Hultin, E. (2011). Det demokratiska skolsamtalet – som utbildningspolitisk vision, paradox och levande skolpraxis. Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna. Arbetsrapport i serien Kultur och Lärande.

Hultin, E. (2017). Children’s Democratic Experiences in a Collective Writing Process – Analysing Classroom Interaction in Terms of Deliberation. Nordic Journal of Literacy Research, 3(0). https://doi.org/10.23865/njlr.v3.472

Ljunggren, C., Unemar Öst, I., & Englund, T. (Eds.). (2015). Kontroversiella frågor: Om kunskap och politik i samhällsundervisningen (1:a upplagan). Gleerups Utbildning.

Mårdh, A., & Tryggvason, Á. (2017). Democratic Education in the Mode of Populism. Studies in Philosophy and Education, 36(6), 601–613. https://doi.org/10.1007/s11217-017-9564-5

Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. HLS Förlag.

Mouffe, C. (2013a). Agonistics: Thinking the world politically. Verso. Mouffe, C. (2013b). Politics and Passions: The Stakes of Democracy. In J. Martin (Ed.), Chantal Mouffe: Hegemony, Radical Democracy, and the Political. Taylor and Francis. https://public.ebookcentral.proquest.com/choice/publicfullrecord.aspx?p=1318982

Regeringskansliet. (2018). Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (Ku18:02). Regeringskansliet, Kulturdepartementet. https://www.regeringen.se/49f2a8/contentassets/64308b0cc8a14ddb8532ff541369c602/strategi -for-en-stark-demokrati---framja-forankra-forsvara.pdf

Ruitenberg, C. W. (2009). Educating Political Adversaries: Chantal Mouffe and Radical Democratic Citizenship Education. Studies in Philosophy and Education, 28(3), 269–281. https://doi.org/10.1007/s11217-008-9122-2 Sant, E. (2019).

Democratic Education: A Theoretical Review (2006–2017). Review of Educational Research, 89(5), 655–696. https://doi.org/10.3102/0034654319862493

Skolverket. (2013). Curriculum for the Upper Secondary School (B. Turner, Trans.). Skolverket. http://www.skolverket.se/omskolverket/in_english/publications?_xurl_=http://www5.skolverket.se/wtpub/ws/skolbok/wpube xt/trycksak/Blob/pdf2975.pdf?k=2975

Skregelid, L. (2021). Zoom in on Dry Joy—Dissensus, Agonism and Democracy in Art Education. Education Sciences, 11(1), 28. https://doi.org/10.3390/educsci11010028

Snir, I. (2017). Education and articulation: Laclau and Mouffe’s radical democracy in school. Ethics and Education, 12(3), 351–363. https://doi.org/10.1080/17449642.2017.1356680

Sønneland, M. (2019). Friction in fiction. A study of the importance of open problems for literary conversations. L1 Educational Studies in Language and Literature, 19, Running Issue(Running Issue), 1–28. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2019.19.01.07

Strindberg, A. (1965). Miss Julie: An authoritative text edition (H. Popkin, Trans.). Avon Books.

Tengberg, M. (2011). Samtalets möjligheter: Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Todd, S. (2009). Can There Be Pluralism Without Conflict? Philosophy of Education Yearbook, 51–59. Todd, S. (2011). Educating Beyond Cultural Diversity: Redrawing the Boundaries of a Democratic Plurality. Studies in Philosophy and Education, 30(2), 101–111. https://doi.org/10.1007/s11217- 010-9215-6 Tryggvason, Á. (2017). The Political as Presence: On Agonism in Citizenship Education. Philosophical Inquiry in Education, 24(3), 252–265.

Tryggvason, Á. (2018a). Democratic Education and Agonism: Exploring the Critique from Deliberative Theory. Democracy & Education, 26, 10.

Tryggvason, Á. (2018b). Om det politiska i samhällskunskap. Agonism, populism och didaktik. [On the Political in Social Science Education. Agonism, Populism and Didactics]. Örebro University.

Tryggvason, Á. (2019). How to End a Discussion: Consensus or Hegemony? Democracy & Education, 27(2), 1–5.

Emma Nilsson-Tysklind Doktorand i didaktik med inriktning mot svenska, Uppsala universitet.

Linn Areskoug Lektor i didaktik med inriktning mot svenska, Uppsala universitet.

Eva Hultin Professor i didaktik med inriktning mot svenska, Uppsala universitet

Katharsis i högstadiet? Olle Nordberg

Diskussion om den affektiva fiktionsläsningens demokratiska potential med utgångspunkt i 426 högstadieelevers läsning av romanen På natten är allt sant 

Den affektiva läsningens potential har uppmärksammats alltmer på senare tid. Läsarens känslosamma upplevelse och inlevelse har lyfts som en viktig komponent för att den personlighetsutvecklande, empati-  och omvärldsorienterande potential som ofta tillskrivs skönlitteraturen ska kunna tas till vara. Detta är dock en mycket gammal tradition som har följt med sedan litteraturteorins allra tidigaste skede med Aristoteles Poetik, en ansats i vilken just den känslomässiga läsningen utgör en grundbult (Aristoteles 1994. Se även Möller 2015; Nordberg 2020). Många av litteraturvetenskapens litteraturdidaktikens stora namn har följt i den riktningen, såsom Rosenblatt, Langer, Zunshine, Nussbaum och Felski. 

I presentationen diskuteras resultat från ett storskaligt läs- och boksamtalsprojekt som genomförs i en svensk småstadskommun. Empiriska resultat, i form av 426 högstadieläsares tankar om Lina Stoltz roman På natten är allt sant (2018) som samlats in genom enkäter och fokusgruppsamtal, sätts i relation till etablerade teorier om vad litteraturläsning kan betyda för en människas tankemässiga utveckling. Den övergripande frågan som behandlas är om de empatistärkande, omvärldsorienterande, demokratiska och personlighetsutvecklande processer som skisseras ovan kan anses gälla även i den digitaliserade samtiden, i en läsargrupp där många är ovana läsare från hem utan dignande bokhyllor. 

I en tid där litteraturen och läsningen återkommande dödförklarats och där den skönlitterära läsningen i skolan i många avseenden trängts undan och ersatts med instrumentell sådan (se t.ex. Eriksson & Löfgren 2018; Sigvardsson 2020) finns all anledning att studera om och i så fall hur litteraturens känslomässiga inlevelsedimension spelar roll för elevernas förståelse av romanen. Tre frågeställningar behandlas: Vilka större linjer i receptionen av romanen i form av engagerade och affektiva reaktioner och reflektioner går att se i materialet? Hur ser ungdomarna i undersökningen på fiktionens sätt aktualisera frågor om rasism och människovärde? Hur uppfattar eleverna den gemensamma läsningen och boksamtalens betydelse för deras förståelse för och engagemang i romanen?  

Referenser 

Aristoteles. (1994). Om diktkonsten, Stockholm: Alfabeta. 

Erixon, Per-Olof & Löfgren, Maria. (2018).  ”Ett demokratilyft för Sverige? Om relationen mellan literacy, skönlitteratur och demokrati i Läslyftet”, Utbildning & Demokrati 2018, vol 27:3, s. 7–33. 

Møller, Lis. (2015). ”Läsare”, Litteratur : Introduktion till teori och analys, red. Lasse Horne Kjældgaard et. al, Lund: Studentlitteratur 

Nordberg, Olle. (2020). Litteraturdidaktik. Teori – Praktik – Relevans – Potential. Stockholm: Liber. 

Sigvardsson, Anna. (2020). Mötet med dikten. Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet. 

Stoltz, Lina. (2018). På natten är allt sant, Överkalix: Barents förlag. 

Olle Nordberg, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala universitet olle.nordberg@edu.uu.se

Empatisk respons i läsares och medläsares samtal om romanpersoner. Johan Revelj

I min avhandling studerar jag elevläsares etisk-epistemiska anspråk och ansvar gentemot text och medläsare genom samtalsanalytiska och läsarteoretiska begrepp som anslutning, anpassning och anknytning i det diskursiva användande av språket när de diskuterar romaner. Från 34 timmar av inspelade boksamtal analyserar jag ett urval språkliga aktiviteter (Keisanen, 2007; Kärkkäinen, 2003) där läsare responderar på en etisk eller en empatisk situation genom en läserfarenhetsbaserad approach till romanpersoner. I mitt paper presenteras resultat, baserade på följande frågeställning ur avhandlingen:

• Hur använder läsarna språkliga resurser sekventiellt för att uttrycka empatisk respons på medläsares yttranden?

Responser kan riktas från en läsare gentemot texten (Anderson et al., 2019) men också från en läsare till en annan i diskussionen. Det är dessa senare empatiska responser som är fokus i min analys. Thérès Raquin triggar både empati, irritation, och moralisk indignation hos läsare i mina läsarsamtal. När en läsare reagerar etiskt på något i texten, måste medläsaren respondera på denna ofta emotionella och erfarenhetsbaserade respons från den förste läsarens yttrande. Till den enskilde läsarens reception, läsgruppers sociala praktiker och undervisningspraktiken kan då också läggas medläsaren som begrepp. Genom en interaktionell analys studeras den respons och därmed funktion som medläsaren får i dessa samtal, där just karaktärer behandlas av läsarna. På detta sätt betonar jag Medläsarens roll i läsprocessen.

Jag använder teorier om karaktär, engagemang och empati (Auyoung, 2018; Felski, 2008, 2020; Ricoeur & Backelin, 2011; Woolf, 1925) för att undersöka läsares engagemang i romanpersoner. Jag kombinerar läsarperspektivet med idéer från etiskt orienterade filosofer som Nussbaum (1993; 1995) och Lévinas (1969; 1992) och från litteraturvetenskapligt inriktad teori och analys (Eaglestone, 1997; Hjorth, 2015; Lindhe, 2016) likväl som ett moraliskt-epistemiskt perspektiv hämtat från grenar av socialantropologin och konversations- analysen som är specifikt intresserad av moral och kunskap i samtal (Enfield, 2011; Heritage, 1984, 2011; Stivers, Mondada, & Steensig, 2011)

Jag menar att min approach innebär ett produktivt sätt att förbinda litteraturstudier med socialvetenskapen. Den etnometodologiska samtalsanalysen (Sacks, 1974) och det socialt engagerade läsarperspektivet delar också en gemensam grund i teorier näraliggande Schutz (1970) fenomenologiskt orienterade sociologi, vilket också gör min interdisciplinära approach kunskapsteoretiskt koherent.

Referenser

Anderson, A., Anderson, A., Moi, T., Felski, R., Felski, R., & Moi, T. (2019). Character: three inquiries in literary studies. Chicago and London: The University of Chicago Press.

Auyoung, E. (2018). When fiction feels real : representation and the reading mind. New York: Oxford Unversity Press.

Eaglestone, R. (1997). Ethical criticism : reading after Levinas. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Enfield, N. J. (2011). Sources of asymmetri in human interaction: enchrony, status, knowledge and agency. In T. Stivers, L. Mondada, & J. Steensig (Eds.), The morality of knowledge in conversation (pp. 285-312). Cambridge: Cambridge University Press.

Felski, R. (2008). Uses of literature. Malden, Mass.: Blackwell Pub.

Felski, R. (2020). Hooked : art and attachment. Chicago: The University of Chicago Press. Heritage, J. (1984). Garfinkel and ethnomethodology. Cambridge: Polity.

Heritage, J. (2011). Territories of knowledge, territories of experience: emphatic moments in interaction. In T. Stivers, L. Mondada, & J. Steensig (Eds.), The morality of knowledge in conversation (pp. 335). Cambridge: Cambridge University Press.

Hjorth, E. (2015). Förtvivlade läsningar : litteratur som motstånd & läsning som etik.

Göteborg: Glänta produktion.

Keisanen, T. (2007). Challenging the prior speaker. In R. Englebretson (Ed.), Stancetaking in Discourse (pp. 323 p.). Amsterdam ; Philadelphia: John Benjamins Pub.

Kärkkäinen, E. (2003). Epistemic stance in English conversation : a description of its interactional functions, with a focus on I think. Amsterdam ; Philadelphia: Benjamin.

Levinas, E. (1969). Totality and infinity : an essay on exteriority. Pittsburgh: Duquesne University Press.

Lévinas, E., van der Heeg, E., & Wallenstein, S.-O. (1992). Tiden och den andre (E. van der Heeg & S.-O. Wallenstein, Trans.). Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Lindhe, A. (2016). The Paradox of Narrative Empathy and the Form of the Novel, or What George Eliot Knew. Studies in the novel, 48(1), 19-42. doi:10.1353/sdn.2016.0011

Nussbaum, M. C. (1993). Poetry and the passions: two Stoic views. In J. Brunschwig & M. C. Nussbaum (Eds.), Passions & perceptions (pp. 95-149). Cambridge: Cambridge University Press.

Nussbaum, M. C., & Zivkovic, Z. (1995). Känslans skärpa, tankens inlevelse: essäer om etik och politik (Z. Zivkovic, Trans.). Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Ricoeur, P., & Backelin, E. (2011). Homo capax: texter av Paul Ricoeur om etik och filosofisk antropologi. Göteborg: Daidalos.

Sacks, H. S., Emanuel A; Jefferson, Gail. (1974). A Simplest Systematics for the organization of Turn-Taking for Conversation. Language, 50(4), 696-735.

Schütz, A. (1970). On phenomenology and social relations: selected writings. Chicago: Chicago : Univ. of Chicago Press.

Stivers, T., Mondada, L., & Steensig, J. (2011). The morality of knowledge in conversation.

Cambridge: Cambridge University Press.

Woolf, V. (1925). The common reader [1. series] (2 ed. Vol. 1). London: Leonard & Virgina Woolf at the Hogarth Pres

Johan Revelj är doktorand i humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Göteborgs universitet på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Hans forskningsintresse är epistemiskt inriktad samtalsanalys med fokus på engagemang och konventioner i relation till samtalande och romanläsande. I hans pågående avhandlingsarbete fokuseras intresset på hur läsare och medläsare genom interaktion stöder varandra i läsprocessen.

Dialogisk högläsning med yngre elever – ett praktiknära forskningsprojekt i samverkan med lärare i förskoleklassen och årskurs 1.Catarina Schmidt, Sara Hvit Lindstrand 

Bidraget utgår från ett praktiknära projekt som genomförs i samverkan med 10 lärare, i förskoleklassen och årskurs 1, på två flerspråkiga skolor under våren 2021. Med utgångspunkt i bilderböckerna, Molnbullar (Baek, 2019) och Sagan om det röda äpplet (Lööf, 1074), iscensattes undervisning med målet att eleverna skulle ’komma in i’ det litterära verket och möta dess innehåll (Langer, 2011).  Teoretiskt utgår studien från receptionsteoretiska (Langer, 2011; Rosenblatt, 1938/1995) perspektiv och språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001) med en tonvikt på upplevelsebaserad läsning (Schmidt, 2018).  

Projektets syfte är att bidra med didaktisk kunskap om på vilka sätt dialogisk högläsning kan innebära att yngre elevers språk och läsintresse stärks.   

De empiriska data vi utgår från är sammanställning av genomförd undervisning, lärarnas reflektionsloggar, fotografier av elevalster samt transkriberade fokusgruppsintervjuer med lärarna. Vi kommer att analysera det deltagande och den interaktion som möjliggjordes i undervisningen samt vilka uttryck och tankar kring bilderböckernas innehåll som framkom hos eleverna.  Preliminära resultat belyser betydelsen av att utgå från berättelsens innehåll, där illustrationerna intar en viktig roll, på sätt som möjliggör för eleverna att delta muntligt och kroppsligt med återkommande tillfällen att få ’vara i’ och ’förställa sig handlingen framåt’ (Langer, 2011). Sammantaget verkar dessa aspekter vara betydelsefulla för att eleverna ska kunna möta och berättelsen på sätt som stärker såväl deras språk som vilja att lyssna till lärares högläsning av barnlitteratur.  

Referenser

Baek, H. (2019). Molnbullar. Tranan.  

Cummins, J. (2015). Negotiating Identities. Education for Empowerment in a Diverse Society. California Association for Bilingual Studies.  

Langer, J. (2011). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. Teachers College Press.  

Lööf, J. (1974). Sagan om det röda äpplet. Bonniers Carlsén.  

Rosenblatt, L. (1938/1995). Literature as Exploration. The Modern Language Association of America.  

Schmidt, C. (2018). Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle. Utbildning & Demokrati, 27 (3), 77-99.  

Catarina Schmidt är docent i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. Hennes forskningsintresse riktar sig mot barns och ungas kommunikation och meningsskapande i flerspråkiga sammanhang. Hon är för närvarande involverad i två praktiknära forskningsprojekt, varav det ena projektet berör translanguaging och hur det omsätts i undervisningen i F-6 och där det andra projektet utforskar dialogisk högläsning tillsammans med barn som leder till att deras språk och engagemang för berättelser stärks.  

 Sara Hvit Lindstrand är doktor i pedagogik med inriktning mot förskolans didaktik, och arbetar som lektor vid Högskolan i Jönköping. Saras forskningsintresse berör förskolebarns tidiga litteracitet, tecken- och meningsskapande i förskolan. Hon är, tillsammans med Catarina, involverad i ett praktiknära forskningsprojekt som utforskar dialogisk högläsning i flerspråkig förskoleklass/klass 1.  

ALFONS ÅBERG: ATT UPPTÄCKA SPRÅK OCH KÄNSLOR GENOM KREATIVT SKAPANDE. Anette Svensson, Therése Haglind

I dagens medietäta landskap omges barn av berättelser i olika former, berättelser som också används i skolan för att främja deras skriv- och läskunnighet, vilket betonas i styrdokumenten för ämnet svenska i grundskolans tidigare år. Det framkommer också att undervisningen ska ”syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” och att de även ska ”stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2018). Den undervisningsdesign som ligger till grund för och tillämpas i studien tar fasta på att eleverna möter en berättelse i olika former och medier och att de sedan använder olika estetiska uttryck för att (om-) skapa, och därigenom visa sin förståelse för, berättelsen, det vill säga, deras narrativ kompetens.  

Förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets årskurs ett utgör huvudfokus för den föreliggande studien som sätter kreativt lärande i centrum. Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med en undervisningsdesign som sätter fokus på berättelsen, Alfons Åberg, och att arbeta med olika uttrycksformer för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan bidra till att utveckla elevers olika narrativa kompetenser.   

I studien tillämpas en undervisningsdesign linje med designbaserad forskning, design-based research (DBR), med syfte att överbrygga klyftan mellan forskning och skolans praktik, samt till att utveckla praktiken (Anderson & Shattuck, 2012). Undervisningsdesignen som tillämpas i studien är skapad i samarbete mellan forskare och lärare med mål att ge eleverna möjlighet att sätta berättelsen och sin förståelse för den i centrum genom att arbeta med kollaborativa och kreativa lärandeprocesser.  

Det empiriska materialet består dels av elevproducerat material i form av illustrerade dikter, akvarellmålningar, en dans och fortsättningsberättelser, dels av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med såväl elever som lärare.  

Referenser 

Anderson, T., & Shattuck, J. (2012). Design-Based Research: A Decade of Progress in Education Research? Educational Researcher 41(1), 16-25.   

Skolverket. (2018). Kursplan för svenska i grundskolan. Skolverket. 

Anette Svensson är docent i litteraturdidaktik och lektor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Hennes forskningsintresse ligger inom det litteraturdidaktiska fältet, med fokus på ungdomars medievanor, multimodala texter, textuniversum och kreativt lärande. Hon är medlem av styrgruppen för Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN). 

Therése Haglind har en licentiatexamen i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, är affilierad med Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University och arbetar som lektor på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Hennes forskningsintresse ligger inom det praktiknära forskningsfältet med fokus på lektionsdesign och sociala praktiker.